Analys med Sandahls analysram

I följande analys har vi i utsagorna och i ämnesplanen försökt hitta vad som i tal och skrift angående idrottsämnets syfte och innehåll för ämnet, motsvarar de olika målsättningar som Sandahl (2005) definierar i sin analysram. De resultatområden som analyseras här är med andra ord områdena ”Ett teoretiskt eller praktiskt ämne?”, ”Hälsoperspektivet” och ”Förändringar” under huvudkategorin ”Idrott och hälsas syfte och innehåll”. Redovisningen

51

av de här analysen kommer att ske utifrån Sandahls kategorier för målsättningar: Rekreation, Funktion, Prestation och Estetik (se s. 20).

6.2.2 Utsagorna

Vi upplever totalt sett att Sandahls målsättning Funktion är den som dominerar i lärarnas utsagor. Dessa målsättningar kommer framför allt till uttryck när lärarna resonerar kring att ämnet bör innehålla både praktiska och teoretiska moment som tillsammans skapar förutsättningar för en djupare förståelse. Ofta nämns också vikten av att underlätta för eleverna att hitta en motionsaktivitet som de kan fortsätta med i framtiden. Både att möjliggöra en god hälsa och en god kroppslig förmåga för stunden och i framtiden betonas. Ett par av informanterna tänker utefter den nya ämnesplanen lägga till visst funktionellt innehåll, exempelvis teoretiska moment och säkerhet. Alla dessa utsagor menar vi hamnar under kategorin Funktion, som därmed utgör en stor del av lärarnas totala målsättningar med ämnet.

Målsättningen Rekreation har vi kunnat hitta exempelvis när flera av lärarna pratar om att det är viktigt att eleverna känner glädje i idrottsundervisningen, och att de känner sig lyckade och blir medvetna om att de har en fantastisk kropp. Dessutom återfinns kategorin Rekreation i den utökade tid som nästan alla lärarna anser att friluftsliv bör få med tanke på det nya styrdokumentets utformning. Eftersom vi inte vet hur lärarna ämnar utforma den utökade friluftslivsundervisningen kan vi inte med säkerhet veta om denna faller inom ramen för rekreation, men då friluftsliv normalt utövas i rekreativt syfte anser vi att det bör placeras här.

Målsättningen Prestation uttrycks på ett något mer komplext sätt i lärarnas utsagor. För tre av lärarna kan fysisk prestation tolkas som mer framskrivet i den nya ämnesplanen och då de alla tre gör kopplingen mellan fysisk prestation och mätning samt rangordning anser vi att deras utsagor bör ses som ett tecken på målsättningen Prestation. Dock är detta uttryck något som åtminstone två av dem ser som en negativ tillbakagång för ämnet. Därmed är det troligt att deras faktiska undervisning inte kommer att återspegla den förändring de här tycker sig se. Den tredje informanten däremot har redan gjort

52

prestationsinriktade förändringar, genom att lägga till innehåll som mäter och rangordnar elevernas fysiska prestationer.

Intressant att notera är att vi anser att ingenting av det som lärarna uttrycker går att relatera till kategorin Estetik, då inga skönhetsvärden nämns som målsättning i talet om undervisningen.

6.2.2 Ämnesplanen

På samma sätt som vi applicerat analysramen på lärarnas utsagor har vi försökt identifiera vilka målsättningar som går att återfinnas i ämnesplanen för idrott och hälsa 1 (se bilaga 2). Vi tycker oss ha funnit att målsättningen Funktion är den absolut mest dominerande kategorin, även i styrdokumenten. Den återfinns i ämnesplanens alla delar: i ämnets introduktion, syfte, målsättningarna, i det centrala innehållet och i kunskapskraven. Vi anser att flera skilda punkter går att läsa in under den här kategorin – allt från att eleven ska ha goda rörelsekvaliteter till att eleven ska kunna diskutera exempelvis idrott som ett socialt och kulturellt fenomen. I delen med kunskapskrav är det uteslutande funktionella målsättningar som går att utläsas.

Målsättningen Rekreation tycker vi oss hitta i ämnesplanens introduktion, syfte, mål och centrala innehåll. Främst förekommer målsättningen i samband med friluftsliv och naturupplevelser. Även det centrala innehållet ”spänningsreglering och mental träning” menar vi kan inkluderas i denna kategori. Dock bör man kanske ha i åtanke att aktiviteter inom målsättningen Rekreation, som bör vara avslappnande eller uppfriskande, inte kan bedömas och därmed heller inte kan stå utskrivet i kunskapskraven, utan i så fall enbart i ämnesplanens övriga delar.

Eventuellt skulle målsättningen Estetik kunna utläsas i en av punkterna i det centrala innehållet ”rörelse till musik samt dans”. Beroende på hur läraren väljer att utforma denna punkt skulle den dock istället kunna placeras in under målsättningen Funktion, eftersom exempelvis ett aerobicspass skulle kunna betecknas som rörelser till musik med danslikande inslag, men knappast ger utrymme för någon förfining och bearbetning av estetiska värden.

53

Ingenting av det som står utskrivet i de nya ämnesplanerna tycker vi går att passa in under den kategori som Sandahl definierar som Prestation. En tänkbar anledning skulle kanske kunna vara att det anses ”politiskt inkorrekt” att uttrycka tävlande och rangordnande målsättningar i offentliga styrdokument.

6.2.3 Jämförelse av utsagor och ämnesplan

Vid en jämförelse av lärarnas utsagor och ämnesplanen är det efter våra tolkningar tydligt att båda framhåller Funktion som den viktigaste målsättningen (se Figur 2). Framför allt i ämnesplanen dominerar denna kategori. Både i utsagorna och i ämnesplanen återfinns många både praktiska och teoretiska moment som vi anser passar in under kategorin Funktion. I utsagor framkommer det att lärarna bedriver undervisning där dessa teoretiska och praktiska delar integreras, vilket är en metod som även framhävs i ämnesplanen.

I ämnesplanerna och i lärarnas utsagor tycker vi oss se att kategorin Rekreation är ungefär lika mycket betonad – dock mindre än kategorin Funktion. Framför allt är det friluftsliv som framhålls från båda håll. I ämnesplanen nämns även spänningsreglering och mental träning som rekreativa mål, medan lärarna förutom friluftsliv tar upp rekreativa inslag så som att eleverna ska uppleva glädje och känna sig lyckade.

Med utgångspunkt i Sandahls definition av de olika kategorierna har vi enbart kunnat finna kategorin Prestation i lärarnas utsagor – inte i ämnesplanen. Vissa av lärarna har med andra ord tolkat den nya ämnesplanen som om den tydligare uttrycker prestationsinriktade målsättningar. Dock kan vi inte i vår analys av ämnesplanen finna några formuleringar som uttrycker tävling och rangordning, och därmed menar vi att ämnesplanens uttryck så som att eleven ska ha god ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvaliteter” snarare hamnar under kategorin Funktion. Anledningen till att vi anser att de aktuella lärarnas utsagor hamnar under kategorin Prestation är att de tar upp mätning som ett sätt att urskilja elevers prestationer, vilket ger resonemangen en rangordnande karaktär som enligt Sandahl hör hemma i denna målsättning. Därmed skiljer sig vissa av lärarnas utsagor ifrån vår tolkning av ämnesplanen, vilket är extra intressant då två av de tre lärarna ser mer prestations- inriktade mål som en tillbakagång för ämnets utveckling – och alltså är avogt inställda till den tolkning de gör, och därför troligen inte kommer att genomföra den heller.

54

Värt att notera är att det enda som man möjligtvis kan koppla till målsättningen Estetik är den centrala innehållspunkten ”rörelse till musik samt dans”, beroende på hur läraren väljer att genomföra denna punkt. I lärarnas utsagor kan vi däremot inte alls finna denna målsättning.

?

Figur 2. Våra resultats placering i Sandahls (2005) analysram.

= Vår tolkning av lärarnas utsagors målsättningar = Vår tolkning av

55

7 Diskussion och slutsats

Den här studien inleddes med att vi bestämde oss för att fokusera ett syfte som skulle undersöka hur implementeringen av GY11 utifrån lärare i idrott och hälsas synvinkel har upplevts och att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa resonerar kring ämnets syfte och innehåll inom ramen för den nya ämnesplanen. För att ta reda på det valde vi att bryta ner syftet i två frågeställningar – angående på vilket sätt implementeringen av GY11 verkar ha fått utslag i hur lärare i idrott och hälsa resonerar kring sin undervisning, samt vilka skillnader och likheter det går att urskilja ur lärarnas utsagor angående vad syftet och innehållet med ämnet är. Med hjälp av dessa frågeställningar och vald metod har vi nu genomfört en studie som utmynnat i redan presenterade resultat. I den här delen av uppsatsen ämnar vi först föra en kort diskussion om vår metod. Därefter relaterar vi våra resultat och analyser till den inledningsvis presenterade forskningen som kan anses vara relevant i den här kontexten och bidrar till att konkretisera våra resultat. Vi placerar dessutom in resultaten i ett teoretiskt sammanhang.