Fortsatt forskning

En intressant fördjupning utefter vår studies resultat skulle som sagt kunna vara att undersöka om den tendens på ”en tillbakagång” som vi tyckt oss finna verkar vara ett utslag av en god implementering eller snarare av att ämnet flyttats närmre lärarnas faktiska yrkespraktik. Ytterligare intressanta forskningsfrågor som under arbetets gång har väckts är bland annat vilket utslag vår studie hade gett om den hade genomförts ett år fram i tiden – då lärarna fått chans att undervisa i de nya kurserna under ett års tid, och därmed haft större möjlighet att utföra de förändringar som de i nuläget enbart funderar på att genomföra. Dessutom hade det varit av intresse att även undersöka realiseringsarenan, vilket denna studies begränsade omfång inte haft utrymme till. Att i urvalet inkludera en lika stor andel lärare ifrån friskolor och undersöka huruvida deras utsagor skiljer sig ifrån lärare från kommunala skolor hade också kunnat vara av intresse för en framtida studie.

Därutöver hade det varit spännande att ta reda på hur frågor kring implementering i idrottsämnet behandlas utanför Sveriges gränser. Vid en snabb utblick har vi kunnat se att flera av de utmaningar som vi har här verkar återfinnas även på andra ställen i världen. En djupdykning på internationell problematik hade varit intressant att relatera till vår studie – men får vara ämnet för en annan uppsats.

63

8 Referenser

8.1 Litteraturförteckning

Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes (1991). Idrottslärarna och idrottsämnet. Utveckling, mål, kompetens – ett

didaktiskt perspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Annerstedt, Claes (1997). Idrottsämnet och yrkeskåren – utveckling eller avveckling,

Tidskrift i Gymnastik och idrott. Årgång 124, nummer 5, s. 18-26.

Askling, Berit (2006). Utbildningsvetenskap – Ett vetenskapsområde tar form. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering : en studie av ämnet idrott

och hälsa i skolår 9. Malmö: Holmbergs.

Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research Methods in Sport Studies. London: Routledge.

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Karlefors, Inger (2002). Att samverka eller…? Om idrottslärare och idrottsämnet i den

svenska grundskolan. Luleå: Universtitetstryckeriet.

Kvale, Steinar (2003). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Håkan (2007). Kropp och rörelse – kunskap och lärande. I Larsson, Håkan &

Meckbach, Jane (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar. Nacka: Liber, s. 36-54. Linde, Göran (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund:

Studentlitteratur.

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

64

Lindensjö Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning.

Stockholm: HLS Förlag.

Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber förlag.

Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings, Physical

Education and Sport Pedagogy. Vol 13, nummer 4, s. 345-364.

Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans

idrottsundervisning 1962-2002. Stockholm:Carlssons förlag.

Sjöström Ulla (1994). Hermenutik – att tolka utsagor och handlingar. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, s. 73-90.

Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Dnr: 2010: 2037. 2010-08-30. Skolverket (2010a). Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner

för gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G). Dnr: 2009:520. 2010-02-15 Skolverket (2010b). Ämnesplan för ämnet idrott och hälsa. Dnr 2009:520. 2010-09-23. Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Västerås: Edita.

Svenning, Conny (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag.

Tholander, Michael & Thunqvist Cekaite, Asta (2009). Konversationsanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Roberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och

betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Borås:

Responstryck i Borås.

8.2 Elektronisk förteckning

Göteborgs universitet (2002), Avdelningen för allmänmedicin. ”Validitet och reliabilitet.” Tillgänglig 2011-05-25, http://infovoice.se/fou/

Vetenskapsrådet (2010). ”Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning”. Tillgänglig 2011-05-25, www.vr.se. Vetenskapsrådet (2011). Vetenskapsrådets hemsida. Tillgänglig 2011-10-23,

65

http://www.vr.se/forskningvistodjer/utbildningsvetenskap.4.181cc639109b6b0acef8000 2132.html

67

9 Bilagor

9.1Intervjuguide

• Ålder?

• Ett eller fler ämnen?

• Var genomförde du din utbildning?

• Hur länge har du jobbat som idrottslärare?

▪ Undervisar du både i Idrott och hälsa 1 och 2 (f.d. A & B)? I den här intervjun har vi valt att fokusera på enbart kurs 1.

• Hur många idrottslärare arbetar på din skola? • Hur är ert ämneslagsarbete organiserat?

GY11

• Hur har implementeringen av de nya ämnesplanerna i Idrott och hälsa sett ut för dig? (tid, arbetssätt, information, diskussion)

• Vilka är förändringarna i de nya ämnesplanerna jämfört med de gamla för dig? • Hur har dessa förändringar påverkat din planering och din undervisning i ämnet? • Prata om dokumenten de har med! Hur har du/ni förändrat dessa jämfört med de

planeringar du/ni hade utefter de gamla kursplanerna?

Kunskapskärna/syfte

• Har din syn på syftet med ämnet förändrats i och med de nya ämnesplanerna? I så fall – på vilket sätt?

68

• För att Skolverket ska klassa ett ämne som gymnasiegemensamt måste ämnet ha något som är unikt i sin karaktär. Vad tycker du är unikt med ämnet Idrott och hälsa? • Vad tycker du själv är viktigast i ämnet Idrott och hälsa?

• Hur lägger du upp undervisningen för att eleverna ska få chans att tillgodogöra sig det som du tycker är viktigt med ämnet?

• Vilka moment lägger du tonvikten på – tidsmässigt? -innehållsmässigt? betygsmässigt?

• Har du och dina kolleger diskuterat vad syftet med undervisningen i Idrott och hälsa är? Har dessa diskussioner resulterat i några förändringar i hur ni lägger upp undervisningen? På vilket sätt?

• Upplever du att du och dina kolleger har liknande bild av syftet med ämnet? Motivera!

69