I analysdelen kommer resultatet att analyseras och diskuteras utifrån den tidigare forskningen samt teorin som tas upp i studien.
(ORDINARIE ORDFÖRANDEN I TOTALA ÅR FÖR RESPEKTIVE KÖN)
(VICE ORDFÖRANDEN I TOTALA ÅR FÖR RESPEKTIVE KÖN) 40%
60%
KVINNOR MÄN
53% 47%
VICE KVINNOR VICE MÄN
De två cirkeldiagram ovanför visar en jämförelse mellan könen i de två olika
nyckelpositionerna, viceordförande samt ordinarie ordförande. Den primära nyckelpositionen ordinarie ordförande har en tydlig dominans utav det manliga könet. Mellan åren 1994–2020 har de ordinarie ordförande vid respektive utskott varit 60 % män medan kvinnorna har bestått utav det resterande 40 %. Viceordföranderollen har varit ganska jämlik då det har varit 53 % män över tid som har suttit i riksdagen för respektive utskott. Det resterande 47 % har varit kvinnliga vice ordföranden.
För att återge resultatet anges här en sammanfattning på alla utskott som presenteras i resultats delen i uppsatsen. Det som går att konstatera genom resultatet är att vissa utav utskotten är mansdominerade. Skatteutskottet är mansdominerad utskott då det är fler män som har suttit vid både ordinarie respektive vice ordförande positionen än kvinnor.
Arbetsmarknadsutskottet är dock inte lika mansdominerat om skatteutskottet, då det är jämnt fördelat vid ordinarie ordförandeposten, dock har det suttit flera kvinnliga vice ordförande genom åren. Civilutskottet är kvinnligt dominerad vid båda posterna men främst vid ordinarie ordförandeposten. Till skillnad från civilutskottet är finansutskottet dominerat utav manliga ordinarie respektive vice ordföranden. Vid försvarsutskottet är ordinarie ordförandeposten dominerat utav män medan vice ordförandeposten är kvinnligt dominerad. Detsamma gäller det även för justitieutskottet, där är det fler män som har suttit vid ordinarie posten medan den vice posten dominerats utav kvinnliga vice ordföranden. Konstitutionsutskottet är ett utskott som är mansdominerad i båda posterna som tas upp i studien. Det är dock väldigt liten skillnad totalt i hur många år respektive kön har suttit för i de två olika posterna. Miljö- och jordbruksutskottet är dominerad utav kvinnliga ordinarie ordföranden samt vice ordföranden.
I utskottet miljö- och jordbruksutskottet förekommer det manliga ordföranden, men inte i lika utsträckning som kvinnliga ordföranden och vice ordföranden. Näringsutskottets ordinarie ordförandepost domineras utav kvinnliga ordföranden medan vice ordförande posten
domineras utav manliga vice ordföranden. I socialutskottet är det kvinnlig dominans vid båda posterna, men det förekommer även manliga vice ordföranden samt ordinarie ordföranden.
Socialutskottet har under åren 1994–2020 haft flest manliga ordföranden respektive vice ordföranden. Även trafikutskottet har haft manlig dominans genom åren för båda posterna för utskottet. Till skillnad från de ovan nämnda utskotten är utbildningsutskottet jämnt fördelat mellan könen vid ordinarie ordförande posten, dock är det kvinnligt dominans i vice ordförande posten. Utrikesutskottet är dock mansdominerat i båda posterna, men kvinnliga
Vid en jämförelse med alla ovan nämnda utskotten går det att konstatera att det är fler män som har haft ordförande posten under en längre period. Men även att det manliga könet är mer förekommande. Detta bidrar till att kvinnor inte lika ofta får posten som ordinarie ordförande jämfört med män. Kvinnor är mer förekommande i den vice ordförandeposten för de olika utskotten i riksdagen. Hammarlin och Jarlbro som nämns tidigare i studien skriver att manliga könets ledaregenskaper kopplas till något positivt och lämpligt för rollen. Då dem anses vara kompetenta, pålitliga i arbetet samt lugna, medan kvinnor däremot förknippas med negativa egenskaper. Detta kan vara en anledning till att kvinnliga ordförande inte förekommer lika ofta som manliga ordföranden.
I dagsläget sitter det fler manliga ordinarie ordförande för de femton olika utskotten i riksdagen. Av femton platser är tio av plasterna tagna utav manliga ordföranden och vid resterande fem platser sitter kvinnliga ordföranden. Även vid vice ordförandeposten är det fler män som sitter för de femton utskotten, totalt är det tio män respektive 5 kvinnor som sitter som vice ordförande för de femton utskott. Detta är inte en jämlik fördelning mellan kvinnliga samt manliga vice ordföranden respektive ordinarie ordföranden. Hirdmans genusteori blir förverkligat i detta fall, då genusordningen existerar genom detta fall. Det osynliga kontraktet som Hirdman skriver om blir även existerande. Uppeldningen mellan könen i samhället visar att dominans utav ett specifikt kön existerar. Detta förs vidare fast än att man försöker
motverka dessa skillnader, det i sin tur präglar vårt samhälle, men även styr oss.
Genom att applicera den feministiska institutionalismens teori på resultatet går det att det att konstatera att det har blivit fler kvinnor som har tillkommit till den positionen, som männen tidigare har suttit vid. Det är ett nytt tänkade utanför de traditionella riktlinjer som innebär att politik är något som anses vara manligt. Precis som feministisk institutionalism betonar samt klassificerar människor gärna vad som är typiskt maskulint respektive feminint. Att komma utanför dessa klassificeringar är svårt, men när man försöker ta del av utveckling som sker i världen blir det även lättare att anpassa sig efter det nya. Det nya i detta fall blir att kvinnor får lika rättigheter och möjligheter i samhället som män.
Betydelsen av vilket kön som sitter i respektive utskott är också viktigt, vilket även Lena Wängnerud tar upp i artikeln frågan "Thinking about this year's election, is there any issue or
issues that is especially important to you when it comes to choosing which party you are going to vote for?” (Wängnerud, 2000). Resultatet som hon får visar att familjepolitik,
socialpolitik och hälsovård är viktiga områden för de kvinnliga röstarna. Medan ekonomi och skatter var viktiga områden för de manliga väljarna. Detta visar även mitt resultat för vid skatteutskottet och finansutskottet är det främst män som har suttit samt sitter vid
positionerna, vice ordförande och ordinarie ordförande. Tittar vi på exempelvis socialutskottet och civilutskottet är det en stor dominans utav kvinnliga vice ordförande respektive ordinarie ordförande. Främst är det civilutskottet som har haft kvinnligt inflytande sedan start på utskottet år 2006. Civilutskottet och socialutskottet kan faktiskt kategoriseras som kvinnliga utskott enligt min mening Att kvinnor vill sitta vid utskott som intresserar dem och att
socialpolitik är viktigt för kvinnan, visar att kvinnor eftersträvar att sitta vid utskott som berör de ovan nämnda områdena civiluskottet och socialutskottet. Finansutskottets och
skatteutskottets resultat har också motsvarighet hos Wägneruds svar från undersökning, det är främst män som sitter i dessa utskott. Att de olika utskotten värderas olika av olika kön är en självklarhet. Jag anser dock att det finns typiska manliga och kvinnliga utskott efter att ha kartlagt närmare hur fördelningen ser ut.
Nyckelpositioner så som talmän, ordförande/vice ordförande i utskott, gruppledare/vice gruppledare i riksdagen samt partiledare är oftast alla intresserade utav. Josefsson och Eriksson nämner även detta i Jämställdheten i riksdagen – en enkätstudie. Även deras
undersökning visar att det är fler män som sitter vid nyckelpositioner i riksdagen jämfört med kvinnor. Skillnaden är inte stor mellan nyckelpositionerna, men den existerar. Detsamma gäller det även i min studie. Resultat kan ibland vara svag för vissa utskott men skillnaden finns ändå där. Ytterligare uppmärksammades det i tidigare forskningsdelen där kvinnor och män fick rangordnade sin topp tre utskott de vill sitta vid. Svaren visade att kvinnor
rangordnar socialutskottet högst, men även näringsutskottet högt. Vid en jämförelse med vilka utskottkvinnor sitter vid samt vilka de vill sitta i går det att konstatera och vid socialutskottet sitter det fler kvinnor än män. Detta tyder på att en del utav kvinnorna sitter vid de utskott de vill sitta vid. Näringsutskottet är däremot delat då i den ordinarie ordförande positionen dominerar kvinnorna, medan i vice ordförande positionen är det männen som dominerar. Det som rangordnas lågt utav kvinnorna är försvarsutskottet och finansutskottet. Även
diagrammet visar på att det har varit många fler män som har suttit som ordförande för försvarsutskottet. Medan vice ordförande positionen har dominerats utav kvinnor. De
utskotten som rangordnas högt utav män är även mansdominerade utskott. Det som dock inte är mansdominerade fast än att det rangordnas högst utav män är näringsutskottet och som det nämndes tidigare i texten är det utskottet jämt delat mellan könen. I artikeln, The legislature as a gendered workplace: Exploring members
of parliament’s experiences of working in the Swedish parliament av Erikson och Josefsson visar deras undersökning på att försvarsutskottet , finansutskottet , justitieutskottet,
konstitutionsutskottet, näringsutskottet och skatteutskottet är mansdominerade (Eriksson och Josefsson 2018).. Det finns likheter mellan våra resultat då även mitt resultat visar på det finns mansdominerade utskott, främst de utskott som författarna nämner förutom
näringsutskottet.
Att kvinnor har blivit en del utav politik och fått påverka kan bero på reformen som trädde i kraft 1994, varannan damernas. Men även handlingsprogrammet som riksdagen beslutade om 2006. Att riksdagen vill ha en jämställd riksdag är inget man kan sopa under mattan. Att dessa två reformer har haft påverkan på politiken och samhället är ett faktum anser jag. Utan
reformen och handlingsprogrammet skulle vi kanske inte ha kommit lika långt i vårt
tänkande om att ett samhälle skall vara jämställd utan några könsskillnader. Självklart är jag även medveten om att vi har en bra bit kvar till att uppnå det optimala jämställda samhället i Sverige. Tittar på vilka kön som var ordförande för de 14 utskotten i riksdagen år 1994 var det sex kvinnliga ordförande och åtta manliga ordföranden. Reformen kan vara en anledning till att det såg ut så som det gjort 1994. Arbete för att kvinnor skulle bli en del utav samhället hade börjat sedan tidigare och som det nämndes i studien fick Sverige sin första kvinnliga partiledare 1985. Detta i sig kan ses som en drivkraft till kvinnor äntligen såg en möjlighet att bli en del av politiken. Siffror för vice ordförande positionen såg dock lite annorlunda ut, där var det fem kvinnliga utskotts vice ordförande och nio manliga vice ordföranden för de femton utskotten. Anledning till att jag endast utgick från 15 utskott är på grund av att civilutskottet och sammansatta utrikes-och försvarsutskottet inte existerande vid detta årtal.
År 2006 var ett av de åren då riksdagen kom närmast jämn fördelning utav könen i de femton olika utskotten. Vid denna tid var åtta manliga ordinarie ordföranden och sju kvinnliga ordföranden. Detta kan bero på riksdagens jämställdhetsarbete som beslutades år 2006, men som hade redan börjat spekulerats kring år 2005. Att riksdagen införde ett jämställdhetsarbete tyder på att de tar jämställdhetsfråga på allvar och vill ge alla individer rättvisa möjligheter i samhället oavsett kön.