Att alla ska ha lika möjligheter och rättigheter i ett samhälle är väldigt viktigt. Att alla har lika rättigheter och möjligheter stämmer dock inte, det perfekta samhället existerar inte. Kvinnor fick rösträtt i Sverige så sent som 1921 och den första kvinnliga partiledaren i Sverige tillträdde sin roll 1985. Fram tills 1985 var det endast manliga partiledare i Sverige (Nationalencyklopedin, 2020).
1.1 Bakgrund
Riskdagen jobbar aktivt för att motverka könsdiskriminering och jobba mot en mer jämställd riksdag. För att minimera könsdiskrimineringen inför valet 2018–2022 valde
riksdagsstyrelsen att godkänna handlingsprogrammet för en jämställd valperiod. Målet med handlingsprogrammet är att i slutändan nå ett genusmedvetet parlament. De fem viktigaste målen med handlingsprogrammet är:
• ”Könsfördelningen ska vara jämn i olika organ och sammanhang
• Jämställdhetsarbete ska vara integrerat i verksamheten och i olika processer
• En intern kultur ska råda där både kvinnor och män respekteras och resurser är jämställda
• Balansen mellan uppdraget och ett familjeansvar ska underlättas
• Både kvinnor och män ska delta i jämställdhetsarbetet”
(Riksdagen, 2019)
För att riksdagens skall kunna arbeta effektivt och vara välfungerande, har riksdagen 16 utskott som sköter riksdagsarbetet. I dessa 16 utskott sitter 17 ledamöter och deras uppgifter är att arbeta med frågor och lägga fram förslag som riksdagen skall besluta om. Dessa 17 ledamöter är ifrån olika partier i riksdagen. Hur många platser vartdera partiet har i varje utskott beror på hur många platser de har i riksdagen (Riksdagen, 2020).
För att kunna leda utskottssammanträdena har varje utskott en utskottsordförande och en eller flera vice ordföranden. Förutom att leda sammanträdena har ordföranden den avgöranderösten när det blir jämt mellan två olika förslag. I dagsläget består riksdagen utav dessa utskott:
Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, Finansutskottet, Försvarsutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, Trafikutskottet,
Utbildningsutskottet, Utrikesutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, (Riksdagen, 2019 & 2020). Idag sitter det 188 män (53,9 %) och 161 kvinnor (46,1%) i riksdagen med 349 riksdagsledamöter, dessa siffror gäller 2018 efter valet. I det tidigare valet 2014 var det 56,4 % män och 43,6 % kvinnor som blev invalda som ledamöter in i riksdagen (Riksdagen, 2018).
Handlingsprogram för jämställdhet i Riksdagen
För att främja jämställdheten valde riksdagen år 2006 att genomföra ett beslut som innefattade att fortlöpande och systematiskt arbete skulle ske i riksdagen. För att främja jämställdheten skulle ett handlingsprogram beslutas av riksdagsstyrelsen inför vardera valperioden. Detta jämställdhetsarbete är för att genomföra: ”En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet”(Riksdagen, 2015).
Med hjälp av detta beslut tog riksdagsstyrelsen fram ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen. Handlingsprogrammets huvuduppgift är att utjämna de skillnader som existerar och nå riksdagens mål som går ut på att nå en jämställd riksdag (Riksdagen, 2015).
Varannan damernas
En utav de största reformerna som skett var ”varannan damernas” (Hedborg & Kvarnström, 2019). Denna reform var till för att motverka skillnaderna mellan kvinnor och män i det politiska landskapet. Reformen var en stor förändring för samhället då jämställdhet inte hade uppmärksammats på samma sätt som innan reformen. Reformens genomförande blev en möjlighet för kvinnorna skapa karriärmöjligheter och få möjligheter till att nå
nyckelpositioner i samhället. Varannan damernas var främst riktad mot det politiska landskapet i Sverige. Reformen som infördes 1994 blev en bidragande faktor till att både kompetens och jämställdhets ökade i landet (Hedborg & Kvarnström, 2019). Kvinnors
delaktighet blev en ytterligare möjlighet för dem att utvecklas och påverka politiken (Hedborg
1.2 Problemformulering
Att politiken associeras med det manliga könet är något som Marie Hammarlin och Gunilla Jarlbro tar upp i sin bok Kvinnor och män i offentlighetens ljus, (2014). Ett exempel som författarna uppmärksammar är en kvinnlig partiledare som utför det på dennas egna
förutsättningar, istället för att följa det stereotypiska agerandet (Hammarlin och Jarlbro 2014, 53).
Det som ytterligare Hammarlin och Jarlbro tar upp är kopplingen med Bourdieu (1999). Det Bourdieu uppmärksammar är uppfattningen om symboliskt våld. Det som symboliskt våld går ut på är att, samhället är konstruerad av en underordning och överordning. I detta fall blir underordningen och överordningen förbindelsen mellan könen i samhället. Hammarlin och Jarlbo tar även upp könens förknippande med ledaregenskap är olika beroende på om det är en manlig eller kvinnlig ledare. Det manliga könets ledaregenskaper kopplas till något positivt och lämpligt för en ledarroll. Detta beror på att dem anses vara kompetenta, pålitliga i arbetet samt lugna. Kvinnliga ledare förknippas däremot med negativa egenskaper som osäkra, opålitliga samt otillräckliga. Deras kön anses inte höra ihop med ledarrollen i samhället (Hammarlin och Jarlbro 2014, 57–58, 79–80).
Att människor associerar politik till män är en problematik i sig, detta är dock inte något som gäller i alla samhällen. Självklart har detta utvecklats och Sverige har fått sig fler kvinnliga ledare inom olika poster i regeringen genom åren. Men det gammalmodiga tankesättet finns ändå kvar hos många det vill säga att politik är ett manligt yrke. Att bryta det mönstret kommer att ta en lång process, men vi är på väg mot rätt riktning.
I denna studie kommer det att tittas på Sveriges riksdags femton utskott och hur
könsfördelningen på ledarposterna för de olika utskotten i riksdagen ser ut i dagsläget. Men även hur har det sett ut över tid mellan åren 1994–2020 i de olika utskotten. För att kunna ta reda på de ovan nämnda frågeställningar, kommer det att undersökas vilka som har suttit vid vice ordförande samt ordinarie ordförande ledarposterna mellan åren 1994–2020. Alla utskott har tagits med i studien förutom sammansatta utrikes-och försvarsutskottet. Anledningen till detta är på grund av att information om de tidigare vice ordföranden respektive ordinarie ordförande inte gick att få tag på. Denna studie har en utomvetenskaplig nytta då det är
angeläget att försöka uppmärksamma könsbalanser och könsstereotyper. Arbetet kan även bidra till självreflektion kring hur det egentligen ser ut i riksdagen idag och hur det har sett ut över tid.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera hur könsfördelningen på ledarposterna för de olika
utskotten i riksdagen ser ut i dagsläget 2020. Fokuset ligger även på att undersöka hur det har sett över perioden 1994–2020. Detta är intressant då man får reda på ifall om det har blivit mer eller mindre jämställt över tid.
1.4 Frågeställning
1. Hur ser könsfördelningen på ledarposterna för de olika utskotten i riksdagen ut i dagsläget 2020?
2. Hur har det sett ut över tid mellan åren 1994–2020 i de olika utskotten?