I nedanstående avsnitt kommer det empiriska materialet analyseras och sättas i relation till uppsatsens bakgrund och frågeställning. Analysen är uppdelad i två stycken, det första behandlar intervjumaterialet och det andra innehållet i de läromedel vi har granskat. Vi kommer att göra en distinktion mellan analys och diskussionen. Skillnaden mellan dessa avsnitt är att analysen har en mer vetenskaplig karaktär och diskussionen kommer vi att vi att ge utrymme för eget ställningstagande och reflektioner samt diskutera arbetets reliabilitet och vilka generaliseringar det går att göra. Vi kommer även att föra en övergripande diskussion om hela arbetet i diskussionsavsnittet.
5.1 Intervju med lärare och lärarutbildare
Vi upplever att många av lärarna var samstämmiga i sina åsikter på en rad punkter. Alla som vi har intervjuat tycker att folkmordsundervisning är något som bör tas upp i skolan, även om syftet med det och tankarna om upplägget har varierat mellan dem. Religionslärarnas fokus på den etiska aspekten stämmer väl överens med utvecklingen av religionsämnet där eleverna uppmanas att aktivt bearbeta frågor om livet, om tron och etiken och uppmuntras till att ta ställning.118
Det första vi uppmärksammade var att det framförallt var förintelsen av judar under andra världskriget som de intervjuade lärarna och lärarutbildarna tänkte på när de undervisade om folkmord. Även om lärarna hade en ambition att dra paralleller till senare än förintelsen och andra historiska händelser så låg fokus främst på förintelsen. Att söka svar på folkmordens orsaker i vår samtid överensstämmer väl med Zygmunt Baumans teorier. Försök att finna förklaringar i historien stöds bland annat av Yehuda Bauer.
Av de svar vi fick under intervjuerna kan man urskilja flera faktorer som kan ha påverkat utformningen av undervisningen. Baserat på svaren kan man konstatera att de tillfrågade menar att de finns en vana att undervisa om förintelsen. Detta sker i samband med undervisning om andra världskriget i historia och undervisning om judendomen i
religionskunskapen. Fokuseringen på förintelsen kan vi även sammankoppla med Forum för Levande Historias ”Om detta må ni berätta” som i stort sätt finns tillgängligt på alla skolor i Sverige.119 Tillgängligheten till detta material spelar säkerligen en avgörande roll för utformningen av undervisningen. Många av lärarna uppgav att de inte hade speciellt stor nytta av skolans läromedel utan sökte sig till andra källor, där var Forum för levande historia en av dem. Även om myndigheten Forum för Levande Historia i dag har utvecklats till att handla om mer än bara förintelsen tror vi att boken Om detta må ni berätta har gett en oerhörd genomslagskraft och kan ha resulterat i en standardisering av undervisningen. Möjligen är det så att läromedelsförfattare inte har tagit till av Forum för Levande Historias senare arbeten.
En annan aspekt som säkerligen påverkar undervisningens innehåll är utformandet av läromedelsböckerna. Även om de lärarna vi intervjuade sa att de inte kände att de hade någon större nytta av läromedelsböckerna är det svårt att helt bortse från innehållet i de böcker skolan har valt att använda sig av i undervisningen. Vi har inte den tidsmässiga distans till folkmorden i Rwanda och Jugoslavien som vi har till förintelsen. Det framkom även i intervjuerna att detta kan medföra problem kunskapsmässigt, samt att man inte kan förhålla sig lika distanserat som man kan till förintelsen.
Det framkommer att samtliga intervjuade lärare vill lägga ett individperspektiv på folkmordsundervisningen och de har ett värdegrundsperspektiv. Det kan vara ett resultat av att SO-ämnena idag närmar sig varandra, inte minst ämnena historia och religion, och värdegrundsperspektivet är något som ska sätta sin prägel på hela skolans verksamhet.
Som pedagog har du nya utmaningar att ta ställning till idag jämfört med för bara tio till femton år sedan med tanke på att samhället idag är betydligt mer mångkulturellt. Det framkommer av intervjuerna att eleverna från exempelvis Palestina ifrågasätter undervisningen om förintelsen och jämför med dagens situation i Israel. De intervjuade säger sig inte ha fått någon hjälp av sin lärarutbildning med hur de ska handskas med sådana situationer, utan de har fått använda sig av sin personliga intuition. Denna utmaning kan skapa en osäkerhet hos pedagogerna.
När vi började arbetade med denna uppsats stötte vi på en hel del historierevisionistiskt material. Vi blev då nyfikna på att undersöka om lärarna vi intervjuat upplevde detta som ett problem. Det förvånade oss något att de inte upplevde det som något större problem. Med hjälp av Forum för levande historia och andra levnadsskildringar och källkritiska övningar så verkar det som de tillfrågade lärarna hade god beredskap för att angripa problemet.
Något som vi inte hade tänkt på var den mättnad elever kan känna inför undervisning om förintelsen, eftersom de tidigare har läst om det i grundskolan. Här föreligger en utmaning för pedagogen att nyansera, fördjupa och berika ämnesstoffet.
5.2 Läromedelsanalys
Det är överraskande att läromedlen i religion och historia inte behandlar folkmord i större utsträckning. Kanske kan det vara så att definitionsbegreppet har urvattnats till den grad att det numera är oanvändbart. Folkmordsbegreppet var från början en kompromiss mellan segrarmakterna i andra världskriget. Vilket innebar att man inte kunde enas om vissa kategorier av folkmord som man således fick stryka från begreppsdefinieringen av folkmord. Endast ett läromedel av de sex undersökta använder begreppet folkmord i sin skildring. Det är förintelsen som dominerar stort i skildringen av folkmord. Endast en bok tar upp senare folkmord. Då används begreppet etnisk utrensning i Jugoslavien. Det kan vara så att de händelserna i Rwanda och Jugoslavien, för att nämna några, ligger för nära i tid. Vi har ännu inte fått perspektiv på det.
Att som läromedelsförfattare välja bort ordet folkmord innebär även att man inte behöver positionera sig i debatten kring folkmordsbegreppet. Därmed har man kringgått den problematik som ges i folkmordskonventionens definition av begreppet och vars legitimitet har debatterats av åtskilliga forskare efteråt. Begreppet har bland annat kritiserats för att vara allt för snävt formulerat, där många offergrupper uteslutits. Vi tror att det har haft en avgörande roll till varför läromedelsförfattarna valt att utelämna begreppet folkmord.
I de läromedel för ämnet historia vi har granskat finner vi folkmordstemat nästan uteslutande i de avsnitt som behandlar förintelsen, även om ett fåtal undantag finns. I läromedlet Epok –
Historia A finns det en faktaruta till kapitlet om Balkan som förklarar begreppet etnisk
i Afrika, Amerika och Asien. I läromedlet Alla tiders historia görs även en jämförelse mellan Sovjet och Nazityskland under andra världskriget. Skildringen av förintelsen under andra världskriget är generellt mer heltäckande i läromedlen för ämnet historia. Det ges en historisk kontext till varför det inträffade och olika levnadsöden skildras i fånglägren.