4. Resultat
4.2 Svårigheter med undervisning om folkmord
När vi började läsa på om tidigare forskning till vårt arbete stötte vi på en hel del historierevisionistiskt material.67 Vi blev därför nyfikna på att ta reda på om lärarna och lärarutbildarna hade någon erfarenhet av historierevisionism, eller elever med åsikter som pekade mot ett förnekande eller avståndstagande mot förintelsen, eller andra folkmord som till exempel forna Jugoslavien och vilka åsikter de har om det.
Adam har stött på det på en mattematiklektion en gång där de hade, enligt Adam, ”ett legoliknande pedagogiskt verktyg”.68 Eleverna hade byggt ihop det till ett hakkors som enligt
Adam var väldigt korrekt gjort. Det var något som skrämde honom och som också hade diskuterats under lärarmöten efteråt. Det som skrämde honom mest var att eftersom det var så korrekt gjort tänkte han att de då kanske var väl insatta i nazismens ideologi. Adam säger att
67 Ett exempel är Internetsidan ”Sann historia”, www.levandehistoria.com, 2006-12-15. 68 Intervju med Adam.
på hans skola finns det en latent smygrasism, även om han trots det inte är säker på att de verkligen sympatiserar med de här extrema åsikterna. För Adam var det en händelse som stimulerar honom ännu mer att lägga upp undervisningen om folkmord och förintelsen centrerat kring värdegrundsfrågor.
Berit som inte är utbildad historielärare känner att hennes historiekunskaper inte är goda nog för att bemöta en del argument, åtminstone sett ur ett historiskt perspektiv. Enligt Berit är cirka 80 procent av eleverna på hennes skola av muslimskt ursprung. Detta tycker hon gör det svårt att ta upp de känsliga områdena i undervisningen om förintelsen eller andra folkmord. Ett exempel som Berit tar upp är från termin 1 på lärarutbildningen där det var några elever som sett historierevisionistiskt material på tv och där sett att mycket av förintelsen under andra världskriget var efterkonstruktion och de ifrågasatte undervisningen. Hon anser att det kan vara svårt att möta och ser lösningen i att man istället ska försöka lyfta folkmord på en mer generell nivå.
Calle och David säger sig inte ha någon erfarenhet av elever med historierevisionistiska åsikter. Calle har haft elever som velat diskutera förintelsens äkthet, men aldrig att de uttalat skulle vara förintelseförnekare. Under senare tid har Calle haft en hel del palestinska elever i sin undervisning och de har haft en del åsikter som var nya för honom. Om det säger Calle följande:
”Framförallt under senare år bland palestinska ungdomar så har de velat diskutera det. Och sagt, jamen titta här på oss palestinier och vad judarna gör mot oss. […] Där har jag slagit stenhårt va att det där inte alls är samma sak. Sen ska vi ju inte förringa Palestiniernas situation. Jag hävdar att förintelsen i Europa, det är inte alls det som judarna håller på med mot palestinierna, även om man kan kritisera deras agerande där.”69
Calle förklarar att bland palestinska ungdomar finns det en attityd mot judar som baseras på dagens situation i Israel och det är något man måste vara beredd på när man undervisar om förintelsen.
För att bemöta elever med åsikter åt det högerextrema hållet tycker Calle det är en god idé att till exempel bjuda in personer som tidigare haft sådana åsikter, men sen ändrat sig. Calle
nämner att de har haft organisationen Exit på besök i deras skola.70 Representanterna från Exit var dels en man som tidigare varit ledare i en högerextremistisk gruppering på Österlen, dels chefen för Exit. Chefen för Exit talade om hur det var att vara nationalsocialist, eller som han själv beskrev det, att han hade ”varit nationalare”.71 Slutsatsen han drog av att vara
nationalsocialist var att ideologin var helt dödfödd. Calle tycker exemplet ovan är ett bra sätt för eleverna att möta aktörer som får berätta hur de hade tänkt som medlemmar i en högerextrem grupp och hur de sedan förstod hur dåligt det stämmer överens med verkligheten. Just att sätta perspektiv och se aktörskapet är något som Calle vill göra i sin undervisning. I samband med vår diskussion här nämner även Calle att han infört en åminnelsedag på skolan där han jobbar då man minns offren från andra världskriget. Den sammanfaller med förintelsens minnesdag den 27 januari.
Frida vill göra en distinktion mellan historierevisionister som man möter i gymnasieskolan och de man möter högre upp i den akademiska världen. Det är två helt skilda områden menar hon, som kräver två, vitt skilda åtgärder. Frida säger att:
”som lärare måste man definitivt ta upp det till diskussion, men som forskare tycker jag nästan att man kan tiga ihjäl dem. Det finns ingen anledning att gå in i en debatt med dem då de förvränger sitt källmaterial och använder inte vetenskapliga metoder när de skriver sina böcker. Men man måste diskutera problemet med sina studenter och elever. Möjligheten finns att de hittar en bok av tex David Irwin, som dels har skrivit böcker som inte handlar om förintelsen som faktiskt är bra […] dels är problemet att studenter ofta inte kan se skillnad på korrekt vetenskap och inte korrekt vetenskap.”72
Hon menar att en av lärarutbildningens uppgifter är att ge lärarkandidaterna verktygen så att de kan gå ut som lärare i verksamheten och hjälpa eleverna att själva kritiskt granska fakta. Det är ett sätt att hantera historierevisionism, menar hon.73
Även David lägger stor vikt vid att lära eleverna att källkritiskt granska material för att bemöta bland annat historierevisionistiskt material. Han brukar ge dem olika texter att arbeta med och det är inte alltid det sker vid undervisningen om förintelsen. Nyttan han ser med källkritikövningar är att eleverna brukat tycka att det är roligt och de inser att de har nytta av
70 Förklara vad som menas med Exit. 71 Calle citerar representanten från Exit. 72 Intervju med Frida.
det för framtida arbeten. Men framförallt så förstår de, säger David, att Internet inte alltid är så tillförlitligt och man måste vara försiktig med informationen som finns där. Själv säger han att han aldrig stött på någon med uttryckligt judefientliga åsikter eller liknande, men att det säkert kan finnas utan att han vet om det.
Ett annat problemområde som det kommit fram synpunkter på under intervjuerna är att det i klasserna ibland kan finnas elever som blir väldigt berörda av en del känsliga områden i undervisningen om folkmord. Calle har aldrig direkt råkat ut för den problematiken i särskilt hög grad. Han har aldrig stött på det problemet i undervisningen om förintelsen, däremot har han märkt att det kan hetta till mellan serber och kroater ibland när undervisningen har berört konflikten i forna Jugoslavien. Även David har stött på problem i undervisningen om konflikten i forna Jugoslavien: ”jag vet en serbisk elev som var väldigt kritisk mot andra aktörer i den konflikten och var väldigt negativ mot de andra aktörerna i konflikten i forna Jugoslavien och som genast hade taggarna utåt om man sa något negativt om Milosevic”.74 Lösningen på detta menar David är att gå lugnt och metodiskt tillväga. Då accepterar de i alla fall till en viss del att det finns två sidor av samma mynt.
Berit känner att hon har använt sig av starka bilder som eleverna ska analysera utan att hon reflekterat så mycket över bilden. Hon nämner bland annat en bild från boken Lyckad
nedfrysning av herr Moro.75Bilden föreställer en tysk soldat som vägrar att arkebusera några
tillfångatagna judar. Istället ställer sig den tyske soldaten bredvid de tillfånga och följer de in i döden.76 För ett tag sedan hade hon tänkt använda sig av bilden på en lektion på den skolan hon nu arbetar på. I klassen fanns en flicka från Bosnien som kom från en av de mer krigsdrabbade städerna. Eftersom Berit visste att flickan fortfarande bearbetade sina upplevelser från kriget frågade hon om det var okej att hon visade bilden under en lektion. Flickans reaktion på frågan var väldigt stark minns Berit, hon ville verkligen att jag skulle avstå från att visa bilden. Detta var verkligen en tankeställare för Berit, man får vara mer försiktig med vilket material man använder sig av i sin undervisning tycker hon. Eftersom flickan inte var ensam om att ha rötter från området valde Berit att använda sig av en annan bild. För Berit är det ett dilemma där man måste ta ställning till elevernas personliga erfarenheter, samtidigt som man inte får bli feg och välja bort att visa de känsliga bilderna.
74 Intervju med David.
75 Red Roy Andersson, Kalle Boman, István Borbás, Lyckad nedfrysning av herr Moro, Stockholm 1997. 76 Se bilagan bild 1.
”[P]å något sätt tycker jag att det är ett svek om man inte gör det. Alltså, censurera sig för mycket.”77 Viktigt är att man inte bara visar en lösryckt bild utan att man bearbetar den efteråt. Detta ger eleverna en bra grund att stå på, tycker Berit.78
Adam säger sig inte direkt ha några större erfarenheter av elever som är traumatiserade av krig. När han gjorde sin praktik under lärarutbildningen fanns där på hans partnerskola vissa elever med trauman av krig. Dessa elever fick specialhjälp av skolan, det vill säga möjlighet att slippa delta i undervisningsmoment som kunde anses känsliga för dem. Vidare såg skolan till att de fick möjlighet att bearbeta sina upplevelser tillsammans med en kurator. För Adam är det mycket viktigt att man ser till elevens bästa, det är även viktigt att man inser sina begränsningar som lärare, menar Adam. Eleverna som har stött på sådana fruktansvärdheter behöver professionell hjälp och det är viktigt att vi ser till att de får den hjälpen.79
Sammanfattningsvis upplever de intervjuade lärarna at de har en god beredskap för att hantera historierevisionism. En av lärarna blev skrämd av det när han stötte på det under en lektion en gång och att den händelsen motiverar honom ännu mer att undervisa om folkmord, centrerat kring värdegrunden. I en undervisningssituation för en av lärarna var det elever i klassrummet som sett historierevisionistiskt material på TV och de argumenten de framförde från det tv- programmet upplevde läraren var svåra att bemöta. Lösningen såg läraren i att lyfta det generella i folkmord. En annan lärare har haft representanter från organisationen Exit på besök för att motverka högerextrema tendenser. En av lärarutbildningens viktigaste uppgifter är att ge lärarkandidaterna de verktygen så att de själva sen kan gå ut och hjälpa eleverna med at själva kritiskt granska fakta, menar en av lärarutbildarna. Det finns en stor nytta med källkritik, inte minst på grund av internetanvändandets utbredning.
Annars var det inte så vanligt förekommande att lärarna har erfarit elever med högerextrema åsikter. Snarare var det vanligare med att elever kände en mättnadskänsla av att ha undervisning om förintelsen igen eftersom de ansåg att de fått tillräckligt av det i grundskolan. Däremot kan problematik uppstå med elever med egna upplevda erfarenheter av folkmord eller andra krigshändelser och hur det ska hanteras. Konflikten i forna Jugoslavien är ett
77 Intervju med Berit.
78 Intervju med Berit. 79 Intervju med Adam.
område där det kan uppstå problem ibland i samband med undervisningen eftersom det ligger så nära i tid och om det finns elever därifrån i klassrummet, anser några av lärarna.