4. Resultat
4.3 Läromedelspresentation
Till skillnad från redovisningen av intervjumaterialet har vi här valt att presentera varje läromedel för sig. Det beror på att läromedlen varierar i struktur och innehåll i hög grad så en indelning efter vår analysmetod skulle försvåra överskådligheten. I vår granskning av läromedelsböcker är det den definition som ges av FN:s folkmordskonvention vi håller oss till.80
Läromedelsboken Religionskunskap för gymnasiet kurs A skriven av Lars-Göran Alm behandlar inte temat folkmord speciellt ingående. Indirekt finns det tre stycken i boken som behandlar temat. Antisemitismen nämns kortfattat i kapitlet om judendomen, nazismen i kapitlet om naturalistiska livsåskådningar samt i texten om de mänskliga rättigheterna som behandlas i kapitlet ”Världen och vi”. Precis som titeln avslöjar är boken främst avsedd för gymnasieskolan. Läromedlet inleds med ett kapitel om etik och moral, därpå följer en genomgång av världsreligionerna samt icke religiösa livsåskådningar. Boken avslutas med ett segment som Alm har valt att kalla ”Hur ska vi leva?”. Detta ska ses som ett arbetsmaterial till de moraliska frågorna. Varje kapitel i boken avslutas med ett antal diskussionsfrågor. Dessa frågor är avsedda att starta en medveten reflektion kring det stoff eleverna har läst. Eleverna uppmanas att tänka efter och göra egna jämförelser och analyser.81
I kapitlet om judendomen berörs inte förintelsen något nämnvärt utan nämns kort i följande text. ”De nazistiska dödslägren på 1940-talet är en ohygglig men logisk följd av den moderna antisemitismen. Eftersom judarnas ”brott” var att de var judar, kunde ”brottet” bara sonas genom att de utplånades.”82
80 Kap. 1.3 Folkmordskonventionen.
81 Lars-Göran Alm, Religionskunskap för gymnasiet Kurs A, Malmö 2004, s.3. 82 Alm, s.59.
Fokus ligger på begreppet antisemitism och hur den gav upphov till sionismen. Stycket illustreras av ett fotografi på en holländsk-judisk familj. Bildtexten till fotografiet avslöjar att familjen är på väg till ett tåg som ska föra dem till ett förintelseläger.83
I kapitlet ”naturalistiska livsåskådningar” finns ett stycke som behandlar nazismen och Hitlers raslära. Här förklaras de bakomliggande anledningarna till nazisternas förföljelse av judar under andra världskriget. Författaren drar kopplingar till socialdarwinismen och feltolkningen av Nietzsches begrepp övermänniskan i den nazistiska rasbiologiska strävan. Stycket saknar illustrationer.84
Kapitlet om de mänskliga rättigheterna behandlar FNs Allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna från 1948. Texten beskriver kortfattat konventionens innehåll och budskap. Vidare behandlas även problematiken kring uttolkningen av konventionen samt att för många människor är bara konventionen tomma ord. Folkmord nämns inte i texten som också saknar illustrationer.85
Harald Gustafssons och Bo Perssons bok Tider från 1995 använder sig av begreppet folkmord i stycket som handlar om förintelsen under andra världskriget. Boken är tänkt att användas i A-kursen i historia på gymnasiet. Ämnesstoffet sträcker sig från cirka år 1000 till kommunismens fall i öststaterna och det kalla krigets slut. Enligt författarnas egna intentioner som går att läsa i bokens förord vill man: ”vidga läsarens omvärld med en tidsdimension och ge dem lust att förstå bakgrunden till dagens samhälle”.86 Man har även för avsikt att blanda konkreta händelseförlopp ur historien med mentalitetsforskning, företeelser inom kultursfären, samt mäns och kvinnors skilda erfarenheter.87 Det avslutande kapitlet har titeln ”Det moderna samhället” och behandlar tiden från imperialismen till början av 1990-talet. Kunskapen om det senaste århundradet ger nycklarna till att förstå vår egen tid, hävdar Gustafsson och Persson.88
Någon förklaring till varför författarna har gett kapitlet rubriken ”folkmordet på judarna” istället för det mer vedertagna förintelsen av judarna ges inte. Stycket beskriver kronologiskt händelseförloppet från kristallnatten till befrielsen av fångarna i förintelselägren. Som
83 Alm, s.58. 84 Alm, s 113. 85 Alm, s 177.
86 Harald Gustafsson, Bo Persson, Tider historia A , Stockholm 1995, s 7. 87 Gustavsson, Persson s 8.
illustration till texten används en bild från slavlägret i Nordhausen.89 Bilden är tagen i april 1945 då amerikanska trupper intog lägret. Författarna redovisar resultat från forskning om antisemitismens framväxt i Tyskland.
En del forskare har pekat på att antisemitismen före Hitler inte var mer utbredd i Tyskland än någon annstans Europa, snarare tvärtom. Tysklands judar var väl assimilerade i samhället. Däremot fanns det sedan kejsartiden en politisktradition i Tyskland att stöta ut vissa grupper ur samhället, därför att de ansågs vara nationellt opålitliga.90
Varje ämnesområde avslutas med ett fördjupande avsnitt som författarna har valt att kalla för ”historiska frågor”. Här ges utrymme för resonemang kring det man nyss har läst. Läsaren kan ta ställning till olika historiska frågor. Bland de historiska frågorna kring andra världskriget omnämns bara folkmordet på judarna kort, fokus ligger mer på de politiska faktorer som låg bakom Hitlers maktövertagande.
Relief A+B är skriven för gymnasiet och komvux.91 I upplägget placeras världsreligionerna
först. Därefter tar boken upp livsåskådning och etik, varvid de sista tre kapitlen ger fördjupade kunskaper om kristendomen. De som skrivit boken Relief A+B är alla aktiva gymnasielärare.92
Begreppet folkmord nämns inte överhuvudtaget i läromedlet. På två ställen talas det om folkmordsrelaterat material. Dels vid genomgången av den judiska historien och dels i etikkapitlet där Nürnbergrättegångarna nämns som exempel. Inga bilder används alls för att styrka texterna kring det folkmordsrelaterade materialet. Inte heller nämns eller ges förslag till arbetsuppgifter eller temaarbeten. I stycket om den judiska historien beskrivs kortfattat att under Nazitysklands regim mördades över sex miljoner judar. Vidare nämns att antisemitism var vanligt förekommande i Europa på den tiden. Under etikkapitlet tas Nürnbergrättegången upp och den lag mot försök på människor som i samband med kapitlet om ”Etik och forskning”, vars huvudrubrik heter ”Etik i praktiken” och har andra underrubriker som dödshjälp, forskning med djur och selektiv abort.93
89 Se bilagan bild 2.
90 Gustavsson, Persson s 300.
91 Håkan Arlebrand, Bengt Arvidsson, Hans Axelsson, Magnus Hermansson, Nils-Åke Tidman, Relief A+B. Religionskunskap, 1998.
92 Arlebrand, mf. s 3. 93 Arlebrand, mf. S 161.
Kapitlet ”Etik och forskning” inleds med att Tyskland under 1930-talet hade de mest utvecklade etiska reglerna för forskare, ändå begicks under andra världskriget de mest fruktansvärda brott mot mänskligheten i forskningen och medicinens namn. Det beskrivs vidare vad en läkare vid koncentrationslägret i Dachau utförde för grymma experiment på fångarna. Bland annat berättas det att man sänkte ner människor i isvatten för att ta reda på den lägsta temperaturen en människa kan ha och fortfarande vara i livet. Vidare går läromedlet igenom resultatet efter Nürnbergrättegångarna mot nazister och vilket resultat det medförde för de etiska reglerna kring forskning där människor används som försökspersoner.94 En lista över de tio reglerna görs. Arbetsuppgifterna till kapitlet nämner inte något folkmordsrelaterat, däremot problematiseringar kring forskning och framsteg. 95 I huvudkapitlet ”Etik – En introduktion ” finns en bild på amerikanska piloter.96 Bildtexten bredvid förklarar att de står framför den atombomb som de snart ska fälla över Japan. Vidare står det i bildtexten ”Kan vi kräva något etiskt ansvar av dem? Befinner de sig under tvång eller är de fria att välja?” 97 Bilden och bildtexten står under stycket ”Fri vilja och ansvar”.
Livets kurs är en läromedelsbok skriven av Ola Björlin och avsedd att användas inom a-
kursen i religionskunskap på gymnasiet och komvux. Boken är skriven 1998 och är en vidare utveckling av en tidigare läromedelsbok. Två stycken i boken behandlar ämnesområden som tangerar folkmordsfrågan. Båda dessa stycken handlar om förintelsen av judar under andra världskriget. Björlin sammanfattar i ett kort stycke förföljelsen av judar från medeltiden fram till andra världskriget. Begreppet folkmord används inte i stycket, fokus ligger mer på begreppet antisemitism och teorierna kring dess framväxt:
”Den moderna antisemitismen, judehatet med rötter i teorier om starka och svaga raser, nådde sin kulmen under 1930 och 40-talen med den nazistiska förintelsen.[…] även i Sverige finns i vår tid små antesemitiska grupper som försöker vinna anhängare.”98
Stycket saknar illustration. Boken innehåller även en antologitext som berör förintelsen. Det är ett utdrag från manuskriptet till filmen Shoah av Claude Lanzmann. I utdraget berättar Filip Müller, en överlevande tjeckisk jude, om sina erfarenheter av förintelsen. Han berättar
94 Arlebrand, mf, s 161.
95 Arlebrand, mf, s 167. 96 Arlebrand, mf. s 126. 97 Arlebrand, mf, s 126.
ingående hur avrättningsprocessen gick till i förintelselägret, de syner som mötte honom när de öppnade dörrarna till gaskamrarna efter en gasning.
Att dö av gasen tog tio-femton minuter. Det mest fruktansvärda ögonblicket var när gaskammaren öppnades, denna outhärdliga syn: människor som låg pressade som basalt, som kompakta stenblock. Som de föll ut ur gaskamrarna! Jag såg det flera gånger. Och det var det svåraste av allt. Det vande man sig aldrig vid. Det var omöjligt99.
Antologitexten illustreras av två fotografier där den första är från koncentrationslägret i Buchenwald. På bilden syns ett tjugotal fångar fotograferade inne i en logementliknande lokal. Alla utom en ligger ihoppackade på en slags våningssäng som mer liknar en lagerlokalshylla. Mannen som står upp bredvid ”sängarna” har bar överkropp och man kan klart se att han har svultit då han är mycket avmagrad.100 Bildtexten lyder enligt följande:
”I koncentrationslägren tvingades fångarna leva under vidriga förhållanden. Hoppackade som djur, svältande och under hela tiden under hotet att när som helst kunna bli misshandlade, skjutna eller slutligen ihjälgasade. Denna bild togs vid befrielsen i koncentrationslägret Buchenwald.”101
Den andra bilden är ett fotografi på flera barn som håller på att embarkera ett fartyg. Bildtexten under fotografiet avslöjar att barnen är på väg till Israel: ”Marseilles den 27 mars 1948. Judiska barn går ombord på ett fartyg som skall föra dem till det nya hemlandet.”102
Sten Elm och Birgitta Thulin är författarna bakom boken Epok – historia A som är ett basläromedel som är avsett att användas inom A-kursen i historia på gymnasiet.103 Författarnas ambition med boken är att med en materialistisk grundsyn behandla politisk historia, idéhistoria, kulturhistoria, mentalitetshistoria, socialhistoria med genusperspektiv och ekonomisk historia. Elm och Thulin vill öka elevernas förmåga att analysera, diskutera och beskriva historiska problem. För att åstadkomma detta finns det problematiserande frågeställningar i anslutning till texterna.104
99 Björlin, s 344.
100 Se bilagan bild 3. 101 Björlin, s 344. 102 Björlin, s 345.
103 Sten Elm, Birgitta Thulin, Epok – historia A, Malmö 2002. 104 Elm, s 1.
Två områden i boken tangerar folkmordstemat, även om författarna bara använder sig av termen folkmord i ett av fallen. Det första området är förintelsen av judar under andra världskriget och det andra är den etniska rensningen under kriget på Balkan på 1990-talet. Förintelsen och processerna som föranledde förintelsen tas upp i kapitlen Diktaturernas framväxt och Andra världskriget 1939-1945. Konflikten på Balkan tas upp i kapitlet 1989 Frigörelse i Östeuropa.
Förintelsens processer förklaras mot bakgrunden av till Hitlers maktövertagande, författaren förklarar ingående resultatet av den nazistiska riksdagen den 14 juli 1933, som bland annat innebar att judar fick en försvagad rätt i samhället. Vidare redogörs också för den nazistiska rasläran som i sin förlängning medförde att det blev förbjudet för arier att gifta sig med judar. Nazisternas problem att definiera vem som var jude avhandlas också. Stycket illustreras av tre bilder som visar klotter på en judisk butik, en judestjärna och ett ungt tyskt par som läser propaganda på en anslagstavla. På butiken står skrivet ”Talmudskurk”, ”judeskit”, ”svin”, ”talmudjude”. Bildtexten till judestjärnan berättar att alla judar tvingades att bära en gul stjärna efter 1935. Propaganda på anslagstavlan säger att rasproblemet är nyckeln till världshistorien. Som avslutning ställs två frågor, ”[t]ror du att nazismen hade segrat i Tyskland även om Hitler inte funnits?”105 och ”[k]an en liknande utveckling i vår tid bli möjlig i något land?”106
Följande stycke har rubriken ”koncentrationsläger”. I detta stycke definieras ordet koncentrationsläger, man redogör för vilka som togs till lägren. Enligt författarna var det politiska motståndare som judar, zigenare och andra icke-arier. Från början var lägren arbets- eller straffläger men i januari 1942 tog man beslut om den slutliga lösningen, vilket innebar att alla judar skulle likvideras, denna likvidering tros ha kostat ca sex miljoner judar livet. Kapitlet illustreras av två fotografier. Den första bilden är på ingångsporten till förintelselägret Auschwitz-Birkenau och har följande undertext:
”Ingångsporten till förintelselägret Auswitz-Birkenau som var ett kombinerat arbets- och förintelseläger. Nazismens organiserade ondska, genomförd som en industriell process, är historiskt unik och svår att
105 Elm, s 294.
förstå. Även andra länder och folk hade ansvar och var delaktiga eftersom de accepterade Tysklands raspolitik.”107
Den andra bilden är samma bild som Björlin använder i sin bok, bilden på ett tjugotal fångar fotograferade inne i en logoment liknande lokal, med den avmagrade avklädda manen stående bredvid sängarna.108 Elm och Thulin har valt följande bildtext:
”Efter att de allierade styrkorna öppnat koncentrationslägret Buchenwald spreds bilder som denna över hela världen. Personen längst nere till vänster var lägerfånge A11104. När lägret befriades vägde han 25 kilo och kunde knappt stå på benen. Han hamnade i Sverige och lever sedan många år i Malmö. Den sista tiden i lägret delade han med Elie Wiesel- författare och fredspristagare. Om sin sista tid i lägret säger han : ”Jag kunde inte tänka. Rädsla var det enda jag kände.”109
I en faktaruta till kapitlet om konflikten på Balkan förklaras termen etisk rensning. Författarna definierar det etnisk rensning ”att med våld och massfördrivning försöka åstadkomma etniskt homogena stater.”110 Elm och Thulin konstaterar att tanken på etniskt homogena stater inte är något nytt i historien, de konstaterar att en del fall har varit ”rena folkmord”.111 Vad som åsyftas med ordet folkmord förklaras inte närmre. Exempel på etnisk rensning menar författarna är det våld som ursprungsbefolkningarna i Amerika, Afrika och Asien har blivit utsatta för av kolonialmakterna. Faktarutan illustreras av en bild på tre flyende människor, en av de flyende är en man som bär på ett antal plastkassar, antagligen innehållande hans ägodelar. Bilden saknar bildtext.112
Börje Bergström, Arne Löwgren och Hans Almgrens läromedelsbok för historia har de valt att kalla Alla tiders historia.113 Enligt informationen på baksidan av boken är det ett läromedel för gymnasieskolans A- kurs i historia. Boken är kronologiskt ordnad från forntiden till och med 1900- talet. Tyngdpunkten i framställningen ligger på de tre senaste århundradena. I kapitlet som behandlar andra världskriget finns ett stycke med titeln ”motstånd, tvångsarbete och utrotning”. Stycket behandlar både ryssarnas användande av krigsfångar till slavarbete och tyskarnas utrotande av nazismens motståndare i koncentrationsläger. Författarna vill 107 Elm, s 295. 108 Se bilagan bild 3. 109 Elm, s 295. 110 Elm, s 390. 111 Elm, s 390. 112 Elm, s 390.
113 Börje Bergström, Arne Löwgren, Hans Almgren, Alla tiders historia – grundbok för gymnasiets a-kurs,
illustrera judarnas ofattbara lidande genom att citera ur en rapport som en tysk officer skrev 1942. Officeren berättar bland annat om ett tåg som anländer till en järnvägsstation intill ett stort koncentrationsläger i Polen.
”En stor högtalare ger ytterligare anvisningar. Alla skall klä av sig helt och hållet, avlägsna proteser, glasögon och så vidare. Värdesaker avlämnas vid disken utan kvitton. Kvinnorna till frisören som med två-tre tag med saxen klipper av hela håret och häver det i potatissäckar […] Så sätter sig skaran i rörelse, de går bortåt allén, allesammans nakna, män, kvinnor och barn, utan protester [...] Mödrar med dibarn vid bröstet kommer upp, tvekar, stiger in i dödsrummen. Vid dörren står en kraftig SS-man som med prästerlig röst säger till de stackars människorna: Det händer er inte det minsta! Men andas djupt när ni kommer in […] inandningen är nödvändig mot sjukdomar och smitta […] De flesta vet vad det är frågan om – lukten skvallrar om deras lott.”114
Författarna nämner att flera uppmärksammade insatser gjordes för att undsätta judarna i krigets slutskede. Stycket avslutas med att konstatera att: ”[k]rig verkar alltid förrådande. Men andra världskriget gjorde människors samvaro brutalare och rev sönder enkla moralregler i en omfattning som var större en någonsin tidigare. Respekten för människovärdet nådde en nollpunkt, vilket haft följder som ännu är märkbara.”115 Stycket saknar illustrationer.116
I vår intervju med lärarna (Adam, Berit, Calle och David) frågade vi hur de förhöll sig till läromedlen i sin undervisning. Det visade sig att samtliga använde läromedlen mer som ett komplement i sin undervisning. Anledningen till att de använde böckerna som komplement varierade mellan de olika lärarna. Adam gillade inte upplägget i de böcker som finns tillgängliga på skolan där han arbetar. De passar inte det tematiska upplägg som han vill arbeta efter. Berit upplever läromedlet i historia som finns på hennes skola på följande sätt: ”Den är kronologisk och inte speciellt stimulerande när man hellre jobbar tematiskt.[…]Väldigt traditionell och omfattande, speciellt för mina elever, kan jag tycka. Eleverna klarar inte den.”117 Hon känner inte att hon får något stöd av läromedlen i historieundervisningen. Även Calle och David finner inte någon större hjälp i läromedlen när de ska arbeta med undervisning om förintelsen och folkmord. Istället använder de sig av andra läromedel, till exempel Om detta må ni berätta från Forum för Levande Historia.
114 Bergström, s 265.
115 Bergström, s 265. 116 Bergström, s 265. 117 Intervju med Berit.
Sammanfattningsvis är det inte i någon stor utsträckning som läromedlen avhandlar om folkmord och förintelse. När det tas upp så är det oftast i samband med judisk historia i religionsläromedlen och i samband med andra världskriget i historieläromedlen. I ett av läromedlen i religion beskrivs det, i den delen av boken som behandlar etik, en del om forskningen som bedrevs på fångarna i koncentrationslägren under andra världskriget. Inte speciellt utvecklade arbetsuppgifter förekommer till texten däremot. Nürnbergrättegången benämns ett par gånger i läromedlen i religion och då i samband med avsnitten som behandlar etiken. Vidare beskrivs antisemitismen i ett av läromedlen för religion och där har läromedelsförfattaren bland annat tagit upp en levnadsskildring från en judisk fånge i ett koncentrationsläger under andra världskriget som ger en beskrivande bild av de brott mot mänskligheten som försiggick där ur ett individperspektiv. Den mest omfattande skildringen av folkmord görs i Björlins läromedel Livets Kurs. Fokus ligger dock uteslutande på andra världskriget även i den.
Förutom i ovan nämnda läromedel av Björlin skildras folkmord betydligt mer utförligt i läromedlen för ämnet historia än för de i ämnet religion. Läromedlen i ämnet historia ägnas sig generellt uteslutande åt förintelsen, även om ett fåtal undantag finns. I till exempel läromedlet Epok – Historia A finns det en faktaruta till kapitlet om Balkan som förklarar begreppet etnisk rensning. Där dras paralleller till kolonialmakternas våldsutövande mot ursprungsbefolkningar i Afrika, Amerika och Asien. I läromedlet Alla tiders historia görs även en jämförelse mellan Sovjet och nazityskland under andra världskriget. Skildringen av förintelsen under andra världskriget är generellt mer heltäckande i läromedlen för ämnet historia. Det ges en historisk kontext till varför det inträffade och olika levnadsöden skildras i fånglägren.