I undersökningens intervjuer med främst lärarna och skolans ledning ville jag pröva hur Vygotskijs socialkonstruktivism fungerar på privatskolan i Thailand och om detta kan vara en modell i en skola för alla. Här utgick jag från Strandbergs (2006) checklista om elevers läranderum. Jag fann det också intressant att i denna analys ta med pilotstudiens intervjuer.
7.1 Interaktioner
Tillgång till andra människor är det nav som all utveckling snurrar kring (Strandberg, 2006, s. 27). Strandberg (2006) skriver att om det skulle finnas en tio-i-topp lista för den framgångsrika lärandemiljön skulle interaktionell aktivitet inta en odiskutabel förstaplats. Den svenska privatskolan i Thailand är ett lysande exempel på detta. Samtliga intervjuade föräldrar, lärare och skolans ledning tar just upp hur stor skillnad det är i samspelet med alla på skolan i Thailand jämfört med deras erfarenheter från skolan i Sverige. Det är en liten skola med små klasser. Alla känner alla, alla relationer är nära. Läraren har mera tid med varje enskild elev. I klasserna finns utrymme för diskussioner och samspel. Föräldrar och lärare träffas naturligt och i princip dagligen. Detsamma gäller föräldrarna sinsemellan. Åldersintegreringen och morgonsamlingarna skapar många möjligheter till samspel och samhörighet över åldersgränserna. Lärarna har ett nära samarbete med varandra och med rektor. Rektorn är också mer tillgänglig för såväl lärarna som föräldrarna. Föräldrarna har mer tid för umgänge med sina barn.
I den genomförda pilotstudien poängterar också både grundskolläraren och specialpedagogen bl.a. dialog och samspel som viktiga variabler i en skola för alla.
7.2 Aktiviteter
För det lärande barnet spelar vetandet till att börja med en underordnad roll i jämförelse med görandet. Barnet gör innan det vet, och genom att göra skapar barnet ett råmaterial
som hon eller han sedan kan omforma till vetande (Strandberg, 2006, s. 28).
Föräldrarna menar att den svenska privatskolan har bättre plats och utrymmen för eleverna att vara på. De kan här bl.a. hitta en egen och lugn vrå att arbeta i. Strandberg (2006) skriver att Vygotskij benämner detta ”inner speech”, inre prat. Interaktionen är den ena processen för lärande. I den andra processen flyttar interaktionen med andra in i huvudet och blir till ett inre samtal med sig själv. Föräldrarna menade också att det är en lugn och mysig arbetsmiljö i Thailand med en skön stämning och atmosfär. Utemiljön kan också pga. klimatet utnyttjas på ett helt annat sätt i undervisningen. Idrotten är bl.a. förlagd till stranden och på rasterna kan man ta ett dopp i poolen. Lunchen äts ute på en restaurang vilket gör att eleverna får prata/beställa på engelska. Detta gör att de blir öppnare och vågar mer.
Lärarna menar att det är lätt att bli hemmablind när man arbetar i Sverige. På en ny och mer okänd plats som denna i Thailand öppnar man upp ögonen lite mer och tar tillvara det man har runtomkring sig på ett annat sätt.
I pilotstudien med grundskolläraren menar denne att själva skolan måste utrymmes- och storleksmässigt kunna möta alla elever och ha ändamålsenliga och stimulerande lokaler. Specialpedagogen menar att alla elever ska få plats, utrymme och tid att utveckla alla sina färdigheter, inte bara de kunskapsmässiga. Att nå kunskap innebär en process där de måste få tid att utforska med alla sina sinnen.
7.3 Artefakter (Tillgång till verktyg och tecken)
Psykologiska processer, som tänkande, uppstår inte i hjärnan. De växer fram i barnets aktiva och ömsesidiga interaktion med den givna kulturen med hjälp av artefakter (Strandberg, 2006, s. 30).
Privatskolan i Thailand har inga specialsalar och kan därmed inte erbjuda dessa hjälpmedel eller verktyg i de praktiska ämnena. Det är också svårare att få fram visst material på privatskolan i Thailand. Några av eleverna har för lite material med sig från hemskolorna. Lärarna har dock i och med de små grupperna mer tid och möjlighet att individualisera undervisningen i de teoretiska ämnena. På så sätt kan de, genom mer individuell stöttning och genom att t.ex. själva tillverka ett visst material för en speciell elev, ge dem rätt verktyg. De tar även mer naturlig hjälp av närmiljön, av allt det en ny och främmande miljö och kultur kan
erbjuda. I Lpo -94 står att ”Undervisningen skall vara saklig och allsidig” (Lärarens handbok, 2005, s. 10). Men blir undervisningen på privatskolan i Thailand just allsidig då den inte kan erbjuda alla verktyg och tecken i de praktiska ämnena?
Grundskolläraren i pilotstudien menar att pedagogerna måste vara tillräckligt många och organiserade för att kunna tillgodose alla olika behov i en skola för alla. Det behövs olika kompetenser och typer av människor i personalen. Specialpedagogen i pilotstudien menar att kunskap är en process där man måste få utforska med alla sina sinnen. För att eleverna ska kunna utvecklas till hela, självständiga och tänkande individer behöver de få hjälp, stöd och verktyg av de vuxna.
7.4 Utvecklingshopp
Enligt det socio-kulturella-historiska perspektivet är det hela tiden så att yttre omständigheter och inre kvalifikationer hänger samman. Elevens inre motivation hänger (dialektiskt) samman med de motiv som finns i de rum där jag är aktiv. Ett rum kan ingjuta hopp. Ett rum kan ingjuta hopplöshet (Strandberg, 2006, s. 32).
Eleverna får på privatskolan i Thailand, förutom det vanliga skolarbetet, lära sig om en annan del av världen, ett annat leverne, en annan kultur och ett annat språk. De får på ett naturligt sätt träna sin engelska. Den sociala kompetensen tränas hela tiden och de får genom denna en helt annan självkännedom. De märker mer eller mindre nyttan av allt detta, något som jag tror att de kommer ha glädje av under hela sin livstid. Strandberg (2006) skriver att social kompetens är enligt Vygotskij ett fundament i människors utveckling. Alla former av mänskligt samspel är social kompetens och samspel grundlägger utveckling.
I pilotstudien säger grundskolläraren att för att eleverna ska kunna utvecklas utifrån sitt behövs en stimulerande miljö med kompisar där de kan få en djupare förståelse för att vi är olika och har olika behov. Specialpedagogen menar att alla elever ska få plats, utrymme och tid att utveckla alla sina färdigheter, inte bara de kunskapsmässiga. Du duger som du är och med det du kommer till skolan med. Miljön måste vara människovänlig och tillåtande.
7.5 Kreativitet
är meningsfulla för dem och utvecklar egna metoder som gagnar deras lärande (Strandberg, 2006, s. 35).
Både föräldrarna och lärarna på privatskolan i Thailand menar att eleverna får vara mer självständiga där, ta ett större ansvar för sina arbeten i skolan, att de växer med den uppgiften och blir mer kreativa. Detta trots att de har möjlighet att få mer hjälp av läraren. Rektor menar att eleverna får fler och rätt sorts utmaningar. Lärarna och rektor säger att man behöver ha ett kreativt och flexibelt sätt för att klara att arbeta på en skola utomlands. Där finns inga färdigutrustade specialsalar som t.ex. en idrottshall. Miljön, både inne och ute, skiljer sig mycket på skolan i Thailand, jämfört med den i Sverige. Även om den å ena sidan begränsar så öppnar den å andra sidan också stora möjligheter.
Kreativitetsbegreppet tolkar jag utifrån de båda intervjuerna i pilotstudien mer som en organisationsfråga. Skolans organisation, innehåll och arbetssätt med en tydlig ledare, rektor, anses viktigt. Därtill kommer arbetslagens och arbetsenheternas viktiga samarbete.
Andersson (2004) utgår från den systemteoretiska grundsynen att allt beteende sker i samspel med andra människor. Här ser jag en direkt parallell och koppling till Vygotskijs socialkonstruktivism.
Vygotskij socialkonstruktivism passar mycket väl in på privatskolan i Thailand. Interaktionerna är många och djupa. Miljön och skolans organisation ger kreativitet, utvecklingshopp, en variation i aktiviteter och ett antal artefakter. Även i pilotstudien pekar både grundskolläraren och specialpedagogen på dessa viktiga bitar om än i ett mer vardagligt ordalag. Denna pedagogiska krok kommer jag fortsätta att ha med mig i min roll som specialpedagog. Men är den svenska privatskolan i Thailand en specialpedagogisk modell och en skola för alla? Uppfyller skolan de olika kriterier som litteraturen, styrdokumenten och de intervjuade anger?