• No results found

Som lärare har jag känt ett stort behov av forskning inom det pedagogiska området som man direkt kan omsätta och ha användning av i den praktiska vardagen. Stukát skriver också att avståndet mellan forskning och undervisning måste bli mindre. Alver och Öyen (1998) menar att forskningen har blivit ett viktigt redskap i formandet av det moderna samhället. Här finner jag Vetenskapsrådet, som Ingrid Sandén nämnde på sin föreläsning (070912), mycket intressant vars mål är att göra Sverige till en ledande forskningsnation (www.vr.se). Även detta ser jag som en viktig del i min roll som specialpedagog, att ta del av forskningen och förmedla den vidare till kollegorna.

Mitt arbete visar också att den pedagogiska forskningen på många håll är begränsad och eftersatt. Föräldraperspektivet förekommer sparsamt i forskningen. Det finns mycket begränsad forskning som ger besked om hur funktionshindrade elever upplever sin skolgång. Forskningen om undervisning för alla fokuserar till stor del på delaktighet i den sociala samvaron eller i klassrumssituationer där undervisning pågår. Hur elever ska kunna samundervisas inom ett kunskapsområde får mindre utrymme. Detta är områden som jag finner det viktigt att forska vidare på.

I den empiriska undersökningen fanns det varken tid eller utrymme för att ta reda på elevernas uppfattningar angående den svenska privatskolan i Thailand jämfört med deras erfarenheter av skolan i Sverige. Detsamma gäller en jämförande studie av de båda olika privata svenska skolorna som nu finns på ön. Detta är områden som jag gärna hade velat forska vidare på. Under arbetets gång har många tankar, funderingar och ämnesområden dykt upp som också hade varit mycket intressant att få ta del av och fördjupa sig i: Hur påverkar faktorer som miljö, stress, små grupper och social träning på inlärning? Hur ses detta i ett genusperspektiv, påverkas pojkar och flickor lika? Hur påverkar lärarens och föräldrarnas stöttning inlärning och skolprestationer? Vad innebär det för en svensk elev att gå på en skola utomland under kortare eller längre tid av sin uppväxt? Hur fungerar och upplevs tillbakagången till skolan i Sverige efter en sådan vistelse?

REFERENSER

Litteratur

Ahlberg, Ann (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska rapporter Nr 1999:08. Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.

Alver, Bente Gullveig & Öyen, Örjar (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Inga (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS förlag.

Andersson, Inga (2004). Lyssna på föräldrarna. Om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS förlag.

Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett

politiskt uppdrag. Malmö Högskola, Malmö studies in educational sciences No. 28.

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.

Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2002). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk

teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber.

Holmberg, Lena (2004). Elever i svårigheter. Delrapport 4: Föräldrar till barn i en

åldersblandad skola berättar. Rapporter om utbildning, Malmö Högskola.

Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN: s

barnkonvention.

Lärarförbundet (1996). Pedagogisk uppslagsbok. Från A till Ö utan pekpinnar. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Merriam, Sharan B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Rapp, Stephan (2006). Är skolan för alla? En handbok om skolutveckling och ökad

måluppfyllelse. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Regeringskansliet (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Edita Nordstedts.

SOU 1998:66. Utredningen om Funktionshindrade elever i skolan, FUNKIS. Utbildningsdepartementet.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Utbildningsdepartementet (2000). En skola för alla. Om regeringens förskole- och skolpolitik. Stockholm: Svenska Lagerhaus.

Internet

www.ne.se Nationalencyklopedin

www.sofiadistans.nu

www.uppsatser.se

www.vr.se Vetenskapsrådet

Artiklar

Emanuelsson, Ingemar. Hotet mot en skola för alla. Pedagogiska magasinet Nr 2/2000 s, 16, 18, 20-22.

Haug, Peder. Bryt etablerade föreställningar. Pedagogiska magasinet Nr 2/2000 s. 29-34. Lindgren, Karin. Återupprätta en skola för alla. Skolvärlden Nr 2/2006 s. 2-4.

Persson, Bengt. Man anpassar sig själv. Pedagogiska magasinet Nr 2/2007 s. 48-53.

Föreläsningar

2007-09-12 Vetenskaplighet ur ett kvalitativt perspektiv av Ingrid Sandén 2007-10-24 Rapportskrivning av Lars Berglund

Bilaga 1

Vellinge 2007-11-04

Till alla föräldrar med barn på X-skolan

Läsåret 2004/2005 arbetade jag själv som lärare på X-skolan. Den tiden kan enkelt sammanfattas som den bästa av alla mina år som lärare. Mitt intresse för specialpedagogik väcktes också, då en del av eleverna hade särskilda behov av olika slag. Därför påbörjade jag förra hösten min påbyggnadsutbildning till specialpedagog på Malmö Högskola. Jag går nu den tredje och sista terminen och ska avslutningsvis skriva ett examensarbete. Detta arbete kommer att handla om ”en skola för alla”, som den svenska skolan strävar efter att vara. En del av arbetet ska bestå av en undersökning. Denna undersökning kommer att omfatta en beskrivning av X-skolan samt intervjuer med ett antal lärare och föräldrar. Därför kommer jag att befinna mig på X-platsen från söndagen den 18/11 till tisdagen den 27/11. Jag vill med detta brev informera om mitt besök samt komma i kontakt med föräldrar som är intresserade av att medverka i en intervju. Intervjuerna kommer i stort sett att handla om era erfarenheter, upplevelser och synpunkter på skolan hemma i Sverige jämfört med detta privata alternativ i Thailand. Det vore också mycket intressant att komma i kontakt med föräldrar som har erfarenheter av någon form av specialpedagogisk insats i Sverige, men detta är bara ett önskemål. De som deltar kommer att få huvudfrågorna några dagar innan intervjun så att ni har en möjlighet att fundera över svaren. Varje intervju kommer att ta ca 30-60 minuter. Alla som deltar garanteras full anonymitet. Inga namn kommer att nämnas eller uppgifter lämnas där man kan gissa sig till vem som har sagt vad. Undersökningen är en del av mitt examensarbete och kommer efter godkännande endast att publiceras på MUEP, Malmö University Electronic Publishing.

Jag tar via mail mycket tacksamt emot svar från er föräldrar som är intresserade av att vara med i undersökningen. Skriv bara kort om er familj och var jag kan få tag på er.

Må gott i värmen!

Helena Törnkvist, mobil +46703560385

helena.tornkvist@telia.com

Bilaga 2 Vellinge 2007-11-04

Till alla lärare på X-skolan

Läsåret 2004/2005 arbetade jag själv som lärare på X-skolan. Den tiden kan enkelt sammanfattas som den bästa av alla mina år som lärare. Mitt intresse för specialpedagogik väcktes också, då en del av mina elever hade särskilda behov av olika slag. Därför påbörjade jag förra hösten min påbyggnadsutbildning till specialpedagog på Malmö Högskola. Jag går nu den tredje och sista terminen och ska avslutningsvis skriva ett examensarbete. Detta arbete kommer att handla om ”en skola för alla”, som den svenska skolan strävar efter att vara. En del av arbetet ska bestå av en undersökning. Denna undersökning kommer, som jag har fått klartecken av VD X och rektor X, att omfatta en beskrivning av X-skolan samt intervjuer med ett antal lärare och föräldrar. Därför kommer jag att befinna mig på X-platsen från söndagen den 18/11 till tisdagen den 27/11. Jag vill med detta brev informera om mitt besök samt komma i kontakt med lärare som är intresserade av att medverka i en intervju. Intervjuerna kommer i stort sett att handla om era erfarenheter, upplevelser och synpunkter på skolan hemma i Sverige jämfört med detta privata alternativ i Thailand. De som deltar kommer att få huvudfrågorna några dagar innan intervjun så att ni har en möjlighet att fundera över svaren. Varje intervju kommer att ta ca 30-60 minuter.

Alla som deltar garanteras full anonymitet. Inga namn kommer att nämnas eller uppgifter lämnas där man kan gissa sig till vem som har sagt vad. Undersökningen är en del av mitt examensarbete och kommer efter godkännande endast att publiceras på MUEP, Malmö University Electronic Publishing.

Jag tar via mail mycket tacksamt emot svar från er lärare som är intresserade av att vara med i undersökningen. Skriv bara kort om dig själv och var jag kan få tag på dig.

Må gott i värmen!

Helena Törnkvist, mobil +46703560385

helena.tornkvist@telia.com

Bilaga 3

Intervjuguide, föräldrarna

o Berätta om familjen!

o Vad är huvudanledningen till att ni befinner er i Thailand?

o Vilka positiva konsekvenser ser ni av er vistelse?

o Finns det några negativa konsekvenser av er vistelse?

o Hur länge ska ni stanna i Thailand?

o Hur fick ni kännedom om X-skolan?

o Hur upplever ni skolan i Thailand jämfört med den i Sverige? Vilka

likheter och skillnader finns?

o Vad kan skolan i Thailand erbjuda som den i Sverige inte kan?

o Vad kan skolan i Thailand inte erbjuda som den i Sverige kan?

o Vem står för avgiften till skolan?

o Om ni har erfarenheter av någon form av specialpedagogisk insats i

skolan i Sverige, berätta om dessa! Hur följer man i så fall upp dessa i

Thailand?

o Hur fungerade övergången från skolan i Sverige till den i Thailand?

o Har ert barn/era barn under utlandsvistelsen någon kontakt med sin

skola (lärare, kamrater, rektor…) hemma i Sverige? På vilket sätt och

hur ofta?

o Hur är tillbakagången till skolan i Sverige planerad?

o Övrigt

Bilaga 4

Intervjuguide, lärarna

o Hur ser din lärarbakgrund ut?

o Hur fick du kännedom om X-skolan?

o Hur länge ska du arbeta på skolan?

o Hur upplever du lärarjobbet på skolan i Thailand jämfört med det i

Sverige?

o Vad kan skolan i Thailand erbjuda som den i skolan inte kan?

o Vad kan skolan i Thailand inte erbjuda som den i Sverige kan?

o Om du jämför skolan i Sverige och den i Thailand, finns det några

skillnader vad gäller skolmiljön, möjligheter till samspel (elev-elev, elev-

lärare, lärare-förälder, rektor-lärare, rektor-förälder), aktivitet, kreativitet

och tillgång till skolmaterial?

o Hur löser man specialpedagogiska frågor på skolan?

o Hur fungerar övergången från skolan i Sverige till den i Thailand?

o Hur fungerar tillbakagången till skolan i Sverige?

Related documents