Som nämnt under metodavsnittet hade den här studien ett stort bortfall relativt hur många som kontaktades. Vad det kan bero på går egentligen bara att spekulera kring. De 18 som svarade skrev att de antingen inte hade tid eller inte hade några nyanlända elever på sin skola alternativt att de inte hade SPRINT på skolan. Att skolpersonal ofta har väldigt mycket att göra är ingen hemlighet, speciellt inte när mailet dessutom går ut i december några veckor innan terminsslut. De 18 som i sin tur inte svarade kan antingen ha gjort det på grund av samma anledningar som de som svarade men även av andra anledningar. En anledning kan vara att de tillfrågade anser sig inte ha tillräckligt med kunskaper i det berörda ämnet eller på annat vis anser att de inte kan komma med något bidrag. Den politiska frågan i sig kan dessutom ses som känslig eller laddad och att de tillfrågade därför känner att de inte vill delta på grund av det. Det största bortfallet skedde i kommun Y, det går då att diskutera kring huruvida någon lokal aspekt har bidragit till bortfallet. De fem rektorer som medverkade i studien är fem engagerade personer som brinner starkt i frågan och gav väldigt bra bidrag till undersökningen. Huruvida de är representativa i relation till bortfallet är dock svårt att svara på eftersom det är svårt att veta den egentligen anledningen till de uteblivna svaren.
När det gäller bortfallet hos lärarna så var det inte lika stort. Dock kontaktades lärare båda på SPRINT och andra nationella program varav de lärare som arbetade vid de nationella programmen meddelade att de inte kunde delta på grund av bristande kunskap i ämnet samt att de inte hade någon kontakt med eleverna.
8.2 TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET
Tillförlitlighet hade enligt Bryman (2011, ss. 354-355) fyra delkriterier. Det första var trovärdighet och innebar att studien utförts i enlighet med reglerna och att resultatet rapporteras tillbaka till deltagarna. Uppsatsen kommer efter erhållet betyg att skickas ut till de som deltagit i studien för att uppfylla det här kriteriet, reglerna har även följts. Överförbarhet handlar om hur överförbart resultatet blir till en annan miljö. I och med att studien hade ett så pass stort bortfall är det svårt att veta huruvida den är det eller inte, eftersom intervjupersonerna gav ungefär snarlika svar på många frågor även fast de sedan kom med egna berättelser från sina egna skolor, kan en anta att resultatet är relativt överförbart. Dock ligger nästan alla kommuner skolorna som medverkade i kommun X medan bidraget från kommun Y är något mindre. Det gör att det är svårt att veta ifall det är överförbart inom kommun X eller är det på andra
kommuner också på grund av att skolan är decentraliserad. Eftersom att uppsatsen dock är kvalitativ är det djupen i svaren snarare än bredden i urvalet som var målet, därför är kanske överförbarheten inte det som ska fokuseras mest på. Pålitligheten är motsvarigheten till reliabiliteten. Det skulle väl kunna ses som att studien brister något på den här punkten i och med att resultatet är väldigt styrt kring intervjupersonerna och dessutom kring att de skulle berätta samma historier vid ett senare tillfälle. När intervjuerna gjordes var händelserna kring lagarna implementering och framkomst relativt färskt för dem på skolorna varför det i ett senare skede kanske inte hade blivit samma sorts svar, de åtgärder de fick göra på skolorna kvarstår ju dock men övriga reflektioner kan ändras med tiden. Möjligheten att styrka och konfirmera handlar tillslut om att personliga värderingar och teoretiska inriktningar inte ska påverka slutsatsen i studien. Personliga värderingar har inte varit inblandade, dock är det svårt att inte låta de teoretiska inriktningarna styra slutsatserna eftersom att uppsatsen till viss del byggts upp med hjälp av ett avsnitt med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Dock kommer resultat som går utanför denna del även analyseras eftersom det också är ett resultat.
Äkthet eller autencitet skriver Bryman (2011, s. 355) om forskningspolitiska konsekvenser och huruvida resultatet ger en rättvis bild kring gruppen som deltagits åsikter. Det anser jag att den gör för de som deltagit i studien, ska det dock ses i det stora perspektivet går det ännu en gång att se till bortfallet och fundera på representativiteten. I övrigt när det kommer till autencitet handlade inte studien om att deltagarna på något vis skulle komma fram till en bättre förståelse kring sin egen situation, hur de medverkande skulle få en bättre bild av hur andra uppfattar saker och ting, att de skulle förändra sin situation eller att de skulle få större möjlighet till att vidta åtgärder. Om de dock uppnådde något av dessa ändå och bra, men det var som sagt inte syftet. Om de uppnår något av de här kriterierna är det nog efter att ha läst uppsatsen när den är klar.
8.3 ANALYS OCH SLUTSATSER
De två frågeställningarna den här uppsatsen har är ”hur har den tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen har tillämpats inom svenskt gymnasium?” och ”har implementeringen av lagarna medfört några potentiella problem eller oväntade situationer för respektive skola och lärare? Ja/nej, i så fall vilka?”.
Rektor 4 påtalar att de följer skollagen och att det därför inte skett några förändringar på skolan, det antyder även rektor 2. Inga allmänna direktiv verka kommit från kommun eller huvudman
till skolorna i hur de ska agera i en eventuellt uppkommer situation. Precis som Skolverket beskrev (2017) har alltså ingenting i bestämmelserna kring vem som har rätt till utbildning i Sverige påverkat skollagen. Dock verkar istället vara en direkt frånvaro av direktiv och samverkan som gör situationen svårare för personalen ute på skolorna och för ungdomarna. Rektor 3 berättar om att den lagstiftade samverkan som ska finnas mellan bland annat skolan och socialtjänst inte fungerar, antagligen på grund av överbelastning. Lärare 3 anser sig behöva direktiv i frågor bland annat om hur intyg ska skriva ut och de står också väldigt ensamma i att hantera elevernas sociala och privata problem, bland annat när det kommer till ungdomar som blivit uppskrivna till en myndigålder och därmed förlorar rätten till stöd från socialtjänst, godemän och boende. I början av 1990-talet decentraliserades skolan från staten och huvudmannaskapet för skolorna övergick till kommuner eller privata aktörer. Närbyråkratens arbetsvillkor påverkas av det här och hur skolans ekonomiska resurser fördelas beror på var i landet du befinner dig. Något som i förlängningen har en stor inverkan på lärarnas arbete och skolans innehåll (Jarl & Rönnberg, 2015, ss. 44-45). I det här fallet har inga uppenbara sådana skillnader uppdagats, antagligen på grund av att frågan inte ställdes till rektorerna. När frågan därför ställdes till lärarna blev det svårt att jämföra då rektorerna inte pratade spontant om det. I de fallen de gjorde det var det rektorerna för friskolorna som gjorde det. Dels rektor 1 i kommun Y som menade att kommunen lutade sig mot ett komplicerat regelverk och inte hjälpte till i den mån de kunde med de elever som saknade LMA-kort, dels rektor 5 som berättade att kommun X vädjat till friskolorna att hjälpa till. Svaret från rektor 5 kan också tolkas som att de får hjälp från kommunen då en kan anta att annat annars hade sagts i samma veva, men eftersom det inte framgick är det bara en spekulation. De olika svaren kan tyda på att kommun Y och X i relation till friskolor, som de inte är huvudmän för, agerar olika. Att de ska komma med ekonomiska medel till friskolor är dock inte deras skyldighet men säkert något som för den enskilda skolan i frågor som rör kommunen kan ses som nonchalant. Jarl och Rönnberg (2015, s. 50) skriver även om decentraliseringen av regleringsmakten som lett till en övergripande målformulering för huvudmännen och skolorna som gett dem större frihet i att bestämma skolans organisation. Hade det med andra ord kommit direktiv hade de ändå kunnat tillämpas olika på olika skolor. På grund av de uteblivna direktiven från kommun och huvudman faller Jarl och Rönnbergs (2015, ss. 18-19) skolan som politiska system. Den här teorin var baserad på att det kommit direktiv som sedan måste initieras, beredas, fattas beslut om och efterkontrolleras. Någon sådan process gick inte riktigt att spåra i och med den här undersökningen, det skulle möjligtvis vara att rektor 5 införde SPRINT på skolan.
Den största problematiken som uppstod för lärarna verkade vara de extra roller och mandat instiftandet av lagarna har inneburit, även rektor 2 och rektor 5 är inne på samma spår. I och med lagarnas införande har betygsättningen för de berörda eleverna fått en annan innebörd än innan, där gränsen mellan ett godkänt och ett icke-godkänt betyg är avgörande för asylprocessen har det gjort att elever och godemän lagt påtryckningar på lärarna att godkänna dem för att de ska få stanna. Det är något som lärare 1 känner att hon slits mellan sin yrkesprofession och medmänniska. Samma etiska dilemma verkar även lärarna på rektor 2 och 5 skolor har varit med om. Fjellström (2006, s. 49-50) skriver att lärarnas handlingar har en stor påverkan på sig själva, eleverna, kollegorna och lärarkårens anseende där det finns fyra etiska sidor som är både primära och sekundära. De primära sidorna handlar om skolorganisationens uppbyggnad, beslutsfattande, ansvarsfördelning och anställningsvillkor, medan de sekundära sidorna handlar om yrkesgruppen grundläggande principer och intressen på arbetsplatsen inräknat kollegorna, lärarrummet, professionen och lärarfacket, men dessutom de personliga intressena och engagemanget hos läraren själv. Läraren ska ha ett ben i varje läger i den här fyrfotade modellen. I och med det lärare 1, rektor 2 och 5 berättar låter det som att det råder en konflikt i fyrfotaren där lärarna måste tumma på det personliga intresset som hamnar i konflikt med de primära sidorna men så även de övriga sekundära sidorna. Lärare 3 berättar om att det är svårt att veta var gränsen går mellan att bli oprofessionell när medmänniskan vill kliva in i och med att andra sociala funktioner sviktar, hon är väldigt mån om att hålla på sin yrkesroll men menar att det är en tuff avvägning och att de önskar uppbackning. Fredriksson (2012, s. 173) menar att de situationer som närbyråkraten möter i sitt arbete varierar ständigt då de befinner sig i en komplex miljö och att det i och med det är svårt för politiker att styra över hur de ska jobba i varje enskilt fall. I och med det uppstår lösa och oprecisa regler som leder till att närbyråkraten måste fatta direkta politiska beslut och ger ett stort handlingsutrymme, men då de lider at kronisk resurs-, tids- och personalbrist leder det till att det dock är något som är svårt att arbeta efter. Närbyråkratens roll framstår som tydlig i det här fallet eftersom att personalen arbetar med fria tyglar som leder till direkta politiska beslut i och med deras betygssättning, dock blir istället betygssättningen ibland på grund av etiska grunder snarare än kunskapsbaserade. Det är något som skulle kunna ses som en direkt konsekvens av lagarnas utformning, men som antagligen inte var tänkt när de stiftades. Rektor 5 benämner även skolans grundläggande värden och hur det blir tvetydligt att lära ut dem till eleverna och få dem att anamma dem när det samtidigt är som att de inte gäller dem, lärare 3 menar detsamma inom samhällskunskapen att det blir urholkat att undervisa om mänskliga rättigheter när ungdomarna kränks. Nästan samtliga rektorer och lärare vittnar dessutom om oroliga elevgrupper där
individens lidande får ett stort fokus som ibland tar fokus från undervisningen. Något som vissa av dem menar är på grund av lagarnas införande eftersom det gjort att vissa elever fått en chans de andra inte fått och att det är otydligheter kring lagarna kring vem det gäller och dylikt. Det som skett på skolorna verkar var omorganisationer, ombyggnationer och att studieplanen för enskilda elever gjorts om för att de ska kunna få uppehållstillstånd tack vare lagarna. Det är något som leder till omkostnader för skolorna. Ekonomiska frågor kommer även på tal i och med plötsliga omflyttningar av ungdomar som blivit uppskrivna i ålder eller utvisningar som leder till att de inte hinner lämna tillbaka skolmaterial, en omkostnad som inte bara blir för skolan utan för alla eftersom det ofta är skattefinansierade pengar det är tal om. Att dock marginalisera ungdomarna så att det inte skulle kunna ske är dock inget alternativ eftersom det skulle hämma deras rätt till utbildning, som enligt skolans värdegrund ska vara likvärdig för alla (Skolverket, 2011, s. 6).