När skolan hamnar i kläm
En kvalitativ studie kring hur svensk migrationspolitik påverkar gymnasieskolan
Uppsala universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Statskunskap C, kandidatuppsats 15 hp
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 3 1.1 SYFTE ... 4 1.2 FRÅGEFORMULERING ... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 4 1.5 DISPOSITION ... 5 2. LAGARNA ... 5 2.1 BAKGRUND ... 53. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TIDIGARE FORSKNING ... 8
3.1 STYRNING I GYMNASIESKOLAN ... 8
3.1.1 SKOLAN SOM POLITISKT SYSTEM ... 8
3.1.2 DEN DECENTRALISERADE GYMNASIESKOLAN ... 9
3.1.3 NÄRBYRÅKRATENS ROLL... 10
3.2 LÄRARENS YRKESETIK OCH SKOLANS GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN ... 11
3.2.1 SKOLANS VÄRDEGRUND ... 11 3.2.2 LÄRARENS YRKESETIK... 12 4. HYPOTESER ... 13 5. METOD ... 14 5.1 METOD FÖR DATAINSAMLING ... 14 5.1.1 OPERATIONALISERING ... 15 5.1.2 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 15 5.1.3 INTERVJUGUIDEN ... 16 5.1.4 URVALSPROCESSEN ... 16 5.1.5 BORTFALL ... 17 5.1.6 UTFÖRANDEPROCESSEN ... 18
5.1.7 TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET ... 20
6. MATERIAL ... 21
6.1 INTERVJUER MED REKTORER ... 21
6.2 INTERVJUER MED LÄRARE... 28
7. RESULTAT ... 31
8. ANALYS OCH SLUTSATS ... 35
8.1 BORTFALLSANALYS ... 35
8.2 TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET... 35
8.3 ANALYS OCH SLUTSATSER ... 36
9. REFERENSER ... 40
Bilaga 1 – Jämförelse mellan utlänningslagen, tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen ... 42
Bilaga 2 - Intervjuguide rektorer ... 45
Bilaga 3 - Intervjuguide lärare ... 45
Bilaga 4 - Mail till rektorer ... 46
Bilaga 5 - Påminnelsemail till rektorer ... 46
1. INLEDNING
Under ca två månader år 2015 kom närmare 80 000 asylsökande flyktingar till Sverige, bland dem kom barn och unga som motsvarar flera hundra skolklasser om dagen. Detta skapade ett ökat tryck på Sverige och Europa, då de ställdes inför en svår uppgift att hjälpa ett stort antal människor på flykt från krig, förföljelse och förtryck till en trygg tillvaro. Den här situationen har ökat trycket på det svenska asylsystemet avsevärt (Regeringen, Insatser med anledning av flyktingkrisen, 2015). Under 2015 ledde detta till att de svenska kommunerna inte kunde sköta mottagandet på ett ordentligt och säkert vis, vilket påverkade flera samhällsfunktioner, exempelvis skola, socialtjänst och traumavård. Det blev också ett stort ökat behov av bostäder. På politisk nivå sades att det behövdes skapas ett andrum för det svenska asylsystemet genom att färre människor som sökte asyl skulle få ett beviljat uppehållstillstånd (Regeringskansliet, Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande, 2015). Lagen (2016:752) om tillfälliga begräsningar att få uppehållstillstånd i Sverige, nedan kallad tillfälliga begränsningslagen, togs då fram i en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna för att stärka Sveriges möjligheter att ta emot asylsökande samt öka deras etablering i det svenska samhället. Den 1 juni 2017 trädde lagen om ändringar i lagen om tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige (2017:352), nedan kallad ändringslagen, i kraft, den ger bland annat möjligheten till ett längre tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Enligt Skolverket (Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå, 2017) har den tillfälliga begränsningslagen inte påverkat skollagens bestämmelser om rättigheten till utbildning i Sverige.
1.1 SYFTE
Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur den tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen har tillämpats inom svensk gymnasieskola samt undersöka om implementeringen av lagen har lett till några oväntade problem eller situationer för rektorer eller för lärare i deras undervisning och yrkesutövning.
1.2 FRÅGEFORMULERING
• Hur har den tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen tillämpats inom svenskt gymnasium?
• Har implementeringen av lagarna medfört för potentiella problem eller oväntade situationer för respektive skola och lärare? Ja/nej, i så fall vilka?
1.3 AVGRÄNSNINGAR
Studien är avgränsad till de lagar som trätt laga kraft innan halvårsskiftet 1 juli 2017 och berör i och med det inga av de lagförslag, lagändringar eller nya lagar som utfärdats under hösten 2017 eller senare. Lagarna kommer inte heller tas upp i sin helhet utan bara de delar som anses vara relevanta för den här studien, de delar som är med är de delar som antagningsvis även är de delar som skulle kunnat påverka rektorer och lärares arbetsuppgifter utefter ställda frågeställningar.
Studien är även avgränsad till ett fåtal gymnasieskolor i Mellansverige i kommun X och Y som fungerar som exempelskolor. De rektorer som intervjuats är i vissa fall programrektorer för språkintroduktionsprogamet, nedan kallat SPRINT, istället för enhetsrektor över hela skolan. Det efter rekommendationen från enhetsrektorn eftersom dessa programrektorer haft det huvudsakliga ansvaret för frågan på den skolan. De kommer i den här uppsatsen benämnas som rektorer, precis som de enhetsrektorer som är med i studien. Vidare jobbar de lärare som deltagit i studien på samma skola, men även i deras fall fungerar det som en exempelskola.
1.5 DISPOSITION
Uppsatsen kommer inledas med en bakgrundsförklaring till de berörda lagändringarna för att förklara sammanhanget, själva jämförelsen mellan lagarna finns att läsa i bilaga 1. I kapitel 3 kommer sedan tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter att presenteras i kombination med uppsatsens hypoteser. Hypoteserna sammanfattas sedan under kapitel 4, det ska dock poängteras att uppsatsen i sig inte är direkt hypotesprövande utan att hypoteserna fungerar som ett verktyg inför det analytiska arbetet och som ett hjälpmedel i läsningen. Metoden är i kapitel 5 och där kommer det redovisas hur studien är genomförd. Kapitel 6 presenterar materialet som kom fram medan kapitel 7 visar resultatet. Avslutningsvis är analysen och slutsatserna i kapitel 8 och sammanfattningen i kapitel 9.
2. LAGARNA
De lagar som kommer beröras i den här uppsatsen är utlänningslagen, den tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen. Ändringslagen är vidare en lag som innehåller tillägg eller ändringar i den ursprungliga tillfälliga begränsningslagen.
2.1 BAKGRUND
I och med flyktingkrisen 2015 kom det under sommaren närmare 80 000 personer som sökte asyl till Sverige, bland dem kom barn och unga som motsvarade ungefär 100 skolklasser per dag. Det var en ansträngning som många kommuner och myndigheter hade svårt att hantera (Regeringskansliet, 2015). I och med det allvarliga läge som begav sig uppstod en överenskommelse mellan regeringen, Folkpartiet liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kring nödvändiga insatser för att kunna säkra mottagandet för flyktingarna, stärka deras etableringen i samhället och dämpa kostnadsökningar för myndigheterna och kommunerna. Den tillfälliga begränsningslagen är en av de insatser som genomfördes i och med överenskommelsen. Enligt utlänningslagens skulle i huvudregel ensamkommande flyktingbarn, barnfamiljer och kvotflyktingar1 fortfarande erhålla ett permanent
1Kvotflykting är en flykting som fått uppehållstillstånd inom den fastställda flyktingkvoten av regeringen, resan till Sverige bekostas i sin tur av Migrationsverket (Ordförklaringar,
uppehållstillstånd, medan övriga flyktingar2, alternativt skyddsbehövande3 och övriga
skyddsbehövande4 istället ska erhålla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga
begränsningslagen (Regeringen, 2015). Vid första prövningstillfället skulle flyktingar beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år, medan alternativt skyddsbehövande skulle beviljas ett tidsbegränsat på ett år. Vid förlängning av de tidsbegränsade uppehållstillstånden ska även det förlängda uppehållstillståndet i huvudregel vara tidsbegränsat (Regeringskansliet, 2015).
Tillfälliga begränsningslagen trädde i kraft 20 juli 2016 och gäller till och med 19 juli 2019. Den innehåller bland annat bestämmelser om att ett permanent uppehållstillstånd som en förlängning på ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan ges till personer som är över 25 år som kan försörja sig antingen genom näringsverksamhet eller anställning. För personer under 25 år gäller denna bestämmelse enbart om personen har fullföljt en gymnasieutbildning eller en utbildning med liknande dignitet. 2 mars 2017 lämnade regeringen en proposition till riksdagen om att unga nyanlända ska kunna få ett längre uppehållstillstånd ifall de studerade på gymnasial nivå. Syftet med förslaget var att de ville uppmuntra nyanlända till att fullfölja en utbildning vid gymnasieskolan. Regeringen menade att det är viktigt för ungdomar att kunna få arbetsro och kunna fokusera på sina studier och en framtid i Sverige. Därmed skulle deras chanser att få ett jobb senare stärkas om de har en färdig gymnasieutbildning. Proposition mynnade sedan ut i ändringslagen som började gälla 1 juni 2017 (Regeringskansliet, Studerande på gymnasienivå ska kunna få längre uppehållstillstånd, 2017).
Migrationsverket menar att ändringslagen är komplicerad och att det kan vara svårt att förstå ifall en omfattas av lagen eller inte, orsaken till det är lagens komplexitet och att en prövning måste göras i flera steg. Det är också osäkert hur många asylsökande som berörs av lagen (Migrationsverket, Migrationsverket redo för ny gymnasielag, 2017). Skolverket menar dock att den nya lagen inte påverkar skollagen i de bestämmelser om vem som har rätt till att få
2En flykting är, enligt utlänningslagen, en person som befinner sig utanför sitt hemland och känner en välgrundad fruktan inför förföljelse på grund av nationalitet, religion, etnicitet, politisk uppfattning, sexuell läggning, kön eller på grund av samhällsgrupp. Personen ska på grund av denna fruktan inte vill eller kan begagna sig sitt hemlands beskydd
3Alternativt skyddsbehövande inbegriper en person som riskerar kroppsbestraffning, tortyr, annan omänsklig, förnedrande behandling och dödsstraff eller då en civilperson löper stor risk att skadas på grund av en väpnad konflikt (Migrationsverket, 2015).
utbildning i Sverige. Asylsökande elever har rätt till utbildning ifall de påbörjat utbildning vid gymnasieskola eller gymnasiesärskola innan de fyllt 18 år. De som har påbörjat antingen ett introduktions- eller nationellt program har också rätt att fullfölja den utbildningen hos huvudmannen. Dock har inte asylsökande ungdomar vid introduktionsprogram som har fyllt 18 år rätt att påbörja ett nationellt program. I och med ändringslagen har de berörda ungdomarna möjlighet att få längre uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå (Skolverket, Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå, 2017). Vilket en kan anta lett till ökad arbetsbelastning för personalen på skolorna.
En jämförelse mellan lagarnas relevanta delar finns i bilaga 1, den är till för att skapa en överskådlig bild kring innehållet i lagarna samt skapa ett sammanhang i läsningen.
Hypotes 1
Utifrån det som står i lagarna, främst under 16 § i ändringslagen, kan en anta att införandet och implementeringen av tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen borde haft konsekvenser för den dagliga verksamheten i gymnasieskolan. Detta till trots av att Skolverket menar att införandet av de nya lagarna inte påverkar skollagens bestämmelser kring vem som har rätt till utbildning i Sverige. Hypotes 1 blir därför:
Införandet och implementeringen har påverkat den dagliga verksamheten i skolorna på ett eller annat vis.
Hypotes 2
Som nämnt menar Skolverket att gymnasieskolan inte påverkas nämnvärt av de nya lagarna i och med att de följer skollagen. Under 2015 kom det dock närmare 80 000 personer som sökte asyl till Sverige i och med den så kallade flyktingkrisen och ett stort antal av de personerna var barn och ungdomar, som kan antas ha sökt sig till svenskt utbildningsväsende. Hypotes 2 blir därför:
Hypotes 3
I och med att skolan följer skollagen har inga förändringar av skolans arbete skett, utan verksamheten har fortskridit som den gjorde innan.
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TIDIGARE FORSKNING
3.1 STYRNING I GYMNASIESKOLAN
Styrningen i gymnasieskolan kan förstås utifrån flera parametrar, här kommer fokus ligga på skolan som politiskt system, skolan som decentraliserad och lärare och rektorer som närbyråkrater.
3.1.1 SKOLAN SOM POLITISKT SYSTEM
Maria Jarl och Linda Rönnberg (Skolpolitik, 2015, s. 17) menar, i likhet med det politiska systemet som David Easton presenterade 1953, att skolans politikområde också kan liknas vid ett politiskt system där lärare och rektorer måste agera politiskt i och med att de väljer vilka krav de vill tillgodose samt bortse från, och agerar i och med det i likhet med den traditionella politikerrollen. Skolpolitiken formas ständigt av ett samspel mellan dess aktörer, vars makt är fördelad på olika nivåer (Jarl & Rönnberg, 2015, s. 32).
Figur 1, (Jarl & Rönnberg, 2015, s. 19)
Initieringsfasen handlar om att frågan förs upp på dagordningen, beredningsfasen strukturerar och samlar in det material som berör frågan och mynnar ut i nästa fas som är beslutsfasen. Implementeringsfasen omsätter beslutet i praktiken i avsedd verksamhet för att sedan kontrolleras, efterkontrollen, som innebär att hela processen, och då främst implementeringen, utvärderas (Jarl & Rönnberg, 2015, ss. 18-19). I skolan kan det här i praktiken se ut som att det exempelvis kommer instruktioner från Skolinspektionen om hur ett föreliggande problem ska hanteras, som därmed hamnar på skolans dagordning. Beredningen sker sedan i den formen att en grupp bestående av rektor, lärare och annan relevant skolpersonal får i uppdrag av kommunen att utveckla ett förbättringsförslag som en sedan beslutar sig för att använda sig av vid nästa personalkonferens. Implementeringen görs sedan av exempelvis de berörda lärarna eller annan relevant skolpersonal. Arbetet utvärderas och kontrolleras sedan av skolans huvudman och rapporteras tillbaka till Skolinspektionen via denna (Jarl & Rönnberg, 2015, s. 20).
Hypotes 4
Det har i och med lagarnas införande kommit direktiv från kommun och/eller huvudman som föranlett att förändring i skolorna har behövt ske och gå igenom något som kan liknas vid det politiska systemet.
3.1.2 DEN DECENTRALISERADE GYMNASIESKOLAN
Decentraliseringen kan vidare, enligt Jarl och Rönnberg (2015, s. 50) förstås utifrån tre dimensioner; reglering, finansiering och huvudmannaskap. En decentralisering av regleringsmakten omfattar beslut som de politiska institutionerna fattar om verksamhetens innehåll och mål, det har inte inneburit att staten lämnat arenan helt öppen för huvudmännen att styra över skolans verksamhet utan att regleringen har ändrat karaktär. Styrdokumenten innehåller istället för detaljstyrda mål övergripande målformuleringar som gett huvudmän och skolor större handlingsfrihet för att bestämma hur skolan ska organiseras i syfte att uppnå målen. Finansieringen handlar bland annat om frågor kring kostnadsfördelningar mellan stat och kommun, decentraliseringen på 90-talet innebar att kommunerna fick större möjlighet till ekonomisk styrning över skolorna. Staten överför resurser till skolorna via kommunerna genom det allmänna statsbidraget, kommunerna prioriterar själva hur medlen ska fördelas mellan olika verksamheter inför varje verksamhetsår (Jarl & Rönnberg, 2015, ss. 50-51). I och med decentraliseringen ändrades huvudmannaskapet för skolan och det administrativa och operativa ansvaret för verksamheten ändrades. Det handlar om relationen mellan ledning och ansvar, Jarl och Rönnberg (2015, s. 52) menar att det kan vara svårare att leda den dagliga verksamheten om det inte är en som också har ansvar för den. När kommunerna och privata aktörer tog över huvudmannaskapet för skolan tog de över planeringen av den dagliga verksamheten.
Hypotes 5
En kan anta att den tillfälliga begräsningslagen och ändringslagen har både påverkat och tillämpats olika på skolor i olika kommuner i och med att gymnasieskolan är decentraliserad.
3.1.3 NÄRBYRÅKRATENS ROLL
slutgiltiga innehåll i och med mötet mellan närbyråkraten och medborgaren på gatunivå, i det här fallet i mötet mellan lärare/rektor och eleven. Närbyråkraten har ett betydande friutrymme i förhållande till den politiska styrningen när hen gör avvägningar i hur det konkreta arbetet ska se ut, exempelvis handlar det om närbyråkratens egna tolkningar av regelverk, bedömning av den individuella medborgarens behov samt den professionella kunskapen närbyråkraten besitter. Ofrånkomligt kommer därför hen att vara en aktiv del i utformandet av den politiska implementeringen (Jarl & Rönnberg, 2015, ss. 15-16). Anders Fredriksson (Läraryrket och den politiska styrningen av skolan, 2012, ss. 173) hävdar att närbyråkratens arbetsvillkor påverkas av det faktum att de befinner sig mellan den offentliga institutionen, i detta fall skolan, och medborgarna som institutionen är inrättad för att stödja, i detta fall eleverna och föräldrarna. De situationer närbyråkraten möter varierar ständigt och de arbetar i en komplex miljö, i och med det är det svårt för politiker att fatta beslut som byråkraten ska arbeta efter i varje enskilt fall. Det leder istället till lösa och oprecisa regler vars konsekvens blir att närbyråkraten måste fatta direkta politiska beslut och ger byråkraten ett stort handlingsutrymme. Byråkraten kan dock sällan i gengäld erbjuda det som önskas då de lider av kronisk resurs-, tids- och personalbrist (Fredriksson, 2012, s. 174).
Hypotes 6
Lärare och rektorer har behövt ta direkta beslut kring sin yrkesutövning och om sin skolas verksamhet som i ett direkt led av lagarnas införande.
3.2 LÄRARENS YRKESETIK OCH SKOLANS GRUNDLÄGGANDE
VÄRDEN
Skolan som institution kännetecknas av och regleras av att vara en skattefinansierad, offentlig, hierarkisk organisation som styrs av politiska beslut. Till skillnad från andra offentliga institutioner ska skolan ge en kombination av omsorg och fostran och ska fylla en roll som vanligtvis återfinns i hemmiljön. Den omsorgen och fostran som skolan står för är inom reglerade anställningsförhållanden av personer som är underställda en hierarkis beslutsstruktur (Fjellström, Lärarens yrkesetik, 2006, s. 60).
3.2.1 SKOLANS VÄRDEGRUND
principer. Tillsammans antas de var en samling av internationella konventioner och deklarationer av politisk och samhällelig art. Värdegrundens principer ska framstå som grundläggande och ska vara som en inramning kring handlingarna som å ena sidan är begränsande men som å andra sidan inte styr dem (Fjellström, 2006, ss. 23-24). Roger Fjellström skriver i boken Skolområdets etik (2004, s. 61) att värdegrunden inte är något som är kompromissbart och får relativiseras utan fast och tycks gestalta allmänetiska värden som ska förankras hos barn och ungdomar. Det var under 1990-talet som dåvarande skolminister gav Skolverket i uppdrag att göra så värdegrundsfrågorna skulle utgöra basen för arbetet i skolan, de skulle genomsyra skolans verksamhet i sin helhet genom skrivningar i läroplanen (Fjellström, 2006, ss. 24-25).
I skolans värdegrund står under grundläggande värden att skolväsendets syfte är att elever ska utveckla och inhämta värden och kunskaper samt främja en livslång lust att lära, utbildningen ska förankra en respekt för de grundläggande demokratiska värdena samt de mänskliga rättigheterna. Utbildningen ska gestalta och förmedla om människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde, frihet och integritet. Under avsnittet likvärdig utbildning står det att utbildningen inom samtliga skolformer ska vara likvärdig för alla, oberoende av var i landet du bor. Hänsyn ska dock tas till elevernas olika förutsättningar och elever som av olika anledningar har svårt att uppnå kunskapsmålen ska få en särskild uppmärksamhet, i och med det kan utbildningen aldrig utformas lika för alla (Läroplan för gymnasieskolan, 2011, ss. 5-6).
3.2.2 LÄRARENS YRKESETIK
personliga intresset och engagemanget hos läraren på arbetsplatsen. De skapar tillsammans en fyrfotad modell där läraren ska ha ett ben i varje läger, det ihop med omständigheterna kring yrkesutövningen skapar spänningar. För under denna modell finns det en materiell bas som utgörs av samhälleliga villkor, de handlar om exempelvis skolans rättsliga ram och resursfördelning. Det här kan både försvåra samt underlätta så skolorganisationen fungerar väl och att verksamhetens mål har uppnåtts. Slutligen handlar även skolan om de mellanmänskliga relationerna, så som relationen mellan skolchefer, skolledare och lärare, lärare och elev samt lärare och föräldrar (Fjellström, 2006, ss. 49-50).
Hypotes 7
Lagarnas införande har föranlett ett etiskt dilemma för lärare och rektorer i skolorna. Dels på grund av en strid med skolans grundläggande värden och lagarnas uppkomst och dels mellan lärarnas yrkesetik och de mellanmänskliga relationerna.
4. HYPOTESER
Nedan följer en sammanställning av hypoteserna presenterade i avsnitt 2 och 3.
H1: Införandet och implementeringen har påverkat den dagliga verksamheten i skolorna på ett eller annat vis.
H2: På grund av ett ökat antal elever i gymnasieskolan, i och med flyktingkrisen, har skolan indirekt behövt ändra sin dagliga verksamhet och infört åtgärder i och med implementeringen av den tillfälliga begräsningslagen och ändringslagen.
H3: I och med att skolan följer skollagen har inga förändringar på skolorna skett, utan verksamheten har fortskridit som den gjorde innan.
H5: En kan anta att den tillfälliga begräsningslagen och ändringslagen har både påverkat och tillämpats skolor i olika kommuner på olika vis i och med att gymnasieskolan är decentraliserad.
H6: Lärare och rektorer har behövt ta direkta beslut kring sin yrkesutövning och om sin skolas verksamhet som i ett direkt led av lagarnas införande.
H7: Lagarnas införande har föranlett ett etiskt dilemma för lärare och rektorer i skolorna. Dels på grund av en strid med skolans grundläggande värden och lagarnas uppkomst och dels mellan lärarnas yrkesetik och de mellanmänskliga relationerna.
5. METOD
Kvalitativ forskning skiljer sig från den kvantitativa på en del punkter. För det första anses kvalitativ forskning ha en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik, teorin plockas fram ur det praktiska forskningsmaterialet. Kvalitativ forskning har även sin tyngd i den sociala verkligheten och har en kunskapsteoretisk ståndpunkt och ser på hur sociala egenskaper är ett resultat mellan individer snarare än av företeelser som finns i samhället och har alltså en ontologisk ståndpunkt (Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2011, ss. 340-341). Den här studien har inte gått ut på att pröva existerande teorier, utan snarare att se hur en social verklighet i en miljö, det här fallet gymnasieskolan, har påverkats av en lagändring. De teoretiska ståndpunkterna som tagits med i kapitel 3 fungerar i och med det snarare som komplement till det resultat som senare kommer presenteras i kapitel 7. Vidare finns det olika traditioner inom den kvalitativa forskningen där den här studien klassas in under emotionalismen som bygger på en strävan på att fånga upplevelser och erfarenheter från ”insidan” (Bryman, 2011, s. 341).
5.1 METOD FÖR DATAINSAMLING
inledande skede som den mest lämpliga metoden för att få fram de berättelser intervjupersonerna eventuellt skulle sitta inne på relativt frågeställningarna och syftet.
5.1.1 OPERATIONALISERING
Jan Teorell och Torsten Svensson (Att fråga och att svara, 2013, s. 39) skriver att operationalisering handlar om att göra begrepp mätbara. Det krävs en viss insikt i när ett empiriskt fenomen ska sorteras under ett visst begrepp eller inte när det kommer till sådant som har förankring i verkligheten som ska studeras. Det handlar om att synliggöra den ”operation” som görs för att synliggöra hur begreppen blivit mätbara. I den här studien har den här operationen skett genom att genom syftet och frågeställningarna framställa de sju hypoteser som framkommit via teorier och tidigare forskning. De här hypotesernas riktighet prövas i sin tur via semistrukturerade intervjuer av rektorer och lärare. Dock är, som nämnt, uppsatsen i sig inte i riktig mening hypotesprövande utan hypoteserna används som ett analytiskt redskap som är till hjälp för att ordna upp resultatet och för att underlätta läsningen.
5.1.2 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER
studien fick vara, en strukturerad intervju hade antagligen inte gett en lika stor mängd material men inte heller en lika stor bredd i svaren.
5.1.3 INTERVJUGUIDEN
Jan Trost (2010, s. 71) menar att en vid kvalitativa intervjuer egentligen inte ska ha ett direkt frågeschema utan istället hålla sig till frågeteman så intervjupersonen kan styra ordningsföljden. Intervjuguiden måste vara jämförbar och ge ett ungefärligt likadant innehåll, de behöver dock inte vara identiska. När intervjuguiderna skrevs till den här uppsatsen bestämde jag mig för att hålla mig till fasta frågor ändå eftersom jag upplevde ämnet som relativt komplicerat och att fasta frågor skulle underlätta för intervjupersonerna att förstå frågornas innebörd. Dock varierade ordningsföljden beroende på hur intervjuerna artade sig, även följdfrågorna varierade beroende på innehållet. I lärarnas intervjuguide ställdes bara fråga tre till den första läraren då det i intervjusituationen kändes som en upprepning att ställa den, dock hade nog resultatet varit rikligare kring hypotes 6 och 7 om den frågan ställts till de två andra lärarna också.
5.1.4 URVALSPROCESSEN
Rektorerna kontaktades genom ett målinriktat urval, som beskrivs av Bryman (2011, s. 350) som den vanligaste metoden inom kvalitativ forskning. Enligt ett sådant urval väljer en direkt ut respondenter i hänvisning till de formulerade frågeställningarna. Det är en urvalsteknik som oftast sker på olika nivåer, för det första ska organisationer tas fram utifrån frågeställningarna och undersökningens mål och syfte, för det andra ska intervjupersonerna tas fram ur dessa organisationer. I fallet med rektorerna valdes skolorna ut en efter en utifrån en lista på skolor i de två olika kommunerna, intervjupersonerna som sedan valdes ut stod som rektorer på skolornas hemsida och de fick i sin tur ett standard mail (bilaga 4), hade en skola fler rektorer fick samtliga samma mail. Totalt skickades mailet ut till 41 rektorer, de som inte svarade fick sedan ett påminnelsemail (bilaga 4). Se nästa kapitel för att få en fullständig rapport om svarsfrekvensen.
blir snöbollen större. I den här studien behövdes bara den bekanta kontaktas för att komma i kontakt med de tre lärarna, men utgångspunkten i urvalstekniken var fortfarande densamma som snöbollsmetoden. Lärarna kontaktades också via mail (bilaga 6) och tidpunkten då de kontaktades hade omgången med påminnelsemail skickats ut för andra gången till rektorerna. Snöbollsmetoden användes då delvis för att effektivisera kontakten samt att idén var att lärarna skulle arbeta vid samma skola. Hade det målinriktade urvalet använts istället befarades det att det delvis skulle ta för lång tid att få ett jakande svar samt att det inte skulle gå att få intervjuer med lärare som arbetade ihop. Rektorn på den här skolan kontaktades också med samma metod som lärarna, dock var personen bortrest under perioden då studien skulle genomföras.
5.1.5 BORTFALL
Det var också ett bortfall i letandet efter respondenter bland lärarna, dock var det betydligt mindre. Åtta lärare kontaktades varav fem svarade och tre blev intervjuer.
I kapitel 8 finns en fullständig bortfallsanalys.
5.1.6 UTFÖRANDEPROCESSEN
Två av intervjuerna var telefonintervjuer, med rektor 1 och lärare 1, och resten var vanliga intervjuer. Anledningen till varför två gjordes via telefon var på grund av tidsbrist för intervjupersonerna. Bryman (2011, s. 208) skriver att å ena sidan är telefonintervjuer positiva i den mening att intervjupersonen inte påverkas av andra faktorer på samma vis så som intervjuarens klädsel, kön, klass eller ålder som kan göra att intervjupersonen svara på ett sådant vis som hen tror att intervjuaren uppskattar, det är en felkälla som enkelt undanröjs i och med distansen som en telefonintervju innebär. Å andra sidan är nackdelar med telefonintervjuer att intervjuaren inte ser personen som intervjuas, att inte kunna se sådant som ansiktsuttryck gör också att intervjuaren inte kan uppmärksamma när intervjupersonen är osäker eller undrande kring en fråga på samma vis (Bryman, 2011, s. 210). Hade det funnit utrymme för det
Bortfall
tidsmässigt hade sannolikt alla intervjuer blivit personliga på grund av det är lättare att läsa av intervjupersonen om den sker ansikte mot ansikte. De intervjuer som skedde över telefon var även kortare än de som skedde personligen just på grund av det eftersom de tenderade att bli mer sakliga och det var svårare att ställa följdfrågor än vad de personliga.
Alla intervjuer utom intervjun med rektor 1 spelades in och transkriberades, detta då inspelningsutrustningen inte fungerade under den intervjun. Svaren antecknades ner under intervjun istället för att transkriberas, med anledning av det kommer rektor 1 inte heller att citeras. Jan Trost (2010, ss. 74-75) menar att det finns både för- och nackdelar med ljudupptagare, till fördelar hör att en enkelt kan lyssna på sådant som ordval och tonfall i efterhand samt skriva ut intervjun för att se ordagrant vad som sagts. En behöver inte heller göra en massa anteckningar under intervjuns gång utan kan vara närvarande och koncentrera sig på svaren på frågorna. Nackdelen är dock att det är tidskrävande att i efterhand lyssna igenom inspelningarna, detaljer som gester och mimik går även förlorade i och med ljudinspelningar. När det kommer till antecknande kan den som blir intervjuad se det som störande och anteckningarna kan dessutom vara svårlästa i efterhand (Trost, 2010, s. 76). Precis som Trost skriver så var det mycket tidskrävande att lyssna igenom alla intervjuer och skriva ned dem, i snitt var intervjuerna 20 minuter långa. Det var dock lättare att komma ihåg sinnesintrycken från de inspelade intervjuerna än från den intervju som enbart var antecknad vilket gjorde de inspelade intervjuerna lättare att bearbeta i efterhand ändå. Att spela in gjorde även att jag kunde fokusera på intervjun snarare än att hinna anteckna allt som sades, hade antecknandet inte stört intervjupersonen hade den sannolikt stört mitt fokus då det gjorde det med intervjun med rektor 1. Inspelningarna och transkriberingarna förvaras nu på ett säkert ställe.
5.1.7 TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET
När det kommer till kvantitativa studier är validitet och reliabilitet viktiga komponenter att ta i beaktningen när det kommer till att analysera resultatet, när det dock handlar om kvalitativa studier är de kriterierna inte alltid lika relevanta då kvalitativa studier inte har mätningen som fokus. Skulle validitet och reliabilitet användas inom kvalitativ forskning skulle de anta en annan form än vid kvantitativa. Extern reliabilitet handlar om att studien ska kunna återupprepas på samma vis och få samma resultat, eftersom kvalitativ forskning ofta utspelar sig i en social miljö kan det dock bli svårt eftersom den är svår att frysa och ibland även återuppleva (Bryman, 2011, ss. 351-352). I den här studien skulle möjligtvis extern reliabilitet kunna uppfyllas i och med att den situation som uppstått kommer kunna återberättas fler gånger, men i sådana fall skulle intervjufrågorna (se bilaga 2 och 3) omformuleras så de handlar om att återberätta ett scenario. Dock krävs det att intervjupersonerna kommer ihåg den tänkta situationen för att kunna återberätta den och dessutom ligger ett problem i att intervjufrågorna är semistrukturerade. Att omformulera frågorna gör även att studien inte återupprepas i och med att den är gjort i nutid och att den i sådana fall blir omgjord i dåtid. Intern reliabilitet handlar istället enligt Bryman (2011, s. 352) om att medlemmar i ett forskarlag kommer överens om hur resultatet ska tolkas och intern validitet om att det finns en god överenskommelse mellan observationerna och de utvecklade teoretiska idéerna. Inget forskarlag har varit med och gjort den är studien och därför känns inte intern reliabilitet relevant. Extern validitet handlar till slut om huruvida resultatet är generaliserbart till andra miljöer (Bryman, 2011, s. 352).
inte går att nå en fullständig objektivitet i studien. Personliga värderingar och teoretiska inriktningar ska inte ha påverkat utförandet och slutsatsen i studien (Bryman, 2011, ss. 354-355).
Äktheten, kan även kallas autenticitet, handlar om kriterier som väcker frågor som rör forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet. För det första ska det ses på huruvida studien gett en rättvis bild kring de åsikter och uppfattningar den gruppen av människor som inbegrips i studien har. Den ska sedan se på hur studien hjälper de medverkande att komma fram till en bättre förståelse kring sin egen situation, ontologisk autenticitet. Pedagogisk autenticitet handlar istället om huruvida de medverkande får en bättre bild kring hur andra uppfattar saker och ting. Katalytisk autenticitet handlar om studien hjälpt de medverkande att förändra sin situation och tillslut handlar taktisk autenticitet om studien gjort att de medverkande fått större möjlighet att kunna vidta de åtgärder som behövs (Bryman, 2011, s. 355).
Hur tillförlitligheten och äktheten passar in i den här studien kommer diskuteras närmare i kapitel 8.
6. MATERIAL
Medverkande i studien är till att börja med fem rektorer, fyra från kommun X och en från kommun Y, rektor 1. Skolorna de arbetar på har olika profiler och varierar mellan att vara kommunala och att vara friskolor, rektor 1 och rektor 5 arbetar vid friskolor medan resterande rektorer samt lärarna arbetar på kommunala skolor. Förutom på skolan rektor 1 arbetar på har alla skolor SPRINT. De tre lärarna som är intervjuade jobbar alla på samma skola i kommun Y, de är alla verksamma inom SPRINT på sin skola.
Förkortningar och ordval i det här kapitlet är tagna utifrån intervjupersonernas språkbruk.
6.1 INTERVJUER MED REKTORER
organiserade inom SPRINT och de lägger tjänsterna redan i februari-mars inför nästa läsår. Rektor 2 sade att lagtext är en sak men att det ändå kan få rent praktiska konsekvenser, tack vare sociala medier håller ungdomarna kontakt med varandra:
Så att när lagen kom hade jag en kö utanför mitt arbetsrum med elever som undrade om den nya lagen gällde just dem. Och det har ju vi på skolan extremt svårt att svara på. För det var ju väldigt många villkor som skulle vara uppställda och så bra insyn har inte vi i varje respektive asylärende har ju inte vi. Vi kan veta ankomstdatum till Sverige för det brukar vara det datum man sökte asyl på också. […] Så rent lagmässigt har vi inte gjort några förändringar, det vi gjort rent organisatoriskt är det att vi såg över vilka elever som hade möjligheten att nu via den här nya lagen få tillfälligt uppehållstillstånd under gymnasietiden för att sedan få ett jobb för att få ett permanent efteråt. Vilket gjorde att vi la om undervisningen för ett antal elever för att de förhoppningsvis då skulle bli klara och kunna söka ett permanent på sikt. – Rektor 2
Rektor 3 menar att hon är ny på sin position som programrektor för SPRINT sedan hösten 2016 och därför inte vet hur de arbetade på skolan innan dess, det var då enhetsrektorn som även hade hand om SPRINT som relativt sett skötte sig själv. 2015-2016 började de dock ta in extra klasser och fick bygga om på skolan för att få plats, de har idag fem klasser á 20 elever jämfört med de två klasser de hade innan. Hennes tjänst tillkom i och med att behovet ökade för att någon skulle arbeta enbart med SPRINT, dock är hennes tjänst delad och hon arbetar inte enbart med SPRINT på skolan. Vidare menar hon att många av lärarna som är verksamma inom programmet har en lång erfarenhet av att arbeta med språkintroduktion eller dylikt och att fokus vanligtvis brukar ligga på undervisningen, i och med den rådande situationen har dock asylprocessen helt kommit att överskugga verksamheten. Många av eleverna har antingen TUT5
eller PUT6, men det finns även de som inte har uppehållstillstånd eller har fått avslag och det
påverkar alla eleverna i klassen. Att vissa från ett, två eller tre avslag eller blir uppskrivna i ålder ligger som en våt filt över hela verksamheten.
Rektor 5 kastar ljus på en annan problematisk situation och säger att lärarna på hans skola har varit oroliga och då främst inför betygssättningen då många elever rent formellt sett inte skulle bli behöriga och ifall det skulle påverka asylprocessen negativt. De fattade ett principbeslut på
skolan där han gick ut med att han skulle stötta lärarna i den betygssättningen de gjorde om det så skulle fatta ett etiskt beslut som gick över kunskapskraven, han menar också att det rent lagmässigt inte är okej för honom som rektor att lägga sig i betygssättningen utan det är det lärarna som står för.
Rektor 1 som är verksam i en annan kommun än de övriga rektorerna menar att problemen ofta startar när eleverna har fyllt 18 år då det finns väldigt begränsat med platser för dem, kommun Y säger nej till att komma med bidrag till friskolor och det är krångliga regler kring vad som gäller utan de kräver att eleverna har LMA-kort7. I och med det här kan inte friskolorna ta emot
så pass många elever som de annars hade önskat.
Andra frågan handlade om ifall de på sina skolor på något vis behövt ändra på den dagliga verksamheten i och med lagens införande. Alla utom rektor 4 menade att de på något vis har fått göra det. Rektor 4 förklarade redan under första frågan att de haft SPRINT under väldigt lång tid på deras skola och att de tidigare var den enda skolan i kommun X som hade programmet. På frågan om de ändrat något i den dagliga verksamheten menar hon därför att de inte behövt göra det och att hon kan tänka sig att det är för att de redan hade en så pass bra fungerande organisation som det var.
Rektor 1 menar att det har blivit en stor spridning inom elevgruppen som lett till att de behövt göra om strukturen lite, undervisningsmässigt har inget förändrats för de andra eleverna men de har fler undervisningsgrupper idag. Rektor 2 menar att de har fått se över vilka elever som haft möjligheten att bli klara i tid för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram och utefter det fått lägga om undervisningen för de eleverna. För att komma in på ett praktiskt program behövs åtta godkända betyg varav matte, svenska och engelska måste vara tre av dem. Lärarna fick arbeta mycket med extrauppgifter i svenska som andra språk och de satte in extra lektioner. De fick med tiden stryka engelskan så de fick söka in på gymnasiet med dispens, samtliga elever klarade det och kom in.
Rektor 3 och 5 menar istället att de fick lägga om sin verksamhet på ett annat vis. Rektor 5 menar att de fick omorganisera på skolan:
Egentligen inte enbart på grund av lagförslaget eller lagen som trädde i kraft i och med sommaren men under läsåret 2016-2017 så organiserade vi om med tanke på elevernas asylprocess, mentorernas arbetsbelastning blev för hög så då la vi det på kurator och på rektor att ta hand om själva asylprocessen så mentorerna skickade vidare alla ärenden som berörde just asylprocessen. – Rektor 5
Rektor 5 svarade även, fast på fråga tre, att i och med den uppkomna situationen så gick kommun X ut med den vädjan till alla friskolor att hjälpa till, eftersom hans skola har den profilen den har och har en specifik huvudman med samma profil så valde de att starta SPRINT på skolan i och med det. De fick alltså en utökad verksamhet och elevantal i och med det. Rektor 3 menar att de istället fick lägga om sitt elevhälsoarbete, de har idag fler elevstödjare än vad de hade innan och att mycket av kuratorns och skolsköterskornas arbete går till SPRINT. De har dock utökat så de har en extra skolsköterska på 40% samt en extra kurator, den extra kuratorn jobbar med de nationella programmen medan den ordinarie jobbar med SPRINT.
De fick sedan frågan om de upplevt några problem i och med implementeringen av lagen på deras skolor. Rektor 1 menar att de inte stött på några oväntade problem och menar att de som skola har fått den hjälp de behöver, dock hade han två elever utan giltigt LMA-kort där skolan själv bekostar deras utbildning medan kommunen lutar sig mot regelverket, det ger i längden problem för skolan att drivas med intäkter. Rektor 5 menar att hans spontana reaktion var att lagändringarna var positiva eftersom det kunde innebär att de elever som läste SPRINT eller impre8 skulle kunna få ett uppehållstillstånd för att få avsluta sina studier på SPRINT och impre
och sedan går kvar på gymnasiet. Vid en andra anblick av lagarna insåg han dock att prövningen kring skyddsbehov fortfarande skulle göras och att det då blev väldigt otydligt kring vilka elever de här lagarna faktiskt berörde. Det ledde till en krishanteringsfråga för skolan i och med att många elever först fick upp hoppet och sedan fick avslag vilket ledde till att ungdomarna tappade förtroende för systemet då de ändå inte fick stanna i Sverige. Rektor 2 menar att det känns lite som att de räddade de elever som kunde få uppehållstillstånd via lagarna, men menar att det har tagit otroligt hårt på ett individuellt plan för de elever som fortfarande sitter på språkintroduktion och antingen fått avslag eller planerar att utvisas. I gruppen märks det
eftersom de som är i den har stenkoll på de som försvinner och varför de försvinner medan de själva inte fick chansen eller kunde få möjligheten eftersom de inte kommit tillräckligt långt språkmässigt. Rent organisatoriskt har implementeringen även inneburit en omkostnad för skolan i och med att de fick ta in extra lärartimmar, extra lektioner och studiehandledning, hon poängterar dock att det inte är tal om några enorma summor som fått dem att gå back eftersom det inte är särskilt många elever det handlade om. Det var en organisatorisk förlust som de inte hade något problem att ta. Dock menar hon att de däremot kan hamna i konstiga situationer när elever och godemän som inte kan skolsystemet börjar ifrågasätta varför de inte blir godkända och undrar varför de inte räddar livet på dem. Det är en diskussion som förts mycket i Facebook-grupper för ensamkommande men inte så mycket på skolan där det finns påtryckningar på att de ska trycka igenom de som går på SPRINT till nationellt program för att det räddar livet på dem:
Alltså det blir också en moralisk avvägning och det trycket kan man ju inte sätta på lärare. Jag kan förstå att elever gör det, att godemän gör det också för de kämpar ju som djur för sina elever, för sina ungdomar. Utan det här är ju en konsekvens man kanske inte förstod från lagstiftningshåll, vilka konsekvenser det faktiskt fick. – Rektor 2
Rektor 5 menade att han vände sig till advokater precis när lagarna kom för att få en klarhet i vad lagarna innebar men menar att de inte kunde hjälpa honom, så när eleverna kom och ställde frågor hade han svårt att svara på dem. Han visste inte vad han skulle jobba med och vad han skulle ge för uppbackning till varken lärare eller elever. Han menar att problemet med sådana här lagar är att de är fyllda med en massa om och men, och det finns säkert politiska anledningar till det men att det blir en nackdel för dem. Hade det blivit en allmän amnesti och alla hade fått stanna hade de kunnat arbeta med det men nu blev det många elever som inte visste huruvida lagen gällde dem eller inte och som trodde de skulle få stanna, men sedan inte fick det och det ledde till en krishanteringsfråga både för eleverna och för skolan.
Så det är liksom en process att få dem att förstår att det tar ett tag för dig att återetablera dig och det är inget konstigt, så även de som har uppehållstillstånd även fast de har ett permanent uppehållstillstånd så är det liksom aa det tar tid och det kan hända att du inte hinner in på gymnasiet utan du kanske hinner fylla 20 och då blir det komvux och det kan bli bra det med. Men de som nu har tillfälliga uppehållstillstånd där märker vi en osäkerhet och en stress alltså, nu de som bara har ett år får vi helt enkelt räkna med att det blir förlängt liksom. Men har man fyra år ja då börjar de räkna hur de ska hinna klart med det och då får en se att ja men den progression du har tror vi inte att det kommer bli så utan du får jobba så hårt du kan men det tar den tid det tar men det är inte säkert att det blir gymnasiet till hösten. Men då känner de den där stressen men gud tänk om jag inte hinner klart och så vidare. – Rektor 3
Rektor 3 menar även att de inte alltid har rätt siffror på folk rent åldersmässigt då de plötsligt kan blir uppskrivna i ålder och en dag vara 18 utan förvarning och då inte få forsätta läsa SPRINT, även fast de får läsa klart året. Rektor 4 menar att det är mentalt tufft att jobba som lärare eftersom det i elevgruppen dels kan vara de som fått uppehållstillstånd i fyra år och som börjar slappna av, medan de måste säga till dem att gör det bästa av de fyra år en de har fått i frågan kring att bli klara och att skaffa ett jobb, medan det även kan finnas fyra elever som även fått avslag i samma grupp.
Och vissa inte får göra det och det är ju till och med i klasserna de som får uppehållstillstånd, de som får tillfälliga uppehållstillstånd, vissa får permanenta och alla som är födda i Sverige som har rätt att vara i Sverige och har rätt att få ta del av välfärdssamhället. Så egentligen så är ju det inte alla människors lika värde utan det är ju alla människors lika värde som är svenska medborgare. Och det har ju varit svårt för oss att förhålla oss till. Man borde väl ha funderat över det tidigare, men det blir mer påtagligt när man träffar och möter de här ungdomarna. – Rektor 5
Tillslut fick rektorerna ordet fritt för att säga vad de spontant kände i frågan. Rektor 1 svarade att han känner att de har en fungerande situation på skolan som det är, men att han tycker att det är en tragisk situation där människor hamnar där de hamnar när vi måste begränsa invandringen på grund av att samhället inte klarar påfrestningen. Han märker dock att både eleverna och deras godemän kämpar väldigt hårt för att hitta en skola där de kan hitta en utbildning, även fast det inte är så enkelt. Rektor 3 talar om den samverkan som ska finnas mellan skola och socialtjänst som finns reglerad både i skollagen, socialtjänstlagen och lagen om ensamkommande och menar att det är en samverkar som inte fungerar på grund av att alla är överbelastade. Hon nämner också att eleverna vill att skolan ska skriva ut intyg som bland annat handlar om huruvida de studerar heltid och dylikt, de kan även i egenskap av skola är att skriva utdrag från frånvaroregistreringssystemet. Dock har hon sagt tvärnej till att skriva intyg om socialåldersbedömning och inte heller intyg kring gott uppförande eftersom de då måste skriva det om alla. Sedan nämner både rektor 3 och 4 angående att eleverna vid eventuella uppskrivningar i ålder eller utvisningar. Rektor 3 menar att när en elev blir uppskriven i ålder och då blir 18 år flyttas denne till ett migrationsverksboende, nu finns det bestämmelser kring att de eleverna ska kunna bo kvar så de kan gå klart sina studier, men för de som blev flyttade året innan hamnade de i Jällom som saknar en skola. De blev flyttade oerhört snabbt att många av eleverna inte hann lämna tillbaka sina böcker, datorer eller tömma skåpen. Rektor 4 vittnar om liknande historier där elever från en dag till en annan flyttats vilket får konsekvenser som att de inte hinner lämna tillbaka datorer eller nycklar. En annan elev hade plötsligt försvunnit och sedan kontaktat sina kompisar att han blivit utvisad till Afghanistan:
Rektor 2 menar att humanitära skäl inte används längre för att i asylprocessen, men att det enklaste hade varit att ge ungdomarna asyl av humanitära skäl då det inte är humant att vänta så länge som ungdomarna gör för att få beslut om uppehållstillstånd. Hon menar att vi skapar ett väldigt stort parallellt samhälle som ger ett stort lidande för individen och framtida omkostnader. Hon beskriver hur de har elever på skolan med självskadebeteende som de fått skjutsa till både akuten och BUP-akuten då de varit så pass dåliga antingen fysiskt eller psykiskt.
Rektor 5 avslutar med att säga att han tycker att samhället borde ta ett större ansvar och att politiker borde göra det genom att bli väldigt tydliga i alla de här lagförslagen och att de borde tänka på hur de kan komma att slå mot skolan och framförallt ungdomarna. Även fast politikerna tycker att det är rimligt att förhandla fram och tillbaka och skriva in olika vridningar i lagarna så borde de göra det tydligare då det försvårar i förhandlandet med ungdomarna.
6.2 INTERVJUER MED LÄRARE
Första frågan lärarna fick var huruvida de fått några slags direktiv från antingen skolledning eller kommun som de behövt ta ställning till som lärare. Alla tre lärare svara nej på frågan. Lärare 1 svara att det kan vara för att hon inte är tillräckligt insatt i frågan. Lärare 3 svarar att det enda hon kan komma att tänka på är att de i frågan kring att skriva ut intyg i fall där elever exempelvis fått avslag har kommit fram till att de endast ska skriva ut intyg som rör att ungdomen är elev på skolan samt bifoga deras individuella studieplan. Det här har gjorts olika på olika skolor i kommunen, men hon vet att de på det senaste rektorsmötet som kommun Y anordnade sa att de skulle försöka ta fram någon slags mall. I säger lärare 3 att deras rektor inte känner deras elever särskilt bra och därmed lyssnar in mer vad lärarna säger.
intervjuade nu. Dock återkopplar hon senare till frågan och säger att det i och med ändringar i lagstiftningar skapas en oro och förhoppningar, och då främst i den afghanska gruppen som har mycket nätverk. Det blir en kedjeeffekt som sprider sig och påverkar undervisningen då många sover dålig, det är större frånvaro medan andra kanske reagerar motsatt och känner att de ska vara i skolan jämt och vara den perfekta människan. Lärare 3 menar att det varit så pass många turer kring ifall eleverna får stanna eller inte att de inte förstår den nya lagen, och det gör inte heller lärarna, och upplever därför inte att eleverna blir särskilt påverkade av lagen.
Lärare 1 menar att hon känt sig pressad i sitt uppdrag som lärare i och med lagens implementering eftersom det har gett dem ett mandat de inte vill ha, hon vill inte vara den som avgör någons framtid på det viset eller att hon måste sätta ett visst betyg för att någon ska få stanna även fast hen inte uppnår kunskapskraven. Hon upplever att hon slits mellan sin arbetsheder och mänsklighet.
Ifall de upplevt att lagarna har påverkat eleverna och deras skolsituation något svarar lärare 1 och 2 att de gör det. Dock menar lärare 1 att hon upplever att det ökat elevernas närvaro medan lärare 2 säger det motsatta. Lärare 1 säger att:
Det är vårat största problem, att de har hög frånvaro. Att vi inte får dem till skolan, att det känns som att det är mycket hinder och det är mycket möten osv att den här lagen faktiskt gör att de faktiskt kommer till skolan, de vet att de måste vara här att de måste klara sig det är ju något som är positivt om man klarar av att utsätta sig för den pressen. Sen finns det ju dem som är så pass sköra och då reagerar de ju tvärt om genom att liksom bara strunta i det. – Lärare 1
Lärare 2 menar istället att kontakten med godemän och advokater gör att de är borta från skolan mycket då mötena alltid ligger på dagtid. När något händer ökar det aktiviteten och kontakten utanför skolan med godemän, advokater och intervjuer med Migrationsverket. Lärare 3 menar att lagen inte påverkat eleverna nämnvärt eftersom de anser sig redan har asylskäl och att de går i skolan för sin framtid, sen är det många av dem som mår dåligt och därför inte klarar att gå till skolan.
svarar, som hon också gjorde på tidigare fråga, att hon fått ett mandat hon inte riktigt är okej med där hon får förhandla mellan sin yrkesstolthet, något som inte heller hjälper eleverna. Hon tycker det är förkrossande att se siffrorna på de som hoppar av gymnasiet så snabbt för att de inte klarar studierna på grund av kunskapsluckor vilket ger en väldigt besvärlig framtid i Sverige. Lärare 3 önskar att de hade fått mer direktiv från kommun Y. Som lärare slåss de redan mot bilden av att lärarrollen är ett kall och att hon är väldigt mån om att hålla på sin roll som lärare. Eleverna mår bäst av att hon är tydlig i sin lärarroll och att hon lägger sin kraft i undervisningen och förväntningarna på dem:
Och så hoppas jag att det finns andra som tar andra sociala funktioner, men vi har ju ett ständtigt samtal i vårat arbetsrum var måste jag kliva in som medmänniska? Imorgon skickar vi iväg tio elever på jullov som inte har någonstans att bo, och hur förhåller vi oss till det? Man tänker ju alla möjliga galna tankar och så landar man i att nej det går inte men var går gränserna. Och skola är skola och vi har ingen verksamhet på lov för när en ungdom om de har skrivits upp i ålder så blir de ju av med sin socialsekreterare och sin godeman eh och sitt boende väldigt snabbt. Sker det nu under jullov så är det tufft. Så det är också var går mitt ansvar som medmänniska in och var går gränsen för när jag blir oprofessionell? – Lärare 3
Hon menar att de är fyra lärare som bär ansvaret för 90 elever och att de är väldigt ensamma i det, hon känner därför att hon önskar mer uppbackning från skolledning och förvaltning. Övriga skolan vet inte särskilt mycket om deras elever och deras rektor vet en del men inte särskilt mycket. Lärare 2 är lite inne på samma spår som lärare 1 och 3 och säger att om en jobbar på språkintroduktion är en inklädd så många roller och därför känner hon att de inte behöver en till. Kuratorn, skolhälsan och syven får göra sitt medan hon som lärare får undervisa, det är en utopi att få jobba med de eleverna och det hade därför fått vara bättre om de hade fått all information från någon annan. I dagsläget kommer eleverna till lärarna med frågor som de då får slussa vidare till någon annan.
märkligt. Hon menar också att det blir märkligt och urholkat att undervisa i samhällskunskap för de här elevgrupperna om mänskliga rättigheter när deras mänskliga rättigheter kränks, där ser hon en stor skillnad i att undervisa på språkintroduktion och på nationella program.
7. RESULTAT
Rektor 1 Rektor 2 Rektor 3 Rektor 4 Rektor 5 Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3
H1 Ja Ja Ja Nej Ja - - -
H2 Ja Nej Ja Nej Ja - - -
H3 Nej Nej Nej Ja Nej - - -
H4 Nej - Nej - Ja Nej Nej Nej
H5 Ja - Ja - Ja - - -
H6 - - Ja - Ja Ja Ja Ja
H7 - Ja - - Ja Ja - Ja
Hypotes 1
Av fem rektorer svarade fyra att deras dagliga verksamhet har förändrats på något vis i och med lagarnas implementering. Rektor 1 menar att de fått lägga om undervisningsgrupperna. Rektor 2 påtalar skillnaden mellan lagtext och rent praktiska konsekvenser där de fick lägga om undervisningen för ett antal elever för att de skulle kunna få tillfälligt uppehållstillstånd tack vare de nya lagarna. Rektor 3 beskriver hur asylprocessen numera överskuggar undervisningen på ett sätt som inte var innan. Rektor 5 säger att de organiserade om men inte enbart på grund av elevernas asylprocesser utan på grund av en ökad arbetsbelastning för mentorerna.
Rektor 4 menade att de följer skollagen och därför inte ändrat något i direkt anslutning till lagarna, de har haft programmet på skolan så pass länge att de inte behövde lägga om verksamheten samt att skolans organisation är så pass långsam att de inte hinner göra omorganisationer.
Hypotes 2
elevgrupper har kommit in på skolan. På grund av det ökade antalet elever svarade rektor 3 att till att börja med hennes tjänst är ny sedan 2016 och att de fick bygga om på skolan för att få plats med fler elever. De fick även utöka sitt elevhälsoarbete och har nu extra elevstödjare. Rektor 5 berättar hur de i och med lagarnas implementering startade SPRINT på skolan efter att kommun X bett friskolorna om hjälp, de fick i och med det ett ökat elevantal i och med det.
Rektor 2 och 4 gav svar som tolkades som att de inte haft en märkbar ökning i elevantalet i och med implementeringen av lagen.
Hypotes 3
Samtliga rektorer utom rektor 3 gav svar om indikerade på att hade fått göra förändringar i verksamheten. Som nämnt under hypotes 1 berättade rektor 3 att de haft programmet på skolan under lång tid.
Hypotes 4
Ingen av lärarna har fått direktiv från kommun Y eller huvudman i hur de ska agera i och med lagarna. Det lärare 3 svarar är att det enda hon kan komma att tänka på är de intyg de kan ombes att skriva i och med att elever får avslag i sina asylprocesser. Hon svarar också att hon vet att kommun Y har börjat ta fram en slags mall kring hur de ska agera i frågan. Lärare 3 önskar även att de fått mer direktiv från kommunen, skolledning och förvaltning.
Rektor 1 menar att kommun Y lutar sig mot regelverket och att det är väldigt krångliga regler kring vad som gäller, kommunen kräver att eleverna har LMA-kort vilket gör att friskolorna inte kan ta emot så pass många elever som de hade velat. Rektor 3 berättar om en utebliven samverkan mellan samhällsfunktioner som föranletts av att alla är överbelastade. Som nämnt under hypotes 2 startade rektor 5 SPRINT på sin skola i och med en att kommun X frågade friskolorna om hjälp.
Hypotes 5
omflyttade till Jällom där det inte finns någon skola för dem att gå i, det visar också på hur olika kommuner har olika förutsättningar i frågan.
Hypotes 6
Ifall de behövt ta något direkt beslut kring sin yrkesutövning i och med lagarnas införande berättar rektor 3 om de intyg som bland annat eleverna velat att hon ska skriva ut. Hon berättar att eleverna velat att hon ska skriva ut intyg och i egenskap som skola kan skriva ut intyg på att de är elever på skolan och från frånvarohanteringssystemet, dock har de motsatt sig att skriva ut intyg om socialålderbedömning. Rektor 5 kastar ljus på en något problematisk situation där lärarna har blivit oroliga för att deras betygssättning ska påverka asylprocessen negativt, han har valt att i sin roll som rektor stödja lärarna oavsett vilket betyg de sätter om det så är av etiska skäl som går över kunskapskraven.
Lärare 1 menar att i och med uppehållstillståndets direkta koppling till skolan upplever hon en press att släppa igenom elever som annars inte hade blivit godkända. Lärare 2 berättar att hon önskar att eleverna fått all information från andra än att de ska komma till dem och att hon nu måste slussa dem vidare till kurator eller syv. Hon är redan iklädd så många roller som lärare på språkintroduktion att hon inte behöver en till.
Hypotes 7
Rektor 2 och 5 vittnar om etiska dilemman som uppkommit i och med lagarnas införande. Rektor 2 menar att det blir problematiskt när elever och godemän sätter press på lärare att släppa igenom dem för att det räddar livet på dem. Rektor 5 berättade om skolans uppdrag och hur den rådande situationen strider emot skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare och om människors lika värde. Han antyder också i hypotes 6 kring lärarnas oro kring betygssättningen som kan ses som ett etiskt dilemma.
Övriga resultat
Rektor 1, 2 och 5 ställer sig kritiska till lagarna. Rektor 1 menar att det är en tragisk situation som en låtit människor hamnat i, samtidigt som han förstår varför lagen har uppkommit. Rektor 2 är mycket kritisk till att de har lagt in en lag retroaktivt samt att den berör ifall en studerar vid gymnasiet istället för deras faktiska asylskäl, samtidigt som ungdomarna får vänta oerhört länge på att få ett beslut. Rektor 5 tycker att lagen är krångligt skriven och att det är svårt att veta vad han ska jobba med i och med alla om och men som de innehåller. Det är otydligt vilka elever lagarna faktiskt berör. Otydligheten i lagstiftningen slår mot skolorna men främst mot ungdomarna. Han säger dock att han är positiv till tanken bakom lagarna. Både rektor 2 och 5 anser att det borde utföras en allmän amnesti för ungdomarna på grund av att situationen som den är nu inte är human, humanitära skäl används inte längre som asylskäl men rektor 2 menar att det rimliga hade varit att låta alla stanna för det.
Rektor 2, 3 och 4 talar om kostnadsfrågor av olika slag. Rektor 3 och 4 berättade om situationer där elever plötsligt fått flytta eller blivit utvisade och därför inte hunnit lämna tillbaka skolmaterial så som böcker och datorer. Rektor 4 tycker inte att vi är rädda om våra pengar. Rektor 2 menar att vi skapar ett stort parallellt samhälle som leder till ett stort lidande för individen och som kommer leda till framtida omkostnader.
Rektor 2 menar att det tagit otroligt hårt på det individuella planet för de elever som inte fått uppehållstillstånd via de här lagarna och som fortfarande sitter på språkintroduktion. Rektor 3 beskriver hur det är väldigt slitsamt för eleverna då de ofta har bråttom för att hinna med allting innan de fyller 18 eller 20 år, beroende på om de har asyl eller inte. Lärare 2 vittnar också om det individuella lidande när sådana här lagar uppstår då det skapas en oro och förhoppningar bland eleverna, frånvaron ökar och många sover dåligt.
8. ANALYS OCH SLUTSATS
8.1 BORTFALLSANALYSSom nämnt under metodavsnittet hade den här studien ett stort bortfall relativt hur många som kontaktades. Vad det kan bero på går egentligen bara att spekulera kring. De 18 som svarade skrev att de antingen inte hade tid eller inte hade några nyanlända elever på sin skola alternativt att de inte hade SPRINT på skolan. Att skolpersonal ofta har väldigt mycket att göra är ingen hemlighet, speciellt inte när mailet dessutom går ut i december några veckor innan terminsslut. De 18 som i sin tur inte svarade kan antingen ha gjort det på grund av samma anledningar som de som svarade men även av andra anledningar. En anledning kan vara att de tillfrågade anser sig inte ha tillräckligt med kunskaper i det berörda ämnet eller på annat vis anser att de inte kan komma med något bidrag. Den politiska frågan i sig kan dessutom ses som känslig eller laddad och att de tillfrågade därför känner att de inte vill delta på grund av det. Det största bortfallet skedde i kommun Y, det går då att diskutera kring huruvida någon lokal aspekt har bidragit till bortfallet. De fem rektorer som medverkade i studien är fem engagerade personer som brinner starkt i frågan och gav väldigt bra bidrag till undersökningen. Huruvida de är representativa i relation till bortfallet är dock svårt att svara på eftersom det är svårt att veta den egentligen anledningen till de uteblivna svaren.
När det gäller bortfallet hos lärarna så var det inte lika stort. Dock kontaktades lärare båda på SPRINT och andra nationella program varav de lärare som arbetade vid de nationella programmen meddelade att de inte kunde delta på grund av bristande kunskap i ämnet samt att de inte hade någon kontakt med eleverna.
8.2 TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET
kommuner också på grund av att skolan är decentraliserad. Eftersom att uppsatsen dock är kvalitativ är det djupen i svaren snarare än bredden i urvalet som var målet, därför är kanske överförbarheten inte det som ska fokuseras mest på. Pålitligheten är motsvarigheten till reliabiliteten. Det skulle väl kunna ses som att studien brister något på den här punkten i och med att resultatet är väldigt styrt kring intervjupersonerna och dessutom kring att de skulle berätta samma historier vid ett senare tillfälle. När intervjuerna gjordes var händelserna kring lagarna implementering och framkomst relativt färskt för dem på skolorna varför det i ett senare skede kanske inte hade blivit samma sorts svar, de åtgärder de fick göra på skolorna kvarstår ju dock men övriga reflektioner kan ändras med tiden. Möjligheten att styrka och konfirmera handlar tillslut om att personliga värderingar och teoretiska inriktningar inte ska påverka slutsatsen i studien. Personliga värderingar har inte varit inblandade, dock är det svårt att inte låta de teoretiska inriktningarna styra slutsatserna eftersom att uppsatsen till viss del byggts upp med hjälp av ett avsnitt med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Dock kommer resultat som går utanför denna del även analyseras eftersom det också är ett resultat.
Äkthet eller autencitet skriver Bryman (2011, s. 355) om forskningspolitiska konsekvenser och huruvida resultatet ger en rättvis bild kring gruppen som deltagits åsikter. Det anser jag att den gör för de som deltagit i studien, ska det dock ses i det stora perspektivet går det ännu en gång att se till bortfallet och fundera på representativiteten. I övrigt när det kommer till autencitet handlade inte studien om att deltagarna på något vis skulle komma fram till en bättre förståelse kring sin egen situation, hur de medverkande skulle få en bättre bild av hur andra uppfattar saker och ting, att de skulle förändra sin situation eller att de skulle få större möjlighet till att vidta åtgärder. Om de dock uppnådde något av dessa ändå och bra, men det var som sagt inte syftet. Om de uppnår något av de här kriterierna är det nog efter att ha läst uppsatsen när den är klar.
8.3 ANALYS OCH SLUTSATSER
De två frågeställningarna den här uppsatsen har är ”hur har den tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen har tillämpats inom svenskt gymnasium?” och ”har implementeringen av lagarna medfört några potentiella problem eller oväntade situationer för respektive skola och lärare? Ja/nej, i så fall vilka?”.
9. REFERENSER
Litteratur
Bryman A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm
Fjellström R. (2004). Skolområdets etik – En studie i skolans fostran. Studentlitteratur: Lund
Fjellström R. (2006). Lärares yrkesetik. Studentlitteratur: Lund
Fredriksson A. (2012). Läraryrket och den politiska styrningen av skolan, i Jarl M. & Pierre J (red.). Gleerups utbildning: Malmö, ss. 167-186
Jarl M. & Rönnberg L. (2015). Skolpolitik – Från riksdag till klassrum. Liber: Stockholm
Rapp S. (2014). Skolans lagar och förordningar – det legala ramverket, i Lundgren P. L. & Säljö R. Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Natur & Kultur: Stockholm, ss. 637-661
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan. Edita: Västerås
Teorell J. & Svensson T. (2013). Att fråga och att svara – Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm
Trost J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund
Elektroniska källor
Migrationsverket. (2017). Migrationsverket förberett inför ny gymnasielag. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2017/2017-05-24-Migrationsverket-forberett-infor-nya-gymnasielagen.html (hämtad 2017-11-22)
