• No results found

Jämförelse mellan utlänningslagen, tillfälliga begränsningslagen och ändringslagen

In document När skolan hamnar i kläm (Page 42-45)

1 § ska den tillfälliga begräsningslagen gälla framför utlänningslagen i de avseenden som dess bestämmelser avviker från utlänningslagen, detta enligt 1 kap. 1 § utlänningslagen.

Enligt utlänningslagen 5 kap. 1 § ska flyktingar, alternativt skyddsbehövande samt övriga skyddsbehövande ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndet ska antingen gälla i tre år eller vara permanent, skulle en utlänning beviljas ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det istället gälla i minst två år. Skulle den nationella säkerheten eller allmänna ordningen äventyras kan dock giltighetstiden förkortas, den får dock inte understiga ett år. Uppehållstillstånd kan i övrigt nekas till dem som begått ett synnerligen grovt brott och visat sig vara en fara för den allmänna ordningen eller säkerheten i Sverige, eller om den berörda har ägnat sig åt verksamhet som inneburit en fara för rikets säkerhet och det finns grund att tro att han eller hon skulle fortsätta bedriva verksamheten i Sverige.

Enligt tillfälliga begräsningslagen 3 § ska bestämmelserna kring övrig skyddsstatusförklaring i utlänningslagen inte tillämpas, 4 § säger att uppehållstillstånd enligt utlänningslagen 5 kap. 1 §, inte beviljas till övrigt skyddsbehövande utlänningar. De som inbegrips som flyktingar och alternativt skyddsbehövande i utlänningslagen under 5 kap. 1 § ska istället tillhandahålla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte något annat i tillfälliga begränsningslagen 17 eller 18 § görs gällande. Om inte heller omständigheter under 16 a § i ändringslagen är aktuella och utlänningen är klassad som flykting ska han eller hon beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd giltigt i tre år. Skulle ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det vara tidsbegränsat. Tvingande omständigheter kring rikets säkerhet eller en risk för den allmänna ordningen kan dock kräva en kortare giltighetstid, tillståndet får dock inte ha en giltighetstid under ett år. Är utlänningen istället alternativt skyddsbehövande ska det tidsbegränsade uppehållstillståndet istället vara i tretton månader, om inte annat följer under 16 a § i ändringlagen. Har den alternativt skyddsbehövande beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och ansöker om ett nytt, ska även det nya uppehållstillståndet vara tidsbegränsat i två år om inte annat i 17 och 18 § i ändringslagen görs gällande. Skulle de samma tvingande omständigheterna kring rikets säkerhet och allmänna ordning som för flyktingar göras gällande kan dock tillståndets giltighetstid förkortas, dock inte kortare än ett år (2017:352).

Utlänningslagen säger att uppehållstillstånd för särskilt ömmande omständigheter kan enligt 5 kap. 6 § ges till utlänning där det i en samlad bedömning anses att dennes situation är synnerligen ömmande och därför borde få stanna i Sverige, i bedömningen ska aspekter som utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige samt situation i hemlandet tas i beaktning. Barn kan också få uppehållstillstånd beviljat om särskilt ömmande omständigheter råder (2005:716).

Om inte något annat följer av 16 a eller 18 § i ändringslagen ska uppehållstillståndet omnämnt i 5 kap. 6 § utlänningslagen om ömmande omständigheter vara tidsbegränsat i tretton månader. Även ett förlängt uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat får gälla i två år, om inget annat enligt 16 a, 17 eller 18 § är aktuellt (12 §, 2017:352).

Utlänningslagen stadgar, i 5 kap. 11 §, att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får ges till den utlänning där det finns ett icke-bestående förhinder i verkställandet kring ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Det tidsbegränsade uppehållstillståndet ska vara gälla enligt 16 a och 16 b §§ i den tillfälliga begränsningslagen.

I ändringslagen står det i 16 a § att för utlänningar som fyllt 17 år men inte 25, studerar vid ett nationellt program inom gymnasie- eller gymnasiesärskolan eller annan motsvarande utbildning på heltid och inte tidigare fullföljt en motsvarande utbildning utomlands, ska giltighetstiden för uppehållstillståndet bestämmas till sex månader utöver den tid som det återstår av utbildningen enligt den individuella utbildningsplanen. Enligt 16 a § i ändringslagen kan uppehållstillståndets giltighetstid bestämmas enligt 5 kap. 11 § i utlänningslagen för en utlänning som fyllt 17 år och studerar vid ett nationellt program på gymnasie- eller gymnasiesärskola, om denna är ett ensamkommande barn och det anses saknas ordnade mottagandeförhållanden i hemlandet. 16 b § ändringslagen säger dock att giltighetstiden för ett sådant tillstånd ska vara i fyra år förutsatt att ansökan om uppehållstillstånd kom in till migrationsverket 24 november 2015 eller tidigare, om barnet har fyllt 17 år samt att barnet studerar vid svensk gymnasie- eller gymnasiesärskola eller motsvarande.

För uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå säger 16 c § i ändringslagen att om en utlänning haft uppehållstillstånd som varit tidsbegränsat enligt 5, 12 eller 15 §§ och inte beviljats ett nytt sådant, ska hen beviljas uppehållstillstånd ifall hen fyllt 18 men inte 25 år, studerar på ett gymnasialt introduktionsprogram och inte tidigare fullföljt en

gymnasieutbildning eller likvärdig utbildning utomlands. Uppehållstillståndet enligt 16 c § ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader, det kan bara beviljas en gång.

Ändringslagen 16 d § stadgar att om en utlänning haft ett uppehållstillstånd som varit tidsbegränsat enligt 5, 12 eller 15 §§ och inte kan få ett nytt av det slaget eller ett uppehållstillstånd enligt 16 c eller 16 g §§ men uppfyller villkoren för 16 a §, ska han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Uppehållstillståndet ska då vara i sex månader utöver den tid som är kvar på utbildningen enligt den individuella studieplanen.

16 g § ändringslagen menar att den utlänning som vid första prövningen av asylansökan fått ett uppehållstillstånd enligt 16 c § och inte påbörjat sina studier på nationellt gymnasialt program, börjat i gymnasiesärskola eller annan motsvarande utbildning på heltid innan det uppehållstillståndet löpt ut ska få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i tretton månader beviljat för fortsatta studier, förutsatt att hen inte fyllt 25 år och studerar vid ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Uppehållstillståndet enligt 16 g § kan bara beviljas en gång.

Saknas det ett ordnat mottagande i hemlandet och utlänningen annars skulle fått beslut om avvisning eller utvisning med uppskjuten verkställighet eller enligt av samma anledningar som 5 kap 11 § i utlänningslagen och inte kan få ett nytt sådant beviljat, ska hon eller han få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Detta ifall första ansökan om uppehållstillstånd kom in till Migrationsverket 24 november 2015 eller tidigare, ifall utlänningen vid ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå är i Sverige när ansökan görs och ifall hen studerar vid gymnasie- eller gymnasiesärskola eller motsvarande på heltid så ska utlänningen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som ska gälla i fyra år. Beslut kring av- eller utvisning får inte heller verkställas innan det har avgjorts genom ett beslut som fått laga kraft i frågan kring uppehållstillstånd (2017:352).

18 § i ändringslagen säger att utländska barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5, 12, 15 eller 16 a § ska beviljas permanent uppehållstillstånd om det råder sådana omständigheter kring ett nedsatt hälsotillstånd som kräver att ett permanent uppehållstillstånd är nödvändigt.

I ändringslagen 20 § står att en utlänning som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 16 a eller 16 b § eller som beviljats ett uppehållstillstånd enligt 16 d eller 16 e § ska bevisa för Migrationsverket varje år att de aktivt deltagit i utbildningen.

Enligt utlänningslagen upphör en flykting att var flykting och istället övergår till att vara annan skyddsbehövande när han eller hon av fri vilja väljer att använda sig av hemlandets beskydd, väljer att på nytt ta sig an det medborgarskap han eller hon förlorat från hemlandet, väljer att ta sig an ett medborgarskap i ett annat land, frivilligt väljer att återvända till sitt hemland eller på grund av att förhållandena i hemlandet har förändrats avsevärt till det bättre som gör att flyktingen inte längre kan fortsätta motsätta sig att använda hemlandets beskydd. Detta gäller dock inte om flyktingen på grund av tidigare förföljelse har tunga välgrundade skäl till att inte vilja använda sig av landets skydd (2005: 716, 4 kap. 5 och 5 a §).

In document När skolan hamnar i kläm (Page 42-45)

Related documents