• No results found

RESULTAT

In document När skolan hamnar i kläm (Page 31-35)

Rektor 1 Rektor 2 Rektor 3 Rektor 4 Rektor 5 Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3

H1 Ja Ja Ja Nej Ja - - -

H2 Ja Nej Ja Nej Ja - - -

H3 Nej Nej Nej Ja Nej - - -

H4 Nej - Nej - Ja Nej Nej Nej

H5 Ja - Ja - Ja - - -

H6 - - Ja - Ja Ja Ja Ja

H7 - Ja - - Ja Ja - Ja

Hypotes 1

Av fem rektorer svarade fyra att deras dagliga verksamhet har förändrats på något vis i och med lagarnas implementering. Rektor 1 menar att de fått lägga om undervisningsgrupperna. Rektor 2 påtalar skillnaden mellan lagtext och rent praktiska konsekvenser där de fick lägga om undervisningen för ett antal elever för att de skulle kunna få tillfälligt uppehållstillstånd tack vare de nya lagarna. Rektor 3 beskriver hur asylprocessen numera överskuggar undervisningen på ett sätt som inte var innan. Rektor 5 säger att de organiserade om men inte enbart på grund av elevernas asylprocesser utan på grund av en ökad arbetsbelastning för mentorerna.

Rektor 4 menade att de följer skollagen och därför inte ändrat något i direkt anslutning till lagarna, de har haft programmet på skolan så pass länge att de inte behövde lägga om verksamheten samt att skolans organisation är så pass långsam att de inte hinner göra omorganisationer.

Hypotes 2

Tre rektorer svarade att det ökade elevantalet har bidragit till att de behövt lägga om den dagliga verksamheten. Rektor 1 beskriver hur de behövt göra om undervisningsgrupperna på skolan i och med at det blivit en större spridning på eleverna. Något som kan tolkas som att nya

elevgrupper har kommit in på skolan. På grund av det ökade antalet elever svarade rektor 3 att till att börja med hennes tjänst är ny sedan 2016 och att de fick bygga om på skolan för att få plats med fler elever. De fick även utöka sitt elevhälsoarbete och har nu extra elevstödjare. Rektor 5 berättar hur de i och med lagarnas implementering startade SPRINT på skolan efter att kommun X bett friskolorna om hjälp, de fick i och med det ett ökat elevantal i och med det.

Rektor 2 och 4 gav svar som tolkades som att de inte haft en märkbar ökning i elevantalet i och med implementeringen av lagen.

Hypotes 3

Samtliga rektorer utom rektor 3 gav svar om indikerade på att hade fått göra förändringar i verksamheten. Som nämnt under hypotes 1 berättade rektor 3 att de haft programmet på skolan under lång tid.

Hypotes 4

Ingen av lärarna har fått direktiv från kommun Y eller huvudman i hur de ska agera i och med lagarna. Det lärare 3 svarar är att det enda hon kan komma att tänka på är de intyg de kan ombes att skriva i och med att elever får avslag i sina asylprocesser. Hon svarar också att hon vet att kommun Y har börjat ta fram en slags mall kring hur de ska agera i frågan. Lärare 3 önskar även att de fått mer direktiv från kommunen, skolledning och förvaltning.

Rektor 1 menar att kommun Y lutar sig mot regelverket och att det är väldigt krångliga regler kring vad som gäller, kommunen kräver att eleverna har LMA-kort vilket gör att friskolorna inte kan ta emot så pass många elever som de hade velat. Rektor 3 berättar om en utebliven samverkan mellan samhällsfunktioner som föranletts av att alla är överbelastade. Som nämnt under hypotes 2 startade rektor 5 SPRINT på sin skola i och med en att kommun X frågade friskolorna om hjälp.

Hypotes 5

Rektor 1, 3 och 5 berör hypotes 5 i sina intervjuer. Rektor 1 och rektor 5 gör det inte direkt mening. Rektor 1 gör en sådan antydan i och med att han berättar att kommunen lutar sig mot regelverket, nämnt under hypotes 4, som står i kontrast till det rektor 5 berättar om hur kommun X velat ha hjälp av friskolorna. Rektor 3 i sin tur berättar om hur en grupp elever blev

omflyttade till Jällom där det inte finns någon skola för dem att gå i, det visar också på hur olika kommuner har olika förutsättningar i frågan.

Hypotes 6

Ifall de behövt ta något direkt beslut kring sin yrkesutövning i och med lagarnas införande berättar rektor 3 om de intyg som bland annat eleverna velat att hon ska skriva ut. Hon berättar att eleverna velat att hon ska skriva ut intyg och i egenskap som skola kan skriva ut intyg på att de är elever på skolan och från frånvarohanteringssystemet, dock har de motsatt sig att skriva ut intyg om socialålderbedömning. Rektor 5 kastar ljus på en något problematisk situation där lärarna har blivit oroliga för att deras betygssättning ska påverka asylprocessen negativt, han har valt att i sin roll som rektor stödja lärarna oavsett vilket betyg de sätter om det så är av etiska skäl som går över kunskapskraven.

Lärare 1 menar att i och med uppehållstillståndets direkta koppling till skolan upplever hon en press att släppa igenom elever som annars inte hade blivit godkända. Lärare 2 berättar att hon önskar att eleverna fått all information från andra än att de ska komma till dem och att hon nu måste slussa dem vidare till kurator eller syv. Hon är redan iklädd så många roller som lärare på språkintroduktion att hon inte behöver en till.

Hypotes 7

Rektor 2 och 5 vittnar om etiska dilemman som uppkommit i och med lagarnas införande. Rektor 2 menar att det blir problematiskt när elever och godemän sätter press på lärare att släppa igenom dem för att det räddar livet på dem. Rektor 5 berättade om skolans uppdrag och hur den rådande situationen strider emot skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare och om människors lika värde. Han antyder också i hypotes 6 kring lärarnas oro kring betygssättningen som kan ses som ett etiskt dilemma.

Lärare 1 upplever att hon slits mellan sin arbetsheder och sin profession i och med att hon med lagarna fått ett mandat hon inte har bett om, deras betygssättning av elever har alldeles för stor inverkan på deras framtid. Även lärare 3 påtalar det här och menar att hon är väldigt mån om att hålla på sin lärarroll men att det är svårt när medmänniskan vill kliva in. Hon anser också att det blir urholkat och märkligt att undervisa i samhällskunskap för den här elevgruppen när deras mänskliga rättigheter kränks.

Övriga resultat

Rektor 1, 2 och 5 ställer sig kritiska till lagarna. Rektor 1 menar att det är en tragisk situation som en låtit människor hamnat i, samtidigt som han förstår varför lagen har uppkommit. Rektor 2 är mycket kritisk till att de har lagt in en lag retroaktivt samt att den berör ifall en studerar vid gymnasiet istället för deras faktiska asylskäl, samtidigt som ungdomarna får vänta oerhört länge på att få ett beslut. Rektor 5 tycker att lagen är krångligt skriven och att det är svårt att veta vad han ska jobba med i och med alla om och men som de innehåller. Det är otydligt vilka elever lagarna faktiskt berör. Otydligheten i lagstiftningen slår mot skolorna men främst mot ungdomarna. Han säger dock att han är positiv till tanken bakom lagarna. Både rektor 2 och 5 anser att det borde utföras en allmän amnesti för ungdomarna på grund av att situationen som den är nu inte är human, humanitära skäl används inte längre som asylskäl men rektor 2 menar att det rimliga hade varit att låta alla stanna för det.

Rektor 2, 3 och 4 talar om kostnadsfrågor av olika slag. Rektor 3 och 4 berättade om situationer där elever plötsligt fått flytta eller blivit utvisade och därför inte hunnit lämna tillbaka skolmaterial så som böcker och datorer. Rektor 4 tycker inte att vi är rädda om våra pengar. Rektor 2 menar att vi skapar ett stort parallellt samhälle som leder till ett stort lidande för individen och som kommer leda till framtida omkostnader.

Rektor 2 menar att det tagit otroligt hårt på det individuella planet för de elever som inte fått uppehållstillstånd via de här lagarna och som fortfarande sitter på språkintroduktion. Rektor 3 beskriver hur det är väldigt slitsamt för eleverna då de ofta har bråttom för att hinna med allting innan de fyller 18 eller 20 år, beroende på om de har asyl eller inte. Lärare 2 vittnar också om det individuella lidande när sådana här lagar uppstår då det skapas en oro och förhoppningar bland eleverna, frånvaron ökar och många sover dåligt.

Lärarna har olika syn på hur och om lagarna har påverkat undervisningen. Lärare 1 anser att elevernas närvaro ökat i och med lagarna eftersom de måste komma till skolan, lärare 2 anser istället att möten med advokater, godemän och Migrationsverket gör att deras närvaro minskar när det sker sådana här förändringar.

8. ANALYS OCH SLUTSATS

In document När skolan hamnar i kläm (Page 31-35)

Related documents