Analys av SOU 2020:28 utifrån NWS

I denna del av analysen tittade jag på vilka idéer som kunde analyseras utifrån NWS-ideal. Utredningen beskriver att det är staten som bestämmer och definierar de mål som finns för skolan i Sverige, medans det är kommunerna och de enskilda huvudmännen som är ansvariga för att genomföra arbetet (SOU 2020:28. 114). Vidare fortsätter de att diskutera hur detta sätt att styra är problematiskt och inte önskvärt då det blir upp till lärare och rektorer att genomföra styrningen. Problemet som utredningen menar på kan uppstå är att lärare och rektorer tolkar styrningen olika eller annorlunda, vilket kan leda till att skolan styrs olika och inte i enlighet med statens önskan (SOU 2020:28. 111). I denna problembild kan vi återse att NWS-ideal är en önskvärd styrning då styresformen betonar vikten på att ha fokus på hela händelseförloppet och att statens styrning efterföljs. Utredningen skriver vidare att syftet med att staten styr är att alla skolor ska uppfylla samma krav och mål så att utbildningen ska bli så likvärdig för alla som

resurser som finns till skolor i respektive kommun där mestadels av pengarna kommer från kommunalskatt, men även ur den statliga kassan genom till exempel utjämningssystemet och riktade statsbidrag (SOU 2020:28. 122). De talar för att de åtgärder som vidtagits inte räcker men att utredning pekar på att staten behöver ta ännu mer ansvar för att skolan ska bli mer likvärdig vilken går i linje med NWS-ideal.

”Den ojämna tillgången till lärar- och skolledarkompentens, liksom till kvalificerat verksamhetsstöd på kommunal nivå, är en stor utmaning för skolans likvärdighet.”

(SOU 2020:28. 149)

Utredningen beskriver att staten sätter upp mål och styrning som kommunerna ska efterleva likvärdigt men som ovan citat förklarar finns det en stor skillnad mellan kommunerna som inte nödvändigtvis tas i beaktning vilket resulterar i att skolorna inte är likvärdiga. Lösningen som utredningen presenterar som ligger i linje med NWS-ideal vilket är att staten ska få ett större ansvar för att likvärdigheten ska öka i den svenska skolan. Det är staten som har kapacitet att sätta in behovsanpassade lösningar såsom personal där det behövs och fördela resurser på ett effektivare vis (SOU 2020:28. 149). Det som jag tycker är intressant med detta förslag är att utredningen föreslår förändringar att förbättra skolan i form av mindre skolsegregation genom behovsanpassade lösningar istället för att diskutera de bakomliggande och större orsakerna till skolsegregationen.

Vidare lägger utredningen fram förslag gällande en centralisering av skolvalet. Bakgrunden till detta är band annat en långtidsutredning och OECD som menar att skolan bör genomgå en förändring i skolvalsprocessen. Detta ska resultera i lika tillgång till skolor av god kvalité och en allsidig social sammansättning. I längden ska det resultera i minskad skolsegregation (SOU 2020:28. 266). Utredningen presenterar förslag att förändra skolvalet för att kunna minska skolsegregationen och öka likvärdigheten samtidigt ska det leda till ett mer rättssäkert effektivt skolval. De förslag som presenteras är att urvalsreglerna behöver förändras vid införandet av ett nationellt skolvalssystem (SOU 2020:28. 269). Möjligheten att fortsatt kunna välja skola står kvar där alla skolor och alla vårdnadshavare ska delta. Fokus läggs på att just alla vårdnadshavare ska vara med för att undvika att endast de föräldrar med större ”engagemang” engagerar sig i vilken skola eleven ska gå på.

”Att ha en reell möjlighet att påverka barnens skolgång kan ge fördelar både för den enskilde och för skolväsendet i stort.”

(SOU 2020:28. 269)

Utredningen menar på att ett aktivt och rättvist skolval ska göra att eleven får en bättre skolgång och att skolsegregationen ska minska. En annan anledning till att alla ska vara med i skolvalet är att det ska underlätta för kommunerna att se vem som inte engagerar sig i skolvalet för att då kunna hjälpa de med uppsökande insatser. Oavsett vilken skola det gäller ska regelverket vara likvärdigt för alla. De som inte engagerar sig i skolvalet ska nu bli kontaktade av kommunen och få hjälp att engagera sig vilket kan resultera i att eleverna får en bättre framtidsutsikt. Bakgrunden till detta ligger i att de föräldrarna nödvändigtvis inte är aktiva i sitt barns skolgång. Om eleven placeras på en skola som andra föräldrar valt bort kommer skolsegregationen återigen öka (SOU 2020:28. 271). Eftersom en ökad service till medborgarna är centralt inom NWS kan vi här se att NWS-idealet eftersträvas. Förändringen innebär att både kommunala och privata skolor ska utgå från samma regelverk gällande skolval. Ansvaret som tidigare legat på individen kommer nu att övervakas av kommunen för att undvika att barn inte får den hjälp de behöver. Beslutet om skolplaceringen ska inte längre tillhandahållas av huvudmännen utan ska skötas av ett nationellt skolvalssystem. Utredningen förklarar att detta kommer att effektivisera processen eftersom alla kommer att utgå från samma system och regler. Även informationen om skolorna kommer att tillhandahållas av på nationell nivå för att föräldrarna ska få en rättvis bild av varje skola. Detta tillhandahölls tidigare på en decentraliserad nivå av kommunerna och har bevisats öka skolsegregationen snarare än att minska den (SOU 2020:28. 273). Detta ansvar vill utredningen placera på en centraliserad, nationell nivå. Vilket är ett av de starkaste dragen av NWS-idealet.

Förändringarna som presenteras i utredningen gällande skolvalet går översiktligt att tolkas som att idéerna till styrningen går mot NWS-ideal även om det finns vissa tendenser som passar in på NPM-ideal. I nuläget är det huvudmännen som är ansvariga för skolvalet. Varje skola väljer själv vilken information som ska gå ut om skolan inför valet och urvalsprocessen kan se olika ut beroende på vilken kommun man talar om. Detta kan i sin tur resultera i att det är svårt att förstå sig på systemet och få den informationen som behövs inför ett skolval. Att centralisera skolvalet är i sig ett steg mot NWS-idealet eftersom centralisering av styrning är en viktig del inom styridealet. När detta sker kommer även en effektivisering att ske, dels att varje skola och huvudman själva slipper göra jobbet då en nationell instans sköter det åt hela landet samt att kostnaderna kommer att sjunka. Ytterligare en del av utredningens förslag går att tolka som att

föräldrarna ska bli bättre. Skolorna ska inte själva välja vilken information som ska gå ut till föräldrarna, utan lika information om samtliga skolor ska presenteras så att valet av skola ska ske på rättvisa grunder. Eftersom alla föräldrar ska göra valet minskar chansen att bara de engagerade föräldrarnas elever ska få större chans att hamna i bättre skolor, och istället göra skolorna mindre segregerade. Sammanfattningsvis vill utredningen centralisera skolvalet för att skolan ska bli mer likvärdig, minska skolsegregationen samt ge bättre information till föräldrarna som ska göra valet vilket är en viktig del av NWS.