Analys av SOU 2020:28 utifrån NPM

I följande analysdel kommer jag att analysera den andra utredningen utifrån NPM-ideal. Ett av de mest omdiskuterade fenomenen inom NPM-ideal är eftersträvan av konkurrens, och att det är något som skulle förbättra kvalitén. Till exempel att det ska finnas en skolmarknad. I utredningen är skolmarknaden återkommande. De beskriver att skolmarknaden består utav två huvudkomponenter som är etableringsfrihet för kommunala och privata skolor samt ett fritt skolval där elever och föräldrar ska kunna välja skola själva. Utredningen skriver vidare att marknadisering och NPM infördes med friskolereformen på 90-talet med syfte att öka konkurrensen som i förlängningen skulle bidra till ökad mångfald och mer kostnadseffektiv verksamhet (SOU 2020:28. 132). Problemet som uppstod var att skolmarknaden var svårreglerad och föll inte under den nationalekonomiska teori som var önskvärd (SOU 2020:28. 131). Här tar utredningen upp NPM och dess konsekvenser rakt ut. Fortsättningsvis anser inte utredningen att marknadiseringen av skolan nödvändigtvis bör slopas, utan snarare att marknaden behöver regleras och förändras för att vända på trenden och skapa en högre kvalité i den svenska skolan.

”Fritt skolval mellan kommunala skolor men också̊ möjligheten att välja en fristående skola. En elev ska som grundprincip få gå̊ på̊ den kommunala skola där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå̊ och fristående skolor ska vara öppna för alla elever.”

(SOU 2020:28. 133)

Citatet ovan förklarar att NPM-ideal fortfarande förespråkas i den svenska skolan, som det presenteras i utredningen. Detta eftersom författarna delvis uppmuntrar till en skolmarknad, vilket är ett av de mest utmärkande dragen i NPM i form av marknadiseringen och konkurrens. Däremot menar utredningen att skolmarknaden inte ska se ut som den tidigare har gjort utan den ska regleras för att bli mer rättvis. Förslagen som läggs fram för att öka kvalitén, och därmed likvärdigheten och minska skolsegregationen är att informera elever och föräldrar om skolans kvalité snarare än skolans elevsammansättningar, huvudmännen ska konkurrera om eleverna för att öka kvalitén och inte erbjuda till exempel höga betyg. Skolornas resultat ska utvärderas

är att inga skolhuvudmän ska ha några resursmässiga fördelar i förhållande till förutsättningarna (SOU 2020:28. 135). Förändringarna som föreslås är att de som ska välja skola ska välja utifrån samma förutsättningar på rättvisa och relevanta grunder. Utredningen presenterar dessa förslag som lösningar men påpekar att det kan vara svårt att genomföra. Det är intressant att, trots misslyckandet av NPM och att regeringen vill gå mot nya styrmodeller utredningen lägger fram förslag på att fortsätta med marknadiseringen och försöka rädda den istället för att bygga upp något nytt. Utredningen vill till exempel att skolorna inte ska presenteras utifrån deras elevsammansättning utan utifrån skolans kvalité och menar på att detta kommer att minska skolsegregationen. Detta talar för att utredningen inte har för avsikt att avskaffa skolmarknaden utan istället försöka rädda den vilket gör att idéerna till styrning ska fortsätta ligga i linje med NPM-ideal.

I utredningen förklaras att ett av de största problemen inom den svenska skolan är skolsegregation. Det har skett många försök att minska på skolsegregationen men trots detta har den fortsatts öka. Utredningen lägger fram ett förslag på en ny lag om hur skolsegregationen ska minska.

”Huvudmännen för förskoleklassen och grundskolan ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter”

(SOU 2020:28. 210)

Förslaget riktar sig alltså mot att det är upp till kommunerna eller skolcheferna att se till att det finns en allsidig social sammansättning (SOU 2020:28. 212). Vilket är ett förslag som kan liknas vid ett decentraliserat styre i enlighet med NPM-ideal. Utredningen definierar inte urvalsgrunderna helt och hållet utan låter det vara öppet för att kunna tillgodose behoven som finns just där det behövs eftersom det skiljer sig från område till område och stad till stad. Det betyder att huvudmännen själva ska kunna anpassa verksamheten och vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en allsidig social sammansättning. Vilket återigen är mål- och resultatstyrning som förespråkas i NPM-ideal, detta då styrningen här utgår just ifrån de mål och resultat som ska uppnås och inte processen dit. Lösningen som presenteras för att minska skolsegregationen är som ovan nämnt att ge kommunerna och skolcheferna mer handlingsutrymme för att få en mer allsidig social sammansättning. Förslaget till lagförändringen går att tolka som decentraliserat och att det är kommunerna som är huvudansvariga för att lösa de problem som finns i skolan. Det vill säga att staten reglerar i

form av en lagändring och huvudmännen ansvarar för att genomföra det. Vilket är styrning likt NPM-ideal.

Utredningens förslag om hur skolvalet bör förändras är inte NPM, vilket diskuteras kapitel 6.4. Men skolvalet i sig kan tolkas som NPM. Utredningen presenterar ett förslag om att lyfta ansvaret för skolvalet från respektive kommun till en nationell nivå (SOU 2020:28. 266). Detta eftersom utredningen pratar om att det kommer ske en effektivisering när skolvalet blir nationellt och att skolmarknaden fortfarande efterlevs. Då kan man även diskutera kund/medborgare-perspektivet. Det har varit svårt att utläsa om elever och föräldrar behandlas som kunder eller medborgare i skolvalsprocessen men förändringen utredningen presenterar gör att det blir tydligare att se. Skolmarknaden som den ser ut idag tävlar om elever och använder olika typer av rekryteringsmetoder för att locka till sig elever, vilket kan tolkas som att de ses som kunder på en marknad. Utredningen vill dels att skolorna ska presenteras likvärdigt inför skolvalet och att alla ska vara med i skolvalet på samma grunder vilket kan tolkas som en förskjutning från kund till medborgare. Skolvalet går även att tolka utifrån NPM eftersom det har varit upp till varje kommun att tillhandahålla skolvalet, det har varit kostsamt och samma arbete har utförts i alla kommuner vilket är en onödig administrativ börda. Genom att skapa ett nationellt skolval blir utgifterna mindre och mer kostnadseffektiva. Vilket är en av de viktigare styridealen inom NPM, att effektivisera.