I följande kapitel kommer jag att reflektera över arbetet och ge förslag på vidare forskning.
8.1 Reflektion
Som vi såg ovan blev slutsatsen att NPM-ideal genomsyrar mest i materialet även om NWS- ideal är också är representerat. Det har stundtals under arbetets gång varit svårt att identifiera vad styrningen är mest, eftersom den har kunnat passa in i både NPM och NWS. Här har mina skapade idealtyper varit till hjälp för att skilja de åt. Analysschemat kom till bra användning.
Mitt valda material, två statliga offentliga utredningar är skrivna av särskilda utredare som till sin hjälp har flera experter. Ett problem som kan uppstå är att de personerna lägger vikt vid sina egna ståndpunkter inom ämnet som nödvändigtvis inte reflekterar verkligheten. Det är viktigt att poängtera att det endast är idéer till styrning som presenterats i utredningarna, även om dessa idéer emellanåt leder till lagförslag.
Jag bidrar till forskningen med att identifiera idéer till styrning i den svenska skolan och att den styrningen inte förändrats nämnvärt över tid. Trots att det kan se ut som att vi har frångått NPM vid en första anblick bevisar jag att vi inte har gjort det. Resultatet kan vara användbart vid ytterligare studier kring styrningen och idéer till styrning i den svenska skolan men även andra områden där styrmodeller likt NPM och NWS är framträdande.
8.2 Vidare forskning
Vid möjlighet till mer resurser anser jag att ett förslag på vidare forskning är att titta på ett större material. Att titta på ett större urval av material samt att intervjua personer som arbetar med styrning inom välfärdssektorn för att identifiera vilken styrning som finns i Sverige. En sådan forskning skulle leda till att vi kan dra mer omfattande slutsatser som kan säga mer om styrningen i den svenska skolan än denna forskning har möjlighet till. Eftersom skolan är decentraliserad kan det vara av intresse att vidare studera hur styrningen ser ut i kommunerna. I denna forskning såg vi att ett stort ansvar lades på huvudmännen, därav hade det varit intressant att studera en huvudmans arbete för att på så vis se hur styrningen ser ut i praktiken.
9. REFERENSLISTA
Baylis, John. Smith, Steve. Owens, Patricia. (2014). The Globalization of World Politics. 6. uppl. Oxford University Press.
Boréus, Kristina. Bergström, Göran. 2018. Textens makt och mening. Uppl. 4. Studentlitteratur i Lund AB.
Bäck, Henry. O Erlingsson, Gissur. Larsson, Torbjörn. 2015. Den svenska politiken. Struktur,
processer och resultat. 4 uppl. Liber AB. Stockholm.
Böhlmark, Anders. Holmlund, Helena. Lindahl, Mikael. 2015. Skolsegregation och skolval. IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering). Rapport 2015:5.
Börjesson, Josefin. 2014. Bristande mångkultur i en svensk friskola. Högskolan Dalarna, Falun.
Christensen, Tom. Lægreid, Per. 2007. The Whole-of-Government Approach to Public Sector
Reform. Public Administraton Review 76:5 1059–1066.
Dahlstedt, Magnus. Harling, Martin. Trumberg, Anders. Urban, Susanne. Vesterberg, Viktor. 2019. Fostran till valfrihet, skolvalet, jämlikheten och framtiden. Stockholm: Liber AB.
Dovemark, Marianne. Lundström, Ulf. 2017. Tema: Skolan och marknaden. Utbildning och demokrati. 26(1): 5–18.
Dunleavy, Patrick. Margetts, Helen. Bastow. Simon. Tinkler, Jane. 2006. New Public
Management Is Dead: Long Live Digital-Era Governance. Journal of Public Administration
Research and Theory: J-PART, 16(3):467–494
Easton, David. 1953. The Political System: An Inquiry into the State of Political Science. New York.
Esiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Towns, Ann. Wängnerud, Lena. 2017.
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 5. Wolters Kluwer
Sverige AB, Stockholm.
Frejes, Andreas. Thornberg, Robert. Handbok i kvalitativ analys. 3. uppl. Författarna och Liber AB. Kapitel 10. Widén, Pär.
Friedman, Milton. D Friedman, Rose D. 1962. Capitalism and freedom. University of Chicago Press.
Gustafson, Katarina. 2006. Barns identitetsarbete och sociala geografier. Uppsala studies in education 111. 203 pp. Uppsala.
Göthlund, Anette. 1997. Bilder av tonårsflickor: om estetik och identitetsarbete. Linköpings universitet.
Hall. Patrik. 2012. Managementbyråkrati – organisationspolitisk makt i svensk offentlig
förvaltning. Malmö. Författaren och Liber AB.
Hood, Christopher. 1991. A public management for all seasons? Public Administration Vol. 69 Spring 1991 (3–19) 0 1991 Royal Institute of Public Administration.
Jarl, Maria. Rönnberg, Linda. 2019. Skolpolitik, från riksdagshus till klassrum. Liber AB. Stockholm.
Johansson, Thomas. Hammarén, Nils. 2010. Konsten att välja spårvagn. En studie av
segregation, skolval och unga människors studieplaner. Sociologisk Forskning 47 (1): 51–71.
Kallstenius, Jenny. 2011. De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och
utbildningsstrategier i Stockholm. Sociologiska institutionen. Stockholms universitet.
Laurence E. Lynn, Jr. 2008. What Is a Neo-Weberian State? Reflections on a Concept and its
Implications. The NISPAcee Journal of Public Administration and Policy. Volym 1 nummer 2
vinter 2008/2009.
Mazur, Stanislaw. Kopycinski, Piotr. 2018. Public Policy and the Neo-Weberian State. Routledge, New York.
Pérez Prieto, Héctor & Sahlström, Fritjof. 2003. Från förskola till skola – berättelser från ett
forskningsprojekt. (s. 92–109). Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Pollitt, Christopher. Bouckaert, Geert. 2017. Public management reform, a comparative
analysis: into the age of austerity. 4 uppl. Oxford. University press.
Regeringen. 2018. Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad
resurstilldelning. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/okad-likvardighet- genom-minskad-skolsegregation-och-forbattrad-resurstilldelning/ (Hämtad 2021-05-23)
Regeringskansliet. 2014. Ny styrning bortom New Public Management. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2014/10/ny-styrning-bortom-new-public-
management/ (Hämtad 2021-05-23)
Regeringskansliet. 2020. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad
resurstilldelning. SOU 2020:28.
Regeringskansliet. 2020. Remiss SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad
skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.
https://www.regeringskansliet.se/remisser/2020/06/remiss-sou-202028-en-mer-likvardig- skola--minskad-skolsegregation-och-forbattrad-resurstilldelning/ (Hämtad 2021-05-23)
Regeringskansliet. 2020. Tre nya skolmyndigheter. SOU 2007:79.
Skollagen 2010:800, 1 Kap. 8§ och 9§
Skolverket. 2020. Skolsegregation. https://www.skolverket.se/om-oss/var- verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/skolsegregationen (Hämtad 2021-05-23)
Skolverket. 2021. Ansvarsfördelning – vem gör vad inom skolan?
Statskontoret. 2016. Samlad uppföljning av den statliga styrningen av kommuner och landsting. 32–5.
Sveriges riksdag. 2007. Nya skolmyndigheter. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/arende/betankande/nya-skolmyndigheter_GV01UbU13 (Hämtad 2021-05-23)
Trumberg, Anders. 2011. Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro Universitet.
William, Dunn. David, Miller. 2007. A Critique of the New Public Management and the Neo-
Weberian State: Advancing a Critical Theory of Administrative Reform. Publicera online: 22