Vi får inte glömma att det faktiskt fanns en tid, då kvinnorna på grund av äktenskapet, inte fick någon som helst chans att bli självförsörjande. Självklart skall en make kunna känna en ekonomisk trygghet även om denne genomgår en skilsmässa och makarna skall inte tvingas stanna kvar i ett dåligt äktenskap på grund av rädslan att inte kunna försörja sig själva. Men föreligger idag de situationer som bestämmelsen om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad en gång grundade sig på, så att paragrafen bör finnas kvar i vår lagstiftning?
Genom vårt arbete kan vi konstatera att förutsättningarna för att få underhållsbidrag efter en äktenskapsskillnad sällan är uppfyllda i dagens samhälle. Detta beror till stor del på att samhället inte längre ser ut som det gjorde förr. Idag råder en större jämställdhet mellan könen och det blir allt vanligare att makarna delar på arbetssysslorna. Detta i sin tur, har bidragit till att både män och kvinnor blivit mer jämställda på arbetsmarknaden, då båda numera har större möjligheter till arbete och vidareutbildning. Detta innebär att maken inte hamnar i den situation som man gjorde tidigare, angående kontakten med arbetsmarknaden.80
En annan viktig faktor till att parterna inte längre tappar kontakten med arbetsmarknaden på samma sätt som förr, är att barnomsorgen har utvecklats betydligt och vi har fått uppfattningen att det samtidigt blivit allt vanligare att föräldrar numera väljer att dela på föräldraledigheten. Detta ökar möjligheterna att kombinera karriär och familjeliv. De ekonomiska förutsättningarna har också förändrats, då klyftorna mellan kvinnors och mäns löner utjämnats en hel del.81 Detta gör att de behovskriterier som skall vara uppfyllda i ÄktB 6:7 för att underhållsbidrag skall utgå, sällan uppfylls. Hustrun, som det oftast gäller, har numera en tillräckligt hög inkomst, vilket gör att behovet av ett underhållsbidrag inte uppkommer. I en tid som denna när jämställdheten livligt diskuteras, kan man även fråga sig om denna underhållsregel inte inskränker kvinnans självständighet. Idag vill de flesta kvinnor undvika att hamna i en beroendeställning till mannen och det kan då kännas oerhört förnedrande för dem att bli försörjda av sina före detta makar. Detsamma skulle gälla om situationen var omvänd. Det är fortfarande många män som av stolthet inte skulle acceptera att bli försörjd av en kvinna. Enligt vår mening är det även vanligare att människor gifter om sig och skaffar en ny familj, vilket gör att man kanske vill bryta helt med sin tidigare make och istället fokusera på sin nya familj. Detta tror vi kan bli komplicerat, om en dom om
80 Se kap. 2.7. 81 A.st.
underhållsbidrag finns. Den ekonomiskt svage maken kan känna sig tvingad att fortfarande ha kontakt med sin före detta make, vilket kan upplevas otroligt påfrestande, även om denna kontakt endast är av ekonomisk karaktär.
Det framkommer tydligt att domstolarna är mycket restriktiva till att utge underhållsbidrag för en längre period än en övergångstid,82 precis som är tanken enligt förarbetena till ÄktB 6:7. Eftersom det inte finns speciellt många rättsfall från de högre instanserna inom området och då de få som finns är från en lång tid tillbaka, är vår förhoppning att lagstiftarna får upp ögonen för detta, så att vi i framtiden får se en utveckling av dessa regler som harmoniserar mer med det samhälle vi lever i idag. Lagstiftarna bör, med hjälp av statistiken kring praxis, kunna konstatera att reglerna på området någonstans brister i sin utformning och att de därför bör se över vilka ändringar som skulle kunna göras i lagstiftningen, för att reglerna och tillämpningen av dem skall kunna harmonisera med varandra och med dagens samhälle.
Dock har vi i och med detta arbete, kunnat konstatera att praxis på området kan komma att bli missvisande, då man ser till behovet av underhållsbidrag för make. Detta då många makar upprättar egna avtal i och med en förlikning eller löser det ekonomiska problemet på andra sätt, som exempelvis genom jämkning vid bodelning. Eftersom avgöranden på området blir äldre och inte ökar i ansenlig takt, blir det allt svårare att hitta vägledning i praxis som stämmer överens med hur vårt samhälle ser ut idag. Detta beror dock antagligen inte, som tidigare nämnts av Margareta Arvidsson, på att det inte finns ett behov av underhållsbidrag. Detta beror snarare på att dagens praktiker föreslår andra alternativa vägar, såsom jämkning vid bodelning, eller att parterna själva träffar avtal om underhållsbidraget. Frågan om underhållsbidrag är alltså aktuell, men oftast kommer makarna fram till en lösning och det är sällan dessa fall tas upp till domstol. Även om det idag inte finns ett underhållsbidragsbehov i samma utsträckning som förr, finns ändå ett behov som måste tillgodoses. Eftersom alla de rekvisit som domstolarna tar hänsyn till inte finns reglerat i lagtexten, anser vi att det finns ett fortlöpande behov av rättsfall att kunna luta sig mot och som bör följa den samhälleliga utvecklingen.
Vi anser dock inte att ett lagstadgande av de rekvisit som växt fram genom praxis skulle leda till någon förbättring på området, förutom ovan nämnda faktor, att tillämpningen av dem skulle bli tydligare. Den svårighet som en sådan detaljreglering, enligt vår mening skulle innebära, skulle leda till att domstolarna inte på samma sätt som idag skulle kunna göra en
individuell bedömning från fall till fall. De rekvisit som finns i praxis ger, enligt vår mening en bra vägledning, men bör även fortsättningsvis kunna påverkas av enskilda omständigheter.
Även om vi genom vår utredning kan se att reglerna om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad idag tillämpas i minimal utsträckning, måste vi givetvis ta hänsyn till det behov som faktiskt förekommer. Statistiken visar att antalet hemmavarande kvinnor i Sverige idag är låg. Vi får dock inte glömma bort att vi i Sverige numera är ett ganska mångkulturellt land. Olika kulturer möts och andra värderingar och traditioner blandas med våra svenska. I många länder är den kulturella traditionen fortfarande sådan att kvinnan skall vara hemma och ta hand om hus och familj, medan mannen skall försörja dem.83 Detta faktum tror Arvidsson påverkar och medför att landets självförsörjande kvinnor blir färre, statistiskt sett. Vi anser därför att vi inte enbart kan se till att kvinnans ställning i Sverige förändrats och förbättrats, utan måste även ha i åtanke de människor som inte lever enligt våra traditioner och samhällsnormer. Vi har inte enbart en annorlunda syn på kvinnan, utan har även skilda uppfattningar om äktenskapet. I Sverige är äktenskapet och dess ingående idag mycket avdramatiserat, om man jämför med förr i tiden. Skilsmässor är accepterade och har blivit en vardaglig fråga i det svenska samhället.
Inom många andra kulturer är det fortfarande svårt att skilja sig och en skilsmässa förknippas ofta med skam och skuld. Det är inte ovanligt att många, framför allt kvinnor, som vill skilja sig inom dessa kulturer måste kämpa oerhört för att en skilsmässa skall komma till stånd.84 I dessa lägen kan det vara svårt att hitta en lösning och parterna kanske inte är samarbetsvilliga. Om man ser på frågan om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad med ovanstående faktorer i åtanke, kan vi konstatera att ett behov av att ha tydliga regler inom detta område ändå föreligger och att en lagreglering bör kvarstå för de fall som faktiskt finns.
Då det gäller frågan om underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad finns det fortfarande stora likheter mellan Danmarks, Sveriges och Norges lagstiftning. Vi har liknande samhällsstruktur och i stort sett samma sociala skyddsnät. Samtidigt har alla länders tillämpning av underhållsbidragsreglerna minskat i takt med samhällets förändringar, som även de ser relativt lika ut i Danmark, Sverige och Norge.85 På grund av dessa fakta anser vi att länderna skulle kunna följa upp sitt tidigare samarbete inom området. Länderna skulle då, enligt vår mening, kunna se hur rättspraxis på området utvecklats i de olika länderna, se vad dessa fått för konsekvenser och dra nytta av varandras erfarenheter. Detta skulle kunna
83 Intervju med Arvidsson Margareta, 2007-11-21.
84 A.st. 85 Se kap. 2.3.
resultera i nya lagstiftningsförslag som i sin tur skulle harmonisera mer med det samhälle vi lever i idag.