Ovan har vi diskuterat olika alternativ på hur bestämmelsen om underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad kan ändras, huruvida den bör avskaffas, samt om det finns skäl för att behålla den. Genom de intervjuer vi genomfört med praktiker i Örebro och de rättsfall vi studerat, kan vi klart konstatera att de förändringar som skett i samhället har haft en stor betydelse och påverkat underhållsbidragsfrågan stort. Idag utdöms inte underhållsbidrag i samma utsträckning som förr och behovet har helt klart minskat. Detta förklaras med att utbildnings- och arbetsmöjligheterna för kvinnorna ökat betydligt. Synsättet har ändrats och många kvinnor undviker att sätta sig i beroendeställning till mannen.
Samhällets förändringar gör att det uppkommer en diskussion om huruvida bestämmelsen om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall finnas kvar eller om den bör avskaffas.
Det har genom detta arbete framkommit att paragrafen faktiskt tillämpats i dagens samhälle, om än i minimal utsträckning. Även om samhället förändrats och den traditionella fördelningen av arbetssysslorna i hemmet avtagit allt mer, anser vi att man inte kan ta för givet att det inte förekommer äktenskap där den ena maken är hemma och tar hand om hushållet och barnen. Samtidigt har de alternativa lösningarna vi diskuterat och studerat gett oss möjlighet att se frågan ur ett bredare perspektiv. Då det än idag föreligger fall där ett underhållsbidrag är det bästa alternativet och där kriterierna för att få det uppfylls, är det enligt vår mening, ej skäligt att avskaffa paragrafen, förrän det klart kan visas att inget underhållsbehov längre föreligger inom detta område.
Vi får inte stanna vid att se till behovet i samhället i stort, utan måste se till behovet som kan uppkomma hos varje enskild individ. Vi anser dock inte att de kriterier som växt fram i rättspraxis borde lagstiftas. Detta skulle medföra en allt för stor begränsning och ett lämpligt beslut i det specifika fallet skulle ej kunna göras. Därför anser vi att kriterierna enligt praxis, precis som idag, endast bör fungera vägledande. De jämförelser vi genomfört mellan Danmark, Norge och Sverige visar att underhållsbidrag efter skilsmässa beräknas utgå mest givmilt i Danmark och vi är mest restriktiva med att tillämpa detta i Sverige. I alla tre länderna har underhållsfrekvensen minskat i takt med kvinnans ökade självförsörjningsförmåga. Vi föreslår därför att de skulle kunna följa upp sitt tidigare samarbete inom området och dra nytta av varandras erfarenheter och diskutera nya
lagstiftningsförslag för att finna en lämplig lösning på frågan om underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad.
Enligt vår mening torde det vara oerhört komplicerat att komma fram till en skälig och riktig beräkning av underhållsbidragets storlek, då man idag oftast tillämpar FB: s regler om underhållsbidrag till barn, analogt. Egna beräkningsmetoder för underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad skulle, enligt vår åsikt, leda till ett skäligare resultat för parterna. Samtidigt skulle arbetet för de yrkesverksamma juristerna inom området underlättas avsevärt, då vi genom vår utredning fått uppfattningen av att de idag anser att beräkningen av underhållsbidrag till make är mycket komplicerad och krävande att utföra. Dessutom skulle makar som själva önskar upprätta avtal om underhållsbidrag efter en skilsmässa, få god vägledning om vad som kan anses vara ett skäligt underhållsbelopp i förhållande till makarnas förmåga respektive behov. Denna vägledning kanske även skulle kunna leda till att färre makar tvistar om underhållsbidragsfrågan.
Med bakgrund av ovan nämnda faktorer, är vår slutsats följaktligen att paragrafen bör finnas kvar i lagstiftningen och att den kompletteras med egna schabloner för att beräkna underhållsbidragets storlek. Vi anser att detta skulle leda till ett fortsatt skydd för de fall där det finns en ekonomiskt svag part efter en äktenskapsskillnad, samtidigt som man underlättar beräkningen av underhållsbidraget betydligt för de yrkesverksamma juristerna inom området, samt att detta skulle fungera som en bra vägledning för de parter som själva vill upprätta avtal om detta.
Källförteckning
Offentligt tryck
SOU 1977:37 Delbetänkande från familjesakkunniga: underhåll till barn och frånskilda. Proposition 1978/79:12 Förslag till ändring i Giftermålsbalken.
Proposition 1986/87:1 Förslag till ny äktenskapsbalk m.m. Proposition 1997/98:106 Om pensionsrättigheter och bodelning.
Förslag till lag om äktenskaps ingående och upplösning samt till lag om adoption, Lagberedningen, 1913.
Litteratur
Agell Anders, Nordisk äktenskapsrätt, en jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk
och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter, Nordiska
ministerrådet, Köpenhamn 2003.
Agell Anders, Underhåll till barn och make, 3:e upplagan, Iustus Förlag AB, Uppsala, 1986. Agell Anders, Äktenskap, samboende, partnerskap, 3:e upplagan, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2004.
Ekeberg, Birger, Nya Giftermålsbalken I, Äktenskaps ingående och upplösning, Norstedts Förlag AB, Stockholm, 1916.
Fjaestad Björn, Wolvén Lars-Erik, Arbetsliv och samhällsförändringar, Studentlitteratur Lund 2005.
Forskningrådsnämnden Stockholm, Den osynliga historien- Kvinnornas historia, Forskningrådsnämnden, Stockholm 1993.
Grauers Folke, Ekonomisk familjerätt, 6:e upplagan, Thomson Fakta AB, Stockholm, 2006. Hedenborg Susannna, Kvarnström Lars, Det svenska samhället 1720-2000 Böndernas och
arbetarnas tid, 2:a upplagan, Studentlitteratur 2006.
Hedenborg Susanna, Morell Mats, Sverige- en social och ekonomisk historia, Studentlitteratur, Lund, 2006.
Ohlander Ann- Sofie, Kvinnors arbete, SNS Förlag, 2005.
Tottie Lars, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., Norstedts förlag, Stockholm, 1990.
Wickström Anita, Komujärvi Unto, Familjerätten – en introduktion, 2:a upplagan, Norstedts Juridik AB, 2005.
Wrangel Ewert, Svenska folket genom tiderna tolfte bandet- de senaste årtiondena, Tidskriftförlaget Allhem AB, Malmö, 1967.
Otryckt material (Intervjuer)
Advokat Arvidsson Margareta, Advokatbyrån Arvidsson & Heglind AB, 2007-11-21. Juristerna Boo Johanna, Borehed Anders, Familjens Jurist, 2007-11-26.
Advokat Flodström Bo, Advokatbyrån Bo Flodström AB, 2007-11-27. Jur.kand. Johansson Lennart, LRF Konsult Juridiska Byrå, 2007-11-28. Rådman Ljung Anders, Örebro Tingsrätt, 2007-11-28.
Rättsfall
NJA 1966 s. 390 I och II. NJA 1972 s. 68. NJA 1983 s. 821. NJA 1984 s. 487. NJA 1993 s. 474. NJA 1998 s. 238. RH 1998:31. Opublicerat material
Hovrätten för nedre Norrlands dom i mål Ö290-07, meddelad 2007-04-16. Svea Hovrätts dom i mål T10270-06, meddelad 2007-11-08.
Internetkällor
Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=320855, 2007-12-10. Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234511, 2007-12-11.