Analys utifrån Ammerts kategorisering av historiemedvetandets läroprocesser och

Analysen kommer att delas upp i två delar, inledningsvis skall jag analysera den genomgågna texterna utifrån Niklas Ammerts kategoriserisering av historiemedvetandets läroprocesser vilket följs av en analys utifrån Yvonne Hirdmans genusteorier.

Analysering av textmaterialet utifrån Niklas Ammerts tre kategorier av historiemedvetandets läroprocesser: identitetsbildning, människors handlingar och värden samt den narrativa

kompetensen. Analysen kommer främst fokuseras kring de två förstnämda kategorierna för att avslutningsvis diskutera kring om den tredje kategorin existerar i textavsnittet.

Niklas Ammerts första kategori visar, vilket tidigare redogjorts i uppsatsen teoridel, på ett identitetsbehov i utvecklandet av sitt historiemedvetande. Möjligheterna att kunna koppla den egna identiteten till texterna skall nu analyseras.

Möjligheterna till identifikation med läroböckernas redogörelser förekommer, enligt mig, främst i de texter som beskriver demokratiseringsprocesser. Vi ser exempelvis

108

identifikationsmöjlighterna i Historia: för Grundskolans senare del där kvinnorörelsens kamp mot demokrati synliggörs till kvinnans kamp som en gemensam kamp och där kvinnan identifieras som en samlad grupp mot orättvisorna. Detta visar hur man framställer kvinnans orättvisa ställning gentemot den i texten ofta frånvarande men likväl normativa mannen. Framställningarna av kvinnorörelsens framfart ger enligt mig möjlighet att få en

bakgrundsförståelse för de könsroller och den kamp för jämställdhet vi mött, möter och kommer möta framgent.

Mannen synliggörs, som tidigare redogjorts, ofta i en enskild aktörsroll t ex uppfinnare, poltiker etc. Oftast beskrivs inte denna aktör något närmare utan fungerar endast som en presenterande del i redogörelse av exempelvis en uppfinning. Det finns dock undantan t ex i

Gleerups historias förmänskligande beskrivningar av telefonpionjären Lars Magnus Ericsson

och en av den svenska arbetarrörelsens förgrundsfigurer, August Palm. Även om båda aktörer tillhör det manliga könet så anser jag att såväl att män som kvinnor kan identifiera sig med dessa båda genom att visa människans möjlighet att lyckas oavsett klasstillhörighet. Detta syns i redogörelsen av Lars Magnus Ericsson genom sin väg från fattig bondson till industrimagnat och i August Palms bidrag till arbetarrörelsen genom sin spridning av socialistiska ideér.

Lärobokstexternas möjligheter till en gemensam identifikation för både män och kvinnor är inte många. Precis som jag har visat i den föregående innehållsredogörelsen så är

synliggörandet av båda könen antingen könlösa presentationer som lägger fokusen kring samförändringarna istället för de berörda människorna eller har de inslag av normativa manliga drag exempelvis att bonden bygger hus åt sin familjer etc. I Historia kompakt möjliggörs det dock för en gemensam identifikation där arbetare beskrivs som båda män och kvinnor i sin kamp mot hungersnöden i slutet av 1910-talet. Arbetarna få här representera folket i kampen mot krisen, vilket jag tror folk oavsett kön kan identifiera sig med, i synnerhet i dagens finanskristider.

Ammerts andra kategori är tolkningsram utifrån människors handlingar och vilka värden som ligger bakom dessa. Precis som identiteskategorin är den legitimetskategori främst synlig i läroböckernas redogörelser behandlande demokratiseringsprocesser. Samtliga böcker synliggör arbetarnas kamp, men som jag tidigare har beskrivit är det ibland svårt att relatera dessa händelser till bägge könen då de i vissa läroböcker beskrivs i normativa sammanhang

eller att kvinnan inte förekommer alls i texten, vilket sker i det föregående del presenterade stycket om tvåkammarriksdagen från Gleerups historia. Det tidigare använda (identitets- kategori) utdraget från Historia kompakt där män och kvinnor tillsammans agerar mot hungersnöden på 1910-talet. Även i Historia: för Grundskolans senare del, framhålls båda könen som aktörer och deltagare i avsnittet behandlande, folkrörelsens uppkomst. Vi ser här agerande och handlingar som påverkat vår framtid, ett samhälle där såväl kvinnor och män kan delta.

Avsnitten som beskriver kvinnokampen är också väl tillämpbara i denna kategori behandlande människors handlingar. I Historia: för Grundskolans senare dels presentation av

kvinnosakskämpar (Bremer, Ottesen-Jensen, Myrdal) visar också på situationer där agerandet påverkat vår framtid. Gleerups historia och Historia kompakts redogörelser kring August Palm är också bra exempel som visar på mänskligt handlande och bakomliggande värden. Dock är stora delar av läroböckerna förmedlare av samhällsförändringar utan att på något närmare sätt presentera de mänskliga aktörerna bakom. Förändringar i samhället som idustriell utveckling och politiska reformer presenteras allt enskilt och försvårar enligt mig möjligheterna för identifiering.

Ammerts tredje kategori behandlar Jörn Rüsens formulerade kategori, narrativ kompetens. Narrativ kompetens beskriver Ammert (se teoridel) som en sammanställning av principerna konkretion (berättelsen skall beröra mottagarens personliga erfarenheter och uppfattningar), kontinuitet (de tre tidsformerna beaktas) och kontext (den enskilda händelsen knyts till ett större historiskt sammanhang). I mina undersökta läroböckers avsnitt behandlande Sverige från 1850-1945 finns det inte någon del där den narrativa kompetensens alla tre principerna synliggörs samtidigt. Gleerups Historias fiktiva och jämförande berättelserna om Maria och Ester från 1815-1914 låter sig till viss del närma sig kategorierna konkretion och kontext, vilket visas genom texten i form av redogörelser kring orättvisor mellan könen och förändringarna i samhället t ex ökad transport- och resemöjlighet genom utökad tågtrafik. Kontinuitet är dock inte närvarande alls och varken nutids eller framtidsperspektiv synliggörs i läroböckerna

Läroboksanalysen skall nu fortsätta utifrån Yvonne Hirdmans teori kring genusordningen. Hirdman genusordning utgår, vilket tidigare redogjorts i teorigenomgången, två

förhärsknande principer, isärhållandet av manligt respektive kvinnligt samt mannen som norm. Hirdman synligör kvinnans underordning bland annat genom sin modeller A-a

(kvinnan jämförd och underordnad mannen) och A-B (mannen och kvinnan isärhållna i olika sfärer). Vissa av mina undersökta läroböcker visar i sekvenser upp dessa ojämlikheter och problematiserar Hirdmans genusordning. Historia: för Grundskolans senare del visar bland annat mannen normativa roll genom att i en egen kategori problematisera kvinnors ojämlikhet gentemot mannens. Detta visas också i den nämnda bokens framställning av

kvinnokämparnas kamp (kvinnorörelsen, Bremer etc) mot kvinnans åsidosättande i samhället. Även Historia Kompakts infogande av såväl män som kvinnor arbetargemenskapen i

redogörelse över aktionerna mot hungersnöden på 1910-talet visar på ett tillfälle där män respektive kvinnor behandlad tillsammans och på lika villkor. Hirdman talar just om vikten för sammanfogande och integrering av könen i såväl diskussion som samhället för att bryta isärhållandet och manliga rollens normativa dominans.

Dessvärre är stora delar av de undersökta läroböckerna själv fast i Hirdmans genusordning. Jag har bland annat synliggjort de manligt normativa beskrivningarna på människogrupper (exempelvis arbetare och bönder). Dessutom presenteras kvinnliga händelser ofta som en egen kategori avskilt från mannen, vilket man bland annat se i Historia Kompakt där förändringar för kvinnan under 1930-talet omnämns medan det manliga förändringarna är infogade i de allmänna förändringarna. Jag anser att vi här ser prov på ett A - B förhållande där händelser angående kvinnan presenteras i ett "eget" rum. Detta exempel kan enligt mig även tolkas som en A – a situation där förändringar för mannen är allmängiltiga medan förändringarna för den jämförelsevis ofullbordade kvinnan visas upp som ett extra tillägg.

Gleerups historia ger i jämförande fiktiva berättelse om Maria och Ester ett synligörande av

kvinnors situation under tidigt 1800-tal respektive 1900-tal. Dock tror jag att maktstrukturerna och möjligheten till förståelse hade underlättats genom att parallellt beskriva två pojkar från samma tidsperiod. Här igenom tror jag att ojämlikheten på ett tydligare sätt kan visas och problematiseras hos läsaren.