Analys utifrån elevernas tolkningar av historien

I denna del kommer vi att analysera två elevsvar från vardera grupp utifrån Körbers modell två. Elevsvaren som vi har valt ut till denna del är de som har presterat högst och detta gör vi för att vi ska kunna göra en adekvat analys utifrån Körbers modell två. Där kommer vi att systematiskt gå igenom elevsvaren var för sig utifrån de steg som modellen går igenom. De frågor som analyseras är fråga två, tre och fyra för att visa på historiska förklaringar. Sedan kommer fråga fem och sex att analyseras för att kunna koppla samman elevernas uppfattningar och värderingar med hur de tolkar historia. Avslutningsvis kommer vi att jämföra om vi kan se några skillnader i elevernas tolkningar.88 För att tydligt föra fram hur vi ser skillnader i svaren använder vi aktör- och strukturperspektiv för att konkretisera Körbers modell två.

5.3.1. Exempel 1 - Elev 1

Elev 1 ingick i gruppen som såg filmklipp och gjorde enkäten kopplat till momentet. Både frågor och svar är kopplat till materialet som eleven såg. I fråga två förklarar hen varför det blev ett uppror. Detta görs på ett relativt grundläggande sätt där eleven anlägger ett ont mot gott perspektiv och väljer ut den onda karaktären som orsaken. Vidare så händer samma sak i nästa fråga där hen förklarar varför kungen höjde skatterna. Då förklaras det även här med ett aktörsperspektiv att kung Rikard hade lånat mycket pengar och därför behövde kung John driva in skatterna. I den fjärde frågan som handlar om samhällsstruktur för elev 1 fram

88

32 strukturperspektivet i sin förklaring. Hen för fram sociala perspektiv för att förklara hur samhället var uppbyggt. Här kan vi då se att elevens uppfattning och värdering av historien i frågorna två till fyra utgår från både aktör- och strukturperspektiv.

Fråga 2. Det blev ett uppror eftersom kung John lät Godfrey ha kontroll över skatteinmatningen som kung john ville ha, Godfrey tog då sina franska armer runt om i landet och skulle erövra städer för sedan angripa kung John. Det var Godfrey som var hjärnan bakom kriget eller erövningen. Fråga 3. Kung John drog in skatterna eftersom innan kung John var det Richard som var kung och han hade tagit lån som innebar mycket pengar. Så dem behövde pengar till staten det var därför dem drev in pengar så hänsynslöst. Fråga 4. Det var mycket småbyar som hade sin egen kyrka. Det fanns stora borgar också men dem bodde inte i dem oftast. Att vara människa berodde på om man var bonde, adel eller borgare. Bönder var oftast fattiga och bodde ute i småbyar, med adel och borgare bodde nog mer vid dem stora städerna eller borgarna.

I fråga fem och sex tolkar eleven det historiska stoffet och vilken koppling det har till nutiden. I fråga om nutidskoppling värderar eleven det historiska materialet utifrån de delar av filmen där karaktärer går bakom ryggen på andra och lurar dem. Hen för då fram att man ska akta sig för att lita på människor. Den här dystopiska synen av nutiden visas även i hens bild av historien. Där för eleven fram att många hade det dåligt och den enda som kunde hjälpa dem var kungen men han brydde bara sig om sig själv och adeln.

Fråga 5. Till exempel är att bönderna bor oftast inte inne i städerna i filmen och det gör inte många idag heller. Att man borde tänka igenom först innan man litar eller gör någonting, jag syftar på när kung John bad Godfrey att han skulle dra in skatterna. Idag borde man också tänka sig för innan man litar på någon eller gör något.

Fråga 6. Den uppfattningen jag fick var att många var fattiga och kungen försökte egentligen inte göra någonting åt det, istället brydde han sig bara om sig själv och dem adliga. [...] Det kändes också som att det var mycket sjukdomar på medeltiden eftersom det var väldigt smutsigt och äckligt där dem bodde och var. [...]

33 Hur det givna materialet har påverkat elevens tolkning av historien går att se genom de frågor som vi har valt att analysera i denna del. Hens tolkning börjar i en uppfattning och värdering av dåtiden ur ett aktörsperspektiv. När frågan vände sig mot ett strukturellt perspektiv använde eleven både aktör- och strukturperspektiv. Elevens tolkning av det förflutna visas speciellt i de sista frågorna där det anläggs ett empatiskt förhållningssätt. Eleven sympatiserar med karaktärerna i filmen och tolkar historien utifrån ett aktörsperspektiv. Det är utifrån uppfattningen och värderingen av det historiska materialet som eleven sedan tolkar det historiska skeendet.

5.3.2. Exempel 2 - Elev 10

Elev 10 ingick i gruppen som läste text och sedermera svarade på enkäten kopplat till detta. Förklaringen i fråga två angående orsakerna till upproret görs utifrån ekonomiskt strukturella orsaker. Eleven har identifierat dåliga ekonomiska förhållanden som grunden till missnöje bland bönderna. Den drivande aktören i elevens förklaringar blir Gustav Vasa, både i fråga två och tre då Vasa är den som höjer skatterna samt ser till att de drivs in. Eleven identifierar Vasas skuld till hansan som anledning att höja skatterna vilket leder till missnöje bland landets bönder. Eleven använder ett strukturperspektiv när hen förklarar samhällets uppbyggnad under den historiska perioden. Hen beskriver de ekonomiska och sociala strukturerna som negativa och betungande för invånarna med negativa aspekter för de flesta sociala stånden.

Fråga 2. Det var de bönderna som bodde i Småland som gjorde bondeuppror mot Gustav Vasa. De gjorde det eftersom de tyckte att skatterna var för höga och att kungens förbud mot att sälja oxar och smör över gränsen till danska Blekinge. De gillade inte heller att kungen plundrade kyrkorna på silver. År 1542 började bönderna att besegra Gustav Vasas män och Nils Dacke, deras ledare, samt bönderna behärskade stora delar av Småland och Östergötland. [...]

Fråga 3. Anledningen till att Gustav höjde skatterna och införde klockskatten var för att hade en extrem skuld till Hansan som var tvungen att bli avbetald. [...] Han skrev också andra brev han innehåll som vinklade Nils Dacke på ett dåligt sätt. Han gjorde så för att få så många som möjligt på hans sida. Han hade också många tomma löften.

34

Fråga 4. De höga skatterna innebar en massa slit och jobb för till exempel bönderna. De var tvungna att jobba mer än vad kroppen klarade av och de dog oftast i förtid. Alla kungens soldater var tvungna att vara stora och starka och många av dem dog också i förtid. Sen var det inte så särskilt jämställt heller.

För frågorna fem och sex ombeds eleven att koppla samman dåtiden med nutiden och sedan beskriva sin uppfattning av Gustav Vasa och bondeupproren. Elev 10 inleder sin nutidskoppling med att skriva att hen inte ser många kopplingar till dagens samhälle. Eleven vidareutvecklar resonemanget med att hen inte tror att liknande höjningar av skatterna inte är troligt idag, däremot ser hen att falska löften av politiker förekommer än idag. Elevens tolkning av den historiska tiden är att det ekonomiska läget var mer ansträngt förr samt att Gustav Vasa inte var en bra ledare för att han försummade invånarna. Eleven avslutar med att skriva att en del människor ansåg att Vasa var en god ledare som gjorde bra saker för sitt folk.

Fråga 5. Jag ser inte så många likheter mellan dagens samhälle och medeltiden. Att höja skatterna till den grad att det blir uppror vet jag inte om det skulle kunna hända idag men just falska löften av politiker händer nog ibland.

Fråga 6. Det var mycket uppror och det handlade ofta om pengar. Det var nog allmänt fattigare då än var det är nu så det är förståeligt. Jag får också en uppfattning av att kungen, i detta fall Gustav Vasa inte brydde sig så mycket om invånarna i hans land utan att han till exempel ville ha så mycket pengar som det bara går till sig själv. Det finns ju folk som tycker han var en dålig ledare, men det finns också många som menar att han var en mycket bra ledare och gjorde bra saker för folket.

Sammantaget i elevens svar så lyfter hen de ekonomiska förhållanden som centrala drivkrafter. Gustav Vasa är dock den enda aktiva aktören som dessutom styr skatterna och ekonomin. Elevens uppfattning och värdering av historia präglas av ekonomiska och sociala förhållanden, på så sätt tolkas historien utifrån ett tydligt strukturperspektiv.

5.3.3. Jämförande av elevsvar - tolkningar av historien

35 förtestet medan materialet för eftertestet har skiljt sig åt. Detta innebär att de har haft liknande förkunskaper inför undersökningsmomentets komparativa del. Vi har utifrån Körbers modell två gått igenom elevsvaren och sett hur de förhåller sig till den. Den stora skillnaden som blir tydlig är hur eleverna har tolkat historien är vilka perspektiv de har valt att utgå ifrån i sina förklaringar. Elev 1 som hade sett film förklarade utifrån aktör- och strukturperspektiv där den historiska empatin användes för att resonera kring det historiska skeendet. Med elev 10 som hade läst texten använde istället ett strukturperspektiv där hen fokuserade på att förklara ekonomiska och sociala förhållanden.

De tendenser som elev 1 och elev 10 visar på är en generell bild av hur resten av klassen resonerade. De elever som ingick i gruppen som läste text för i större grad fram ett strukturellt perspektiv där de fokuserar på sociala och ekonomiska strukturer. Medan gruppen som såg film fokuserar mer på ett aktörsperspektiv och visar på historisk empati. Detta kan kopplas till receptionsteorin med hur film påverkar åskådarna. Med de fyra abstraktionsnivåer som förklarar hur filmen uppfattas och blir meningsskapande kan vi koppla till de skillnader som finns i elevsvaren.89