Sammanfattningsvis indikerar vår undersökning att:
● Elever som läste text generellt skrev mer utvecklat.
● Elever som såg film tolkar historia utifrån ett aktörsperspektiv medan de som läste text tolkar historia utifrån ett strukturperspektiv.
● Eleverna som läste text använde i större utsträckning högre nivåer av förklaringsmodeller.
Den grupp av elever som använts för undersökningen beskrevs av de ansvariga lärarna som en relativt svag grupp. Utifrån bilaga 6 där vi går igenom elevernas betyg för diverse ämnen kunde vi se att detta var delvis sant. Det finns viss spridning bland elevernas kunskapsnivåer men överlag befinner de sig på en basal nivå. I resultatdelen där vi för fram elevsvaren går det att se skillnader mellan de två grupperna. Där kunde vi se att de som hade läst text kunde resonera mer utvecklat än de som såg film, vilket blir tydligt när vi jämför det med deras samlade betygsvärde i bilaga 6. Där kan vi se att de elever som var med i gruppen som läste text hade färre elever med högre medelvärde än gruppen som såg film. Trots detta kan vi se att textgruppen har presterat på en högre nivå. Skillnaden mellan grupperna framträder även när vi undersökte elevernas förmåga att förklara historien. Generellt sett klarade textgruppen av att använda mer komplexa förklaringsmodeller än de som såg film.
Resultaten gällande analys av eftertesten utifrån Körbers modell var förvånande i förhållande till vår hypotes inför studien. Vi trodde att de som såg film skulle prestera bättre och även kunna förklara historiska skeenden mer komplext. I eftertesten kunde vi däremot se att eleverna som hade sett film tolkade historien utifrån ett aktörsperspektiv i högre utsträckning än de som läste text. Där hade de tydligt blivit påverkade av filmen och resonerade utifrån historisk empati. Eleverna som hade läst text tolkade i sin tur historien i högre utsträckning utifrån ett strukturellt perspektiv där de fokuserade på sociala och ekonomiska drivkrafter som orsaker och förklaringar. Detta kan vi koppla till den forskning som bland annat Seixas
40 receptionsstudie behandlar kring hur elever resonerar när de ser på en spelfilm. Likt våra resultat för Seixas fram att eleverna inte kritiskt resonerar när de ser på film utan de tenderar att bli emotionellt indragna i narrativet.90 Men även att karaktärerna och den moraliska värderingen av dem avleder eleverna från filmens strukturella ram.91
Resultaten rörande aktörsperspektiv och historisk empati kan även jämföras med Dahls studie. I den så kommer han fram till att elever tenderar att fokusera på aktörerna i filmen när de diskuterar innehållet.92 Men även att filmen påverkar elevernas uppfattning om händelsen med det visuella narrativet.93 Detta syns i elevernas texter där de fokuserar på de olika aktörerna i filmen för att förklara olika skeenden. Skillnaden mellan de två grupperna i fråga om hur de tolkar historia blir då vilket historiskt perspektiv de använder för att förklara. Textgruppen fokuserar i högre grad på strukturella förklaringar medan filmgruppen i större utsträckning använder aktörsperspektivet i sina resonemang.
Elevernas kopplingar mellan nutid och dåtid kan kopplas till Dahls slutsatser kring elevers historiemedvetande. Där menade han att den historiska empatin skulle aktivera historiemedvetandet när eleverna såg Hotel Rwanda.94 I våra resultat för vi fram exempel på
två elever från vardera grupp när vi diskuterar deras tolkningar av historien. Där såg vi hur de hade svarat på frågan gällande kopplingen dåtid och nutid. I resultaten förs det ingen vidare diskussion om det för att resultaten var bristfälliga. De två elever vi förde fram som exempel förde inte så utvecklade resonemang om kopplingen och de andra eleverna hade svarat bristfälligt. Det blir svårt att jämföra våra resultat med Dahls då vi inte har fått in tillräckligt med adekvat material. Detta kan bero på en mängd olika faktorer men eftersom det inte har varit vårt huvudområde för studien har vi fokuserat i större utsträckningen på de andra
90
Seixas, Popular Film and Young People’s Understanding of the History of Native American-White Relations, s. 366.
91
Seixas, Popular Film and Young People’s Understanding of the History of Native American-White Relations, s. 365.
92
Dahl, Folkmord som film [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, s. 169.
93
Dahl, Folkmord som film [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, s. 219.
94
Dahl, Folkmord som film [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, s. 241.
41 frågeställningarna. En faktor för detta är att frågeställningen om dåtid och nutid har varit delvis inkorporerad i de andra frågeställningarna och därför inte kunnat ha samma utrymme som de andra två.
Med Deldéns avhandling kommer hon bland annat fram till att film i undervisningen hjälper eleverna att uppfatta olika historiska perspektiv men även att få större förståelse för historien. Med det menar hon att genom den historiska empatin så aktiveras meningsskapande processer vilket leder till ökad förståelse.95 Med våra resultat kring de olika förklaringsmodellerna och hur eleverna i de två grupperna presterade blir hennes resultat av vikt. Där kunde vi se att eleverna som läste text i större utsträckning använde mer komplexa förklaringsmodeller än de som såg film. Mer specifikt så var det två av dem som läste text som skrev mer komplext medan det endast var en av dem som såg film. I jämförande med Deldéns slutsatser, även om inte hon analyserade utifrån förklaringsmodeller så går det att se hur vi har fått fram olika resultat. Där enligt hennes forskning skulle de som såg filmen förmodligen klarat sig bättre men i vår undersökning blev det tvärtom. Detta kan bero på en mängd olika faktorer där bland annat elevgruppens tidigare kunskaper och materialet de tog del av kan ha spelat roll. Men även att vi inte har undersökt exakt samma aspekter och inte använt likadan metod kan ha gjort att vi fått olika resultat. Dock indikerar de motsägande resultaten att vidare forskning på området kan behövas.
I Olssons resultat förs en jämförelse mellan elevers uppfattning av läromedelstexter och spelfilmer. Där kommer hon fram till att elever inte kritiskt värderar läroböckers innehåll men att de gör det med spelfilmers innehåll. Detta samtidigt som eleverna anser att läromedelstexter är tråkiga och svåra att förstå medan spelfilmer uppskattas och innehållet är lättare att ta till sig.96 De elever som deltog i vår undersökning tenderade att göra bättre ifrån sig om de läste text snarare än om de såg film. Medan de elever som Olsson undersökte uttryckte att läromedelstexten var svårförståelig och filmens innehåll var lätt i jämförande. Då
95
Deldén, Historien som fiktion [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen, s. 118-120.
96
Olsson, Läroboken i historieundervisningen en fallstudie med fokus på elever, lärare och läroboksförfattare, s. 104-107.
42 hon inte undersöker exakt samma sak är det förståeligt att vi inte kommer fram till samma slutsatser men det är ändå intressant att den tidigare forskningen inte är samstämmig när vi jämför våra resultat med den.
Innebörden av de resultat vår studie har genererat tyder på att användningen av film i undervisningen har både för- och nackdelar. Tidigare forskning indikerar att spelfilmen är användbar i avseendet att utveckla historisk empati eller synliggöra aktörsperspektiv som historisk drivkraft.97 Enligt vår studie och den tidigare forskningen hämmar film dock elever när det kommer till mer komplexa förklaringar av historien eller kritisk analysera källor som de möter. Detta innebär att spelfilm kan användas som ett inlärningsverktyg men dess begränsningar måste tas i beaktande. Dahl för till exempel fram att filmen är ett adekvat verktyg i undervisningen och har potential att aktivera elevernas historiemedvetande och på så sätt även sätta igång meningsskapande processer.98 Utifrån våra resultat går det dock att problematisera bilden av film som läromedel vilket till exempel Dahl och Deldén ger. Våra slutsatser kring film och elevernas tolkning av historia är inte så entydiga. De visar på att elever i större utsträckning förklarar mer utvecklat om de läser text än om de ser film. Vår undersökning har ett annat perspektiv än den tidigare forskningen har haft och vi kan inte få samma resultat som de. Dock kan det vara användbart att i undervisningssituationer ha med perspektivet att elever kan få bättre anknytning till aktörsperspektiv genom film och därmed anknyta till historisk empati. Men även att texten ger elever en tydligare koppling till strukturperspektivet.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
I vår studie har vi under en kortare period undersökt hur elever tolkar historia utifrån film och text. Undersökningen inleddes med ett förtest så att elevernas kunskaper och förmågor i början skulle vara tydliga. Vidare så genomfördes sedan ett eftertest där vi delade upp klassen i två grupper. Testet var specificerat för det material eleverna fick ta del av och grupperna
97
Dahl, Folkmord som film [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie,s. 169, 219.
98
Dahl, Folkmord som film [Elektronisk resurs] : gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie,s. 250.
43 genomförde det åtskilt. Det finns många delar i själva fältarbetet och i vår konstruktion av de olika testen och det material eleverna fick ta del av som kan ifrågasättas. Det kan verka tendentiöst att det är vi själva som konstruerat testen och valt ut materialet samt att det sedan är vi som konstruerat hur bedömningen görs. Vi har dock utgått från den framlagda teorin och läroplanen för grundskolan 2011 i alla delar av skapandet och genomförandet av undersökningen. Detta för att få en verklighetsförankring kring det material vi samlat in men även de slutsatser vi drar. Vidare kan även vår trovärdighet diskuteras då vi genomför undersökningen med en klass på en kulturellt homogen skola. De slutsatser som vi drar kan med andra ord inte ses som generella utan snarare en inblick i den valda undersökningsgruppens prestationer.
Huruvida våra resultat kan anses vara representativa får fortsatt forskning utvisa då vi inte kan dra så heltäckande slutsatser. Vidare forskning på koppling mellan olika medium och deras påverkan på elevernas tolkning av historia är ett område som behöver undersökas i större utsträckning. Den inverkan spelfilmer har på människors tolkning av historia i en mer allmän bemärkelse är tämligen outforskad. På så sätt finns det ett behov av ytterligare undersökningar som fokuserar på den inverkan populärkulturella förmedlingar har på människors tolkning av historia. Men det kan även vara värt att föra fram att läromedelstexter inte har undersökts i den bemärkelse som vi har gjort i denna studie. Forskningsläget är relativt outforskat gällande hur läromedelstexter påverkar elever och deras uppfattningar av historia.
44