Analys utifrån förklaringsmodeller

I denna del kommer vi att analysera elevsvaren från för- och eftertesten utifrån de olika förklaringsmodellerna. I tabell 1 har vi fört fram hur vi ser skillnader i elevsvaren utifrån förklaringsmodellerna. Vi kommer att övergripande föra fram hur eleverna har presterat på för- och eftertest och kommer sedan att föra fram elevexempel. Dessa exempel kommer att analyseras djupare när vi jämför eleverna som läste texten med de som såg filmen.

Generellt har eleverna visat på genealogiska förklaringsmodeller i sina resonemang. I förtestet förklarade åtta elever genealogiskt, tre funktionalistiskt och en förklarade genetiskt. Generellt förändrades inte detta i eftertestet då nio elever räknade upp orsaker genealogiskt och tre visade på samverkande orsaker som i den funktionalistiska förklaringsmodellen. Av de tre

89

Bordwell, David. & Thompson, Kristin, Film art: an introduction, 8. ed., McGraw Hill, Boston [Mass.], 2007[2008], s. 60.

36 som skrev på en högre nivå hade två tagit del av texten och en hade sett filmen.

5.4.1. Exempel 1 - Elev 2

Elev 2 ingick i gruppen som såg filmklipp och sedan genomförde filmenkäten. I fråga två förklarar hen varför det blev ett uppror mot kung John. När eleven gör detta visar hen på den genealogiska förklaringsmodellen. I svaret förs det fram att kungen behöver pengar och måste därför samla in mer skatt. Därför åker de sedan ut och samlar in mer skatt. Här räknar då eleven upp orsaker utan att koppla dem till varandra och göra dem samverkande. När det kommer till aktörsperspektivet i fråga tre syns samma mönster. Där förklaras det varför kung John höjde skatterna. Trots ett aktörsperspektiv visas det inte på några samverkande orsaker i resonemanget utan det förs endast fram en genealogisk förklaring.

Fråga 2. John behöver pengar och måste samla in mer skatt. Engelsmannen åker ut för att samla in skatten och straffar de som inte kan betala.

Fråga 3. Han hävdade att de som sa att de inte hade några pengar egentligen hade pengar och att de bara inte ville betala skatt.

5.4.2. Exempel 2 - Elev 1

På samma sätt som elev 2 ingick elev 1 i filmgruppen och tas upp som jämförande exempel för att hen har svarat mer komplext. I fråga två tar elev 1 upp och förklarar samverkande varför det blev ett uppror mot kung John. Hen kopplar samman Godfreys skövling med skattefrågan och Frankrikes invasion. Eleven visar på hur de olika händelserna/orsakerna påverkar varandra och blir därför samverkande. Med nästa fråga om varför skatterna höjdes förklarar eleven att det berodde på den ekonomiska tillvaro som landet befann sig i på grund av gamla lån. I sitt svar visar eleven på hur orsakerna hänger ihop och visar på en funktionalistisk förklaringsmodell.

Fråga 2. Det blev ett uppror eftersom kung John lät Godfrey ha kontroll över skatteinmatningen som kung john ville ha, Godfrey tog då sina franska armer runt om i landet och skulle erövra städer för sedan angripa kung John. Det var Godfrey som var hjärnan bakom kriget eller erövningen. Fråga 3. Kung John drog in skatterna eftersom innan kung John var det Richard

37

som var kung och han hade tagit lån som innebar mycket pengar. Så dem behövde pengar till staten det var därför dem drev in pengar så hänsynslöst.

5.4.3. Exempel 3 - Elev 12

Denna elev tillhörde textgruppen och svarade på enkäten som var utformad för denna grupp. Fråga två handlade om orsakerna till upproret mot Gustav Vasa. Eleven nämner att bönderna var missnöjda för att kungen höjde skatterna och begränsade handeln. Nästa fråga som undersökte varför kungen höjde skatterna besvaras genom att beskriva Vasa som girig. Således har eleven endast nämnt några orsaker men inte utvecklat sambanden däremellan, vilket innebär en genealogisk förklaring.

Fråga 2. För att han höjde skatten och för att de inte fick göra bytes handel med Danskarna. Upproret leddes av en man som hette Dacke.

Fråga 3. För att han ville få in mer pengar till staten sen tror jag att han var girig. Han skickade brev till folk där det stod att han lovade frihet till dem som gav upp. Han slog till när Dacke möte hans här i öppet fält.

5.4.4. Exempel 4 - Elev 10

Elev 10 ingick även i gruppen som läst text, hens svar på enkäten var dock mer utförlig än elev 12. Elev 10 beskriver samband mellan orsakerna till att Gustav Vasa höjde skatterna och bondeupproren. Hen förklarar att de höga skatterna och handelsförbud leder till ett missnöje bland folket, vilket sedan leder till ett uppror. På så sätt kopplar eleven samman orsakerna i sin förklaring och visar på att de samverkar. Genom att påvisa sambanden mellan orsakerna så visar elev 10 på en funktionalistisk förklaring av historien.

Fråga 2. Det var de bönderna som bodde i Småland som gjorde bondeuppror mot Gustav Vasa. De gjorde det eftersom de tyckte att skatterna var för höga och att kungens förbud mot att sälja oxar och smör över gränsen till danska Blekinge. De gillade inte heller att kungen plundrade kyrkorna på silver. År 1542 började bönderna att besegra Gustav Vasas män och Nils Dacke, deras ledare, samt bönderna behärskade stora delar av Småland och Östergötland. [...]

Fråga 3. Anledningen till att Gustav höjde skatterna och införde klockskatten var för att hade en extrem skuld till Hansan som var tvungen att bli avbetald. [...]

38

Han skrev också andra brev han innehåll som vinklade Nils Dacke på ett dåligt sätt. Han gjorde så för att få så många som möjligt på hans sida. Han hade också många tomma löften.

5.4.5. Jämförande av elevsvar - förklaringsmodeller

I jämförande mellan de två grupper vi använde oss av är resultaten inte lika urskiljbara som med de andra analysmomenten. I fråga om förklaringsmodeller har eleverna som sagt generellt förklarat genealogiskt på både för- och eftertest. Den grupp som läste text förklarade i högre utsträckning funktionalistiskt än den som såg film. Från textgruppen var det två elever som förklarade funktionalistiskt medan det endast var en från filmgruppen. Jämfört med resultaten från elevernas tolkningar av historien där vi såg att de som läste text generellt var mer strukturella i sina resonemang går det att se liknande resultat här. Eleverna som såg filmen har inte i lika stor utsträckning kunnat föra lika utvecklade resonemang.

39