Att skriva ett nationellt prov i åk 3,har för eleverna ett enda syfte. Elevernas upplevelser om varför de skall skriva de nationella proven är att det är för lärarens skull, dvs. att de skall se att de har lärt sig något. Skolverket har infört de nationella proven i åk 3 för att kunna uppmärksamma elevers svagheter i matematik och svenska så tidigt som möjligt för att snabbt kunna sätta in åtgärdsprogram (Lundhal, 2009). När vi intervjuade eleverna en andra gång försökte vi se om eleverna upplevde någon skillnad i undervisningen sedan de skrev nationella proven. Det var ingen av eleverna som hade märkt någon större skillnad utan många berättade att deras lärare sagt vad de behövde träna på flera gånger redan innan de nationella proven.
Att de nationella proven uppfattas som en stor hjälp för lärarna var alla elever eniga om. Anledningen till detta kan vara att syftet med de nationella proven kan ses som en kontroll på lärarnas arbetssätt. Lärarna får under hela skolåret tolka de mål som finns för svenska och matte ämnena och välja hur de skall arbeta med dem och med vilka material (Korp, 2006). Det skapar olika förutsättningar när de nationella proven skall skrivas. Detta kunde vi se i våra klasser, då ena klassen inför varje mattetest hade en genomgång av de olika delarna medan den andra klassen inte hade detta. Vi kunde även uppfatta att den ena klassen, genom de svar som de gav oss inte hade hunnit genomföra lektioner som handlade om alla de ämnen som kom på de nationella proven, till exempel i matten där ena klassen inte hunnit gå igenom begrepp som meter och centimeter. Detta gör att deras chanser att kunna genomföra provet blir minde och de får gissa sig till många svar. Eleverna som uppfattar vissa frågor som svåra gissar, t. ex Kalle som inte förstod frågan. Detta gör att det verkar som han inte kan svaret medan det endast innebär att han inte har några förkunskaper. Att eleverna inte fått tillräkligliga förkunskaper innan proven ger inte en rättvis bild i elevens resultat. Vi kan tolka syftet med de nationella proven så som att hitta elevens svagheter snabbare, är för att kontrollera lärarnas sätt att lära ut till eleverna. Vi ser att det är svårt för eleverna att förklara varför de skriver de nationella proven och de kan inte riktigt berätta för
oss varför, förutom att det är för ”frökens” skull. Om detta beror på hur de har upplevt proven i sin helhet eller om de inte fått förklarat för sig på annat sätt kan vi inte säga
De nationella proven styrs i en riktning där den traditionella skolan står i centrum. Där
huvudnyckeln är att kunna sitta tyst och lugnt och skriva, läsa och räkna uppgifter tagna från en skolbok liknande den traditionella skolan (Boström, 2004). Så ser inte vardagen ut för våra elever idag. Eleverna har nämnt hur de på mattelektionerna har experimenterat och gjort
undersökningar. Detta finns det inga spår av i de nationella proven. Målet där de nationella proven skall stödja och ge en rättvis bedömning av alla elever kan därför bli svåra att uppnå. Alla elever lär sig på olika sätt och har olika strategier för hur de löser de uppgifter de ställs inför t.ex. hur de räknar ut en mattesaga eller hur de kan urskilja den fakta och förstå en läsande texts frågor på. Uppgifter som är dominerande på de nationella proven ger endast ett fåtal elever chansen att visa sina kunskaper, elever som behärskar den typ av inlärning, det vill säga läsa från en bok och svara på frågor genom att skriva. De nationella proven ger inte eleverna chansen att genomföra proven utifrån sina egna inlärningsstillar. Alla kan visa och lära sig nya saker om de får utrycka sig på sitt sätt. Den traditionella skolan ger sällan utrymme till en individualiserad undervisning (Pachinger,1999). Detta kan vi se i Viktors situation. Han som under ett matteprov svarat bajs på alla frågor i frustration för att han inte förstår vad eller hur han skall göra. Viktor hade svårt att utrycka sig och valde därför att ge upp. Detta var återkommande under många prov, men när hans lärare bestämde sig för att eleverna skulle få jobba med ipads vid ett prov var det Viktor som presterade bäst. För honom var det traditionella provskrivandet ineffektivt men när han gavs chansen att visa sina kunskaper på annat sätt, fick han chansen att visa sina starka sidor och detta gav resultat.
De nationella proven ger inget utrymme till individualisering utan alla elever skall visa sina kunskaper på samma sätt. Detta är inte möjligt i praktiken då alla människor lär sig olika. För att veta vilket sätt varje elev lär sig på måste deras lärare veta deras olika styrkor och svagheter (Boström, 1998). Läraren kan genom pedagogisk kartläggning och kunskaper om varje elevs starka och svaga sidor underlätta elevens kunskapssökande och hur de får visare denna. De nationella proven har funnits i många år och de har inte skett så stor förändring på provens
utformning i jämförelse med hur skolan har förändras. Att eleverna får möjlighet att på så många olika sätt att visa sin kunskap, om eleverna får genomföra de olika provsituationerna, kan hjälpa eleverna att få ett bredare lärande (Boström & Wallenberg, 1997). Vi förstår att de nationella proven inte kan konstrueras så att varje elev får olika test men om det skulle vara en varierande
kunde se i vår undersökning att blandade provsituationer hade kunnat skapa en större möjlighet för fler att lyckas.