Enlig Dunn, Dunn och Trefinger(1995) lär sig alla människor nya saker på olika sätt. Det finns många aspekter som kan ha en påverkan på inlärning. Detta kan vi jämföra med hur eleverna har uttryckt sig om sina tankar kring de nationella proven.
I våra klassrum finns det elever som kan ta emot information med hjälp av olika sinnen. Dessa delas upp som det kinestetiska, taktila, visuella och auditiva. Tove som har ett väldigt starkt utvecklat auditivt sinne, vilket innebär att hon föredrar att förmedla sin kunskap genom diskussion, fick problem när hon skulle förklara sig skriftligt. Detta visar att Tove inte kunde uppnå de mål som fanns för att hon inte kunde förklara sig skriftligt. Detta visar på vikten av att undervisa eleverna på olika sätt att ge eleverna möjligheter till olika sätt att utrycka sitt lärande. Vi menar dock inte att man skall ta bort skrivuppgiften, utan att eleverna ges en möjlighet att genomföra proven utifrån ett av sina starka sinnen. För att det skall bli en lika stor chans för eleverna så kan inte ett sätt att testa kunskap ge eleverna en likvärdig chans att uppnå goda resultat. Vi kan se stora fördelar med att arbeta med Dunn och Dunns teorier från 1967 om inlärning, till en viss gräns. Vi kan förstå att det blir svårt om man skulle konstruera prov utifrån alla olika sinnena men att en variation kunde ge en bredare möjlighet att lyckas. Vi har dock inte bara ett sinne som fungerar utan flera sinnen. Hur starka de olika sinnena är för varje individ är väldigt personligt. Detta innebär att om variationen på uppgifter hade funnits hade fler elever kunnat lyckas genom att de fått bättre resultat (Boström, 1998).
Vi har även kunnat se att eleverna har visat olika prov de olika faktorer som Dunn och Dunn anser påvekar lärandet (Bolander & Boström, 2008). Eleverna anser att beroende på hur de satt i klassrummet påverkades deras resultat. De ansåg även att när det blev stökigt på
helklasslektionerna påverkades deras koncentration. Eleverna blev påverkade av varandra och tyckte det var svårare att prestera.
I vilken sammansättning eleverna får utföra proven om de är var och en för sig eller i grupp har också en betydelse. Eleverna berättar om att de mest jobbade var och en för sig själv men några
gånger i grupp. Att jobba på olika sätt är enligt Dunn och Dunns teorier ett sätt som främjar elevernas lärande (Bolander & Boström, 2008)
6 Diskussion
Vårt syfte med denna undersökning var ta reda på elevers tankar och upplevelser kring de nationella proven. Vi har med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer fått svar på våra frågeställningar. I detta kapitel kommer vi att diskutera de olika delarna i uppsatsen.
6.1 Litteraturdiskussion
Forskning kring de nationella proven i årskurs 3 ur elevernas perspektiv är nästan obefintlig. Detta har gjort att det har varit väldigt svårt för att hitta relevant forskning till vår frågeställning, vilket har lett till att vi har fått använda oss av forskning som bygger på äldre elevers erfarenheter kring de nationella proven. För att utöka våra litteraturmöjligheter valde vi att bryta ner
undersökningen till nyckelorden bedömning, inlärning och uppbyggnad. Inom inlärning valde vi att arbeta Dunn och Dunns teorier om de olika inlärningsstillarna. Även det valet var inte
självklart men efter hand kände vi att deras forskning passade vår undersökning mer och mer. Vi är medvetna om att Dunn och Dunns forskning inte är den senaste men vi anser att den passar vår undersökning bäst då vi kan se att elever har olika sätt att utrycka sin kunskap på.
6.2 Metoddiskussion
Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod eftersom vi ansåg att det skulle passa bäst för vår undersökning. Samtidigt använde vi oss även av en kvantitativ undersökningsmetod i from av enkäter men detta som en grund för våra intervjuer.
Vi ville undersöka elevers tankar och upplevelse kring de nationella proven och tyckte att det var bra att använda oss av observation, enkät och intervju. Detta för att vi ville få fram så mycket som möjligt av elevers tankar och upplevelse. Vissa elever har lättare för att uttrycka känslor i
handlingar än i ord men det finns även elever som tycker tvärt emot. Vår mening var att fånga upp alla eleverna. Valet att intervjua eleverna var inte svår för under intervjuerna skulle vi kunna få chansen att båda uppleva elevernas känslor men också få ta del av deras tankar kring de
nationella proven. Valet av enkät som en undersöknings metod var där emot lite svårare, vi visste inte om eleverna skulle förstå meningen med en enkät även om vi förklarade för dem varför vi gjorde en enkät. Men samtidigt var enkäterna ett sätt för oss att förbereda eleverna inför den kommande intervjun, och samtidigt blev det ett underlag för våra intervjuer.
Dock tog det mycket tid att använda sig av så många olika metoder. Det var många steg och nu i efterhand inser vi att vi inte hade behövt använda oss av enkäter. Enkäterna var inte avgörande i vår undersökning då vårt arbete till mesta del bygger på de intervjuer vi genomförde med
eleverna. Då enkäternas uppgift var att förbereda eleverna för vår studie trodde vi att enkät var ett bra sätt. Eleverna hade utan ingången med enkäter kunnat svara på frågorna och vi hade ändå fått veta hur eleverna upplevde de nationella proven.
Att använda sig av många undersökningsmetoder kan ha sina fördelar om det finns mycket tid. Vi hade inte så mycket tid och skulle använt oss av de metoder som gav oss just den informationen vi behövde. Vi lärde oss att ibland är det bättre att använda sig av färre metoder och istället fokusera mer på det som gav mycket i vår undersökningsform.
Eftersom vi ville undersöka eleverna tankar och upplevelser var även en observation ett självklart val. Patel och Davidsson (2003) beskriver att genom en observation så ses eleverna i deras
naturliga beteende och process. Därför underlättade observationer i vår undersökning.
6.3 Resultatdiskussion
Vår undersökning visar bland annat att elever påverkas av de nationella proven både på ett positivt och negativt sätt. Nationella provperioden kan vara en svår tid för många barn. Det är ett prov som enligt oss är utvecklat för en traditionell inlärningsstil och fångar inte in alla elever om inte läraren gör undantag och anpassar proven för eleven i fråga.
Vi anser att de nationella proven är en viktig del i skolan och att det är ett bra sätt beroende på hur provens upplägg ser ut. Det håller eleverna med om att det är under de nationella proven de får chansen att visa vad de kan men att de flesta menar att det är för läraren de gör de nationella proven och inte för att de själva ska få se hur långt de har kommit. Vi förstår att det kan vara svårt för en elev i årskurs tre att förstå att provet är menat för deras eget bästa.
Vad elever i årskurs 3:s tankar och upplevelse är om de nationella proven varierar mycket från elev till elev och detta tror vi har en grund i de olika inlärningsstilarna och dess fem faktorer. Att alla elever har olika sätt att lära sig och visa sin kunskap på. Men eleverna får inte den chansen till att visa sina kunskaper på ett varierande sätt under de nationella proven. Då proven är styrda från andra håll finns det små chanser att göra ändringar. De ändringar läraren ges chansen att göra är till exempel väljer att skriva en text på datorn eller att dela upp klassen i två delar. Detta kan vara ett sätt att nivågruppera eller att minska ljudnivån i klassrummet. Alla individer är olika och vi har full förståelse för att det är svårt att skapa ett nationellt prov där alla mål skall prövas och samtidigt skall det vara individanpassat.
6.4 Slutsatser
De slutsatser vi kommit fram till av vår undersökning är att alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Detta borde även spegla sig i vårt sätt att testa elevernas kunskaper i de nationella proven. Vi behöver ha ett varierande testningssystem i form av både skrivning, muntlig och möjligheter för eleverna att utrycka sig kroppsligt. Med hjälp av elevernas svar så har vi fått fram att de inte alltid är lätt för dem att skriva ett nationellt prov. För vissa elever kan det vara stressframkallande och bidra till en minskad skollust hos vissa elever. Samtidigt som mänga tröttnar är där en del elever som inte känner sig berörda av att skriva alla prov. Dock påpekar de att de tycker att det påverkar den vanliga undervisningen för mycket.
Vi kan se många fördelar med de nationella proven om de hade utvecklats till elevernas bästa. Med detta menar vi att de skall innehålla varierande metoder för att testa eleverna. Detta stämmer bra ihop med de teorier som Dunn, Dunn och Treffinger (1995) har om de olika
6.5 Förslag på fortsatt forskning
Vi skulle vilja se mer forskning kring de nationella proven i åk 3 ur ett elevperspektiv. I vårt fall valde vi att undersöka elevers upplevelser och tankar kring de nationella proven. Vidare skulle det vara intressant att se om de nationella proven kan individanpassat eller om detta skulle vara svårt. Då det inte finns någon forskning på om provens upplägg behöver ändras anser vi att detta skulle behövas. Just nu innehåller de traditionella frågor, så som de som de svarar på i matematikboken och därmed inte mycket experiment och undersökande. Upplägget i de nationella proven är att svaren ska redovisas genom läsning och skrivning och ger inte utrymme till andra svarssätt. Det samma gäller svenskämnet. Finns det möjlighet att få in andra typer av arbets- och
Referenser
Bolander, Ingrid & Boström, Lena (2008). Lärstilar och läsning: så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov : [en praktisk handbok för läsundervisning]. Jönköping: Brain Books
Boström, Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books
Boström, Lena (2004). Lärande & metod: lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Diss. Jönköping : Jönköpings högskola, 2004
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan : [inlärningsstilar i klassrummet]. Jönköping: Brain Books
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag!: att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books
Dunn, Rita, Dunn, Kenneth & Treffinger, Donald J. (1995). Alla barn är begåvade - på sitt sätt: utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor. Jönköping: Brain Books
Engström, Arne & Magne, Olof (2008). Medelsta-matematik. 4, en empirisk analys av Skolverkets förslag till mål att uppnå i matematik för årskurs 3. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Folke-Fichtelius, Maria & Lundahl, Christian (red.) (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Hesse-Biber, Sharlene Nagy. (2010). Mixed methods research: merging theory with practice. New York: Guilford Press
kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber
Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Diss. Lund : Lunds universitet, 2006
Kroksmark, Thomas (2006). Dags att lägga IKEA-pedagogiken på hyllan i Pedagogiska magasinet nr 3, s 40-45. Stockholm: Lärarförbundet
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lundahl, Christian (2009). Varför nationella prov?: framväxt, dilemman, möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundmark, Annika och Andersson, Towe (1997) Studenters upplevelser av examinationen- om hur högskolestuderande retrospektivt ser på examinationer vid högskolan. Stockholm, Högskoleverket
Naeslund, Lars (2004). Prövostenar i praktiken: grundskolans nationella provsystem i ljuset av användares synpunkter. Stockholm: Skolverket
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Prashnig, Barbara (1999). Kraften i mångfalden: om inlärning och utlärning in i 2000-talet. Danderyd: Adragogerna
Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Stockholm
Skolverket (2004 a)Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan: omfattning, använding och dilemman. Stockholm
Skolverket (2008) Informationsmaterial om nationella prov i årskurs 3, Stockholm Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
Bilaga 1
Neutrala intervjufrågor Hur mår du idag?
Vad har ni gjort innan i dag? Var det kul på den lektionen? Hur är det med ditt husdjur? Hur gick matcher igår?
Då vi känner eleverna kommer vi att ställa olika frågor till olika elever beroende på vad vi vet om dem sen tidigare. Dessa frågor är för att skapa en avslappnad stämning mellan oss som intervjuar och eleverna
Bilaga 2
Intervjufrågor till eleverna
Hur tyckte du stämningen var i klassrummet innan provet?
Tyckte du att proven innehöll saker som ni hade gått igenom innan? Var det något som du kände att det är känner jag inte alls igen? Tycker du att du fick den hjälp som du behövde under provet? Kände du att du hade några krav på dig under provet?
Lärde du dig någonting under provet?
När ni skrev proven tyckte du det var bäst att sitta i hel eller halvklass? Är det något som du hade velat ändra på med de nationella proven? Hur var dina känslor innan provet?
Och under provet hur kände du då? Och efter provet?
Bilaga 3
Intervjufrågor till andra intervjutillfället
Hur lär du dig bäst?
Hur visar du din kunskap och det du kan på bästa sätt?
Kommer du ihåg de nationella proven? Vad gjorde ni då? Tycker du att fick visa det du kunde under de nationella proven?
Vad fick du visa att du kunde i proven? Berätta! Hur tycker du att du fick visa det? På vilka sätt?
Hade du velat visa den på något annat sätt? På vilket sätt då? Var det varierande sätt du fick chansen att visa din kunskap på? Fick ni göra någon fråga med hjälp av händerna?
Var det någon fråga där ni fick använda er känsel för att besvara den? Var där någon frågor där ni skulle lyssna?
Var där några frågor som ni skulle prata på? Vilket eller vilka sätt tycker du passar bäst för dig?
Kan du beskriva hur det ska vara för att du ska lära dig bäst? Kan du berätta hur du fick visa det i provet?
Var det något de ville att du skulle göra som du tycker är svårt? Berätta! Var det något du tyckte var svårt? Berätta! Något mer?
Vad var det för sorts frågor ni skulle svara på i proven? Var det mest sådana frågor som man hittar svaren på i skolböcker? Berätta?
Kände du igen något ni skulle kunna eller göra i proven från vad ni har lärt er i skolan? Berätta! Något mer Berätta Något mer Var det något som du inte har lärt dig tidigare? Berätta Var det något som var helt nytt för dig? Berätta!
Bilaga 4
Hej alla föräldrar,
Vi som har varit i era barns klass och håller på med vårt
examensarbete som skall handla om nationella prov i åk 3 och hur
elevers känslor och tankar är kring detta.
I samband med examensarbetet skulle vi därför behöva observera,
intervjua och göra en enkät med eleverna. Därför skulle vi vilja ha
ert samtycke att kunna genomföra denna undersökning med era
barn. Självklart kommer era barn att vara helt anonyma och ingen
kommer att nämnas vid namn.
Ni får gärna höra av er till oss om ni hur ni ställer er till ert barns
deltagande i denna undersökning. Självklart får ni kontakta oss om ni
har några frågor om projektet.
Bilaga 5
Denna enkät har syfte att få veta vad ni tänker och känner om de nationella
proven som ni har genomfört. På denna enkät behöver ni inte skriva namn. Sätt
ett kryss för det som du tycker stämmer.
Jag är en
Pojke Flicka
Jag går i klass 3B 3C
Jag tyckte att nationella proven var Roliga Sådär Tråkiga
Jag tyckte de nationella proven var Lätta Sådär Svåra
Under provet kände jag mig
Glad Ledsen Vet ej
Efter provet kände jag mig
Glad Ledsen Vet ej Jag tycket att provet gick