Här kommer vi att presentera de resultat vi har fått fram genom de intervjuer vi genomfört med eleverna. Vi kommer att presentera det utifrån två rubriker, Elevers upplevelser och tankar kring nationella prov och elevers tankar och upplevelser om provens innehåll och sina kunskaper.
4.3.1Elevers upplevelser och tankar kring nationella prov
Vad eleverna tyckte om de nationella proven gav oss blandade svar så som: Ida ”Det var roligt”, Kalle ” Roligt men lite svårt ibland”, Elin ” Kul jag älskar matte” . För det mesta var eleverna positiva till de nationella proven men vid de tillfällen de stötte på något nytt som de inte gjort tidigare blev deras reaktion till proven sämre. Pia utryckte sig så här: ” jag tyckte det var jobbigt. Jag tyckte det var svårt”. Martin är också en av dem som inte tyckte om proven han svarade så här: ”Det va kul i början, men sen när vi skrivit så många och fröken sa att vi hade fler kvar tyckte jag det va tråkigt”.
Då vi även ville veta vad eleverna hade fått för information om de nationella proven frågade vi dem även om detta. Eleverna gav oss liknade svar. Så här utryckte Glenn sig ” Fröken har ju berättat att vi ska skriva prov, och att alla barn som går i 3:an gör dem.” Vi frågade här Glenn om fröken hade sagt något mer. Då svarande han ” Att vi inte skulle vara oroliga för det va sånt vi gjort innan.” Många av eleverna ger även svar där de säger att deras lärare sagt
att de nationella proven är det prov som gör det lättare för dem att se vad deras elever kan och inte kan.
Vad visste då eleverna om de nationella proven och varför alla elever i åk 3 skulle skriva samma nationella prov i hela Sverige. ”Ja det är ett prov som inte fröken har gjort utan nån annan jag vet inte vem men.” sa Viktor. Viktor vet att det är någon annan som har gjort proven vi frågar om han kan berätta vem han tror har gjort dem och varför inte fröken har gjort dem. Han svarar så här ”Nån annan lärare kanske.” Lukas som är en av eleverna vi intervjuat har ett annat svar på frågan. Om hans svar är påverkat av vad deras fröken sagt till dem innan provet eller påverkan hemifrån, hans svar blev så här: ”Kanske för att alla barn skall kunna samma” sa Lukas. Vi ber Lukas att utveckla sitt svar. ”Min bror går på en annan skola men många som han inte kände innan men de har ju samma lektioner. Då måste de ju kunna samma.” Lukas äldre syskon som han refererar till går på gymnasiet.
Då vi som gör undersökningen med eleverna vet varför eleverna skriver de nationella proven ville vi även se hur eleverna såg på detta. ”För att fröken ska se att vi har lär oss saker” sa Elin. ”För att man skall få betyg i sexan och sjuan” sa Gunnar. ”Så att lärarna ska se vad man behöver träna på” sa Kalle. ”Ja på ett sätt men på ett sätt inte för ibland kan det vara ganska jobbit, men det är bra för då vet ni lärare hur mycket man utbildat sig annars för att ni skall lära oss andra knep och sånt. För att lära oss mer och sånt” sa Emil.
Majoriteten av eleverna vi intervjuade ansåg att det var för läraren de gjorde proven och inte så mycket för deras egen skull.
Eftersom vi under våra observationstillfällen upptäckte att eleverna verkade bli berörda av att behöva skriva så många prov ville vi se om vår observation stämde överens med elevernas upplevelser, d.v.s om de verkligen kände så och svaren vi fick verkade stämma bra överens med vad vi fått fram vid våra observationer. ”Det var jobbigt, massor av prov varje dag jag ville göra andra saker” berättade Glenn. ”Mycket att göra hela tiden, vi hade nästan prov varje dag” sa Arvid. ”Jag tycker det är kul att visa vad jag kan” berättade Lina. Eftersom tiden var knapp så var lärarna i båda klasserna tvungna att ta andra lektionstillfällen såsom
idrottslektionen eller musiklektionen för att vissa elever skulle hinna göra klart proven inom den bestämda tidsramen. För många elever hade detta en stor betydelse och ledde till att de tappade lusten för att skriva provet ”Jag vill ha saker som vi gjorde innan…..hög läsning, musik, engelska” sa Emil. Mia som är en av de elever som var tvungen att gå ifrån just en
skriva det när de andra hade idrott”. Vi frågar henne hur det fick henne att känna sig så
svarade hon så här: ”Jag tyckte det va tråkigt då jag ville ha idrott. Jag tyckte jag fick ett straff nästan”
Elevernas svar inspirerade till en följdfråga till andra omgången vi var ute och intervjuade eleverna. Vi ville då se om eleverna hade märkt av någon förändring i sitt lärande sen de skrev de nationella proven då det starkaste målet för de nationella proven i åk 3 är att se just eleverna svaga och starka sidor. Eleverna hade varierade svar. Kalle svarade ”Nej jag har fått träna på ungefär samma saker.” Elin svarade ” Nä inte vad jag har märkt. Fröken sa att jag kunde träna på klockan lite mer.” eleverna gav inga indikationer på att de nationella proven hade hjälpt dem märkvärt. De flesta kände att deras lärare hade påverkat sådant som de redan fått påpekat vid tidigare tillfällen.
4.3.2 Elevers tankar och upplevelser om provens innehåll och sina
kunskaper
Vi ställde några frågor om vad eleverna tyckte om provens innehåll. Vi frågade eleverna om vad de tyckte om innehållet och om de kände igen uppgifterna i provet. Här skiljde sig svaren mellan de båda klasserna och detta framförallt i proven i matematik. Lina svarade på den frågan ” Ja men vi hade ju gått igenom allt innan vi skulle ha proven så man skulle kunna det.” Linas klass hade jobbat mycket förberedande till de olika delarna. Två lektioner innan provet om som handlade om klockan skulle göras genomfördes en lektion där eleverna fick bygga sina egna klockor. Detta för att sedan kunna använda dem i ett häfte för att träna sig på klockan. Här är ett tydligt sätt som visar att Linas klass har hunnit gå igenom ett av provens innehåll. Elin som går i den andra klassen svarade på samma fråga om de kände igen uppgifterna i proven blev hennes svar så här: ”Ja men det var det med ett fruktfat som skulle delas, det kunde jag inte. Och sen var det med nått snöre som var typ 1000 meter som man skulle göra nått med men vi har inte gått igenom det så jag kunde inte den.” Elin var inte ensam att tycka uppgiften med fruktfatet var svår. Många förstod inte förklaringen till uppgiften eller hur de skulle gå tillväga. ”Jag gissa på några frågor för jag viste inte alls hur man skulle göra, så jag gissa på 14 men det var 5 jag tänkte att jag får ju gissa på något.” så säger Kalle om en fråga i matte som han inte alls hade förstått, men gissade för att han skulle besvara en fråga
Vi ville även veta vad eleverna tyckte det var för typ av uppgifter de skulle göra i de
nationella proven. Var det sådana uppgifter som fanns i böckerna eller var det några andra. Emil uttryckte sig så här: ”Ja det var väl typ sånt som vi brukar göra när vi räknar i boken. Det andra i svenska va som lite när vi gör djurspanarna och läser i dem.” Eleverna hade liknande svar om att det var de traditionella undervisningsmetoderna som användes vid provtillfällena med räkning, läsning och skrivning. En följdfråga till eleverna blev då om de hade velat att det fanns några andra uppgifter som inte bara innebar läsning och skrivning och att räkna. Lukas svarar ”Jag skulle vilja jobba mer dator och inte behöva skriva för hand hela tiden., jag är mycket snabbare på datorn.”
En del av hur de upplever de nationella proven handlar hur de utförs, dvs. om de får göra mycket för sig själva eller om de får jobba på andra sätt. Eleverna hade här liknade svar på att det var mycket enskilt arbete men att de vid några tillfällen fick jobba tillsammans i små grupper. ”Vi fick ha samtal om ord i svenskan. Jag tyckte det va kul för att vi har mycket sånt i klassrummet” berättar Lina. ”Det var bra att man får jobba i grupp ibland för att man lär sig av varandra o så” sa Emil.
För att veta om eleverna fick visa all sin kunskap på proven så ställde vi lite frågor om hur de under provet fick visa sina kunskaper och om de hade behövt ha något annat sätt för att visa det de kan. Emil hade ett snabbt svar på frågorna ” Ja alltså jag fick ju visa att jag kan
räkna… men jag hade velat använda dator eller gjort uppgifterna på nått annat sätt som när vi gjorde det på lektionen med deciliter och sån med de olika burkarna”. Eleverna i klassen hade vid ett tidigare tillfälle fått göra ett experiment som handlade om olika måttenheter vilket många av eleverna fann intressant. Att proven har traditionella tillvägagångssätt för att se kunskap kan leda till att elever får svårt för att visa sin kunskap.
Vi frågade även eleverna om de hade kunnat visa sina kunskaper på några andra sätt och om de tycker att de nationella proven behövs. ”Jag vet inte vi har ju gjort det vi gjorde på proven innan som att läsa och räkna. Det gör vi ju varje dag” sa Gunnar. Vi frågar Gunnar om varför de då ska visa det på ett nationellt prov om de redan har visat det för sina lärare. ”Vet inte kanske för att vi ska visa att vi kan det och att vi inte har glömt bort något”. Gunnar kan inte riktigt säga varför det krävs nationella prov för att visa att de kan.