4. Resultat och analys
4.5 Analys utifrån teoretiska begrepp
Vi vill använda Bourdieus begrepp som ett analytiskt verktyg för att förstå om läxhjälpen används som ett komplement till de elever som inte har rikt symboliskt kapital eller samma habitus som skolan.
4.5.1 Symboliska kapital och föräldrar
Bourdieus utbildningskapital94 kan vi koppla till vad pedagogen på skola A2 berättar, då hen beskriver att eleverna hen undervisar har oftast högutbildade föräldrar och menar vidare att eleverna i sin tur blir mer studiemotiverade på grund av detta. Skola A2 har också en väldigt hög grad av måluppfyllelse på nationella proven i åk 6. Vi kan relatera detta till Bourdieus
93 Pedagogens ordval, vår anmärkning 94
47
utbildningskapital95 eftersom det blir tydligt att eleverna antagligen har fått ta del av sina föräldrars syn på utbildning och själva sätter högt värde på den. I kommun B ser vi inte samma engagemang och måluppfyllelsen är lägre. Vi har också hört en pedagog (B1) som beskriva att flera föräldrar på henoms skola kan ha ett mindre engagemang på grund av att de själva inte gått så länge i grundskolan. Det kan vi dra paralleller till att de föräldrarna inte sätter samma värde på utbildning som föräldrarna i kommun A, orsaken kan vara en låg utbildningsnivå.
I kommun B saknas föräldraengagemang enligt läxhjälparna. Trots detta hittar eleverna själva andra som kan hjälpa dem med sina läxor genom sitt sociala kapital. Denna någon är dock inte alltid en förälder. Det är även här syskon som står för hjälpen, och ett barn nämner specifikt sina kompisar som läxhjälpare, det berättar eleverna i kommun B. I kommun A tog eleverna hjälp av äldre släktingar (mor - och farföräldrar). Eleverna motiverade också tydligt varför den personen lämpade sig som läxhjälpare. Exempelvis har E1 på skola A2 en morfar som varit lärare. Vi kan här se att genom att använda sitt kontaktnät, som ingår i det sociala kapitalet,96 hittar eleven vägar för att nå sina egna mål. De använder olika personer i sin närhet, därför anser vi att relationerna som eleverna har till andra i omgivningen är väldigt viktiga för deras utbildning.
4.5.2 Symboliska kapital, habitus och språk
Andelen med elever med svenska som andraspråk skiljer sig åt i de båda kommunerna. Statistiken berättar att det finns en andel på 12 % i hela kommun A som är personer med utländskbakgrund. Vi träffade endast på enstaka elever och inte alls i det omfång vi stötte på i kommun B, där det fanns en klass med 100 % elever med utländsk bakgrund. Det kan bero på att 12 % av 39 742 invånare i kommun A (4851 personer), ger färre antal invånare med utländsk bakgrund än 37,5 % av 17 011 i kommun B (6386 personer). Det kan också vara så att antalet invånare med utländsk bakgrund inte är barn under tolv år eller utlandsfödda föräldrar till barn under tolv år. I kommun B finns det 4 skolor och i kommun A 9 skolor med mellanstadium, vi har endast besökt tre läxhjälpstillfällen i varje kommun och vet därför inte om det finns fler elever med utländsk bakgrund på de andra skolorna i kommun A.
95 Gytz Olesen 2004 96
48
En elev med svenska som andraspråk som går på skola A1, beskrivs av sin klasslärare som väldigt duktig i skolan och har en god språklig förmåga. Eleven tar själv ansvar för sina studier enligt pedagogen, men vi kan inte veta vilka förutsättningar eleven har. Enligt Bourdieu97 bör elevens föräldrar ha en hög utbildningsnivå, eftersom deras förväntningar på utbildning återspeglas i elevens egen syn på utbildningen. I intervjun med pedagogen på skola A1 beskrivs föräldrarna i klassen som generellt aktiva i barnens skolgång. Utifrån det menar vi att i det här fallet har det ingen betydelse om man har svenska som andraspråk eller inte. Det verkar helt klart vara föräldrarnas utbildningsnivå och engagemang som spelar roll.
Språket och hur vi kommunicerar menar Bourdieu hamnar inom ramen för habitus.98 Eleven på skola A1 har en god språklig förmåga då hen läser och skriver mycket bra enligt pedagogen på skolan. Den språkliga förmågan kan hen ha fått genom att influerats av sina föräldrar, då ett välutvecklat språk oftast hänger ihop med en högre utbildningsnivå.
Ett svagare språkligt kapital kan vi se i kommun B, där eleverna tar mycket hjälp med svenskläxan på Rädda Barnens läxhjälp. Läxhjälparna berättade att barnen inte har möjlighet att få hjälp med just svenskan hemma då föräldrarna inte kan det svenska språket på den nivå som krävs. Det blir då upp till varje enskild elev att utveckla sitt språkliga kapital. För barn till föräldrar, som inte är bekanta med kulturen eller språket i ett samhälle, i vårt fall Sverige, kan det bli svårt att orientera sig inom skolans värld. Det kan relateras till kommun B:s elever där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk enligt pedagogerna.
4.5.3 Kulturellt kapital och frivillighet i läxhjälpsverksamheterna
5 av 6 pedagoger som vi har intervjuat säger att läxhjälpen är frivillig. Det framkommer dock att i 4 av 6 intervjuer så har det bestämts i samråd med föräldrarna då det främst rör sig om elever med diagnos eller andra svårigheter. Kan läxhjälpen fortfarande anses frivillig för dessa elever eller blir det en känsla av tvång? Eller kan det jämföras en förlängning av skoldagen?
På skola A2 i den klass som vi besökte har alla föräldrarna möjlighet att skicka ett sms till klassläraren om de vill att klassläraren ska se till att eleven stannar kvar på läxhjälpen. Anses det då fortfarande frivilligt att gå på läxhjälp? För vem är då läxhjälpen frivillig? Eleverna eller föräldrarna? Likaså fann vi i våra data att 4 av 6 läxhjälpare uppger att det ofta är
97 Bourdieu 1986; Gytz Olesen 2004; Palme 2008 98
49
pedagogerna på skolan som uppmuntrar elever att gå på läxhjälpen. Återigen kan frivilligheten ifrågasättas. Pedagogen på skola B1 säger att denna uppmuntran som hen pratar om beror på att föräldrarna inte är generellt aktiva. Det kan vara så att de elever som uppmuntras är de elever som inte har föräldrar som förstår vikten av skolarbetet eller kan hjälpa sitt barn med läxorna. Det finns inga markanta skillnader på de två kommunernas utbildningsstatistik vad vi kan se. Det som skiljer de två kommunerna mest åt är procentsatsen för utbildning som är mindre än 3 år gymnasial utbildning, där kommun A har sammanlagt 21 % och kommun B 35 %. Vi kan dock inte svara på vilka föräldrarnas utbildningsbakgrund är till de elever som besöker läxhjälpen.
Om vi utifrån Bourdieu tolkar detta med frivillighet och föräldrarnas inblandning så kan vi utgå från att eleverna har olika förutsättningar vad det gäller det kulturella kapitalet och habitus.99 Vi vet inte säkert men man kan fråga sig om det är så att det finns en risk att det inte blir de barn som behöver läxhjälpen, det vill säga de elever som är i behov av läxhjälp som en kompensation.
99
50