4. Resultat och analys
4.3 Läxhjälpens utformning
I arbetet med analysen av hela vår empiri valde vi att gruppera det vi sett utifrån våra observationspunkter och de svar vi fått genom intervjuerna. Dessa grupperingar anser vi svarade på hur läxhjälpen utformades och vi kommer i detta avsnitt att presentera de utförligare.
Antal elever och läxhjälpare Avsatt tid för läxhjälp Studiemiljö
Läxhjälparna - olika aktiva Gemensamt eller enskilt arbete
36
4.3.1 Antal elever och läxhjälpare
Antalet läxhjälpare var vid 4 av 6 besök endast en läxhjälpare. Skola A2 skiljer sig från de andra skolorna. Det var den enda skolan som hade 2 läxhjälpare på plats. Det sjätte besöket var hos Rädda Barnen. De var 5 läxhjälpare på plats vid samma tillfälle, vid en del tillfällen kunde de vara 6 stycken. Barnantalet hos Rädda Barnen kunde variera kraftigt. Det kunde vara 3-4 barn en gång och 16 barn vid ett annat tillfälle. De svarade dock att uppskattningsvis kom i snitt runt 10 barn vid varje tillfälle. Vid de andra besöken uppgav pedagogerna att elevantalet vi kunde se, motsvarade hur många elever som vanligtvis brukade komma till läxhjälpen. Exempelvis på skola A1 var det 9 elever närvarande vid tidpunkten för vårt besök och klassläraren berättade att det brukade komma 9-10 elever.
Antalet elever som kom till läxhjälpen som erbjöds till hela mellanstadiet, skiljde sig inte markant från det antal som kom ur varje klass, när det endast var läxhjälp för en enda klass. Exempelvis erbjöd skola B1 och A3 läxhjälp till hela mellanstadiet. De skolorna hade en närvaro på uppskattningsvis 5-10 elever respektive 3-4 elever vilket kan jämföras med skola A1 och A2 som hade 9-10 elever respektive 12-18 elever vid sina läxhjälpstillfällen för den egna klassen på vardera 24 elever.
4 av 6 pedagoger upplever att de inte har så stor variation av elever som kommer till läxhjälpen. Vid enstaka tillfällen upplever de att det kunde komma några nya, det vill säga elever som vanligtvis inte är där. Pedagogen på skola A2 svarar att:
“En viss del är alltid här. De som verkligen behöver det, som det inte fungerar med hemma. Men annars är det en ganska stor variation, har sett alla elever här.”(A2)
Klassen på skola A2 var den klass som hade störst antal besökare av alla de som vi har besökt, med cirka 12-18 besökare av 24 elever i klassen.
4.3.2 Avsatt tid för läxhjälp
Tiden avsedd för läxhjälp varierar mycket hos de som vi har besökt. Antalet tillfällen är en eller två gånger i veckan hos samtliga. Tiden i antal minuter skiljer sig från 30 minuter till 90
37
minuter per gång. Antal minuter i veckan varierar mellan 40 minuter till 180 minuter. Pedagogen på skola B2 svarade att förra terminen erbjöd de läxhjälp 60 minuter åt gången, men har valt att dra ner på tiden till 45-50 minuter per gång då de upplever att eleverna är trötta på eftermiddagen efter att de redan ha haft en lång skoldag. Samtidigt menar hen att det går bra om någon elev vill stanna kvar längre eller gå tidigare. Alla skolor har läxhjälpen i direkt anslutning till skoldagen på eftermiddagen. Rädda Barnen är ett undantag, det är den enda läxhjälpsverksamhet vi undersökt som låter barnen gå hem emellan innan läxhjälpen. Rädda Barnens läxhjälp erbjuds mellan kl. 16.30 till kl. 17.30, för att de inte ville lägga den för tidigt på eftermiddagen och inte för sent på kvällen. Men oavsett hur mycket tid som erbjuds till eleverna, visar elevintervjuerna att 23 av 24 elever även gör läxor hemma.
“Inte en chans att man hinner göra alla läxor på läxhjälpen” (A1E1)
Hur mycket tid som avsätts för läxhjälp verkar vara obetydlig, då den ändå inte räcker för alla läxor. A3 är den skola som erbjuder mest läxtid per vecka och även där svarar en elev att hen gör läxor hemma.
“De [läxor] jag inte hinner här gör jag hemma” (A3E3)
4.3.3 Studiemiljö
Platsen för läxhjälpsverksamheten skiljer sig ytterst lite mellan de olika skolorna. Då det är en klasslärare som har läxhjälp till sin egen klass eller för hela mellanstadiet, sitter eleverna i henoms klassrum. På skola B2 sitter eleverna tillsammans med elevassistenten i ett angränsande rum till deras eget klassrum. Specialpedagogen låter eleverna komma till henoms arbetsrum där hen ger läxhjälp. Under observationerna påpekade flera av pedagogerna att det skulle vara tyst i rummet som eleverna jobbade i. I intervjuerna med pedagogerna och eleverna framkommer det att:
“De [eleverna] behöver det lugn som är här.” (A3)
38
Rädda Barnen anordnar läxhjälp i en samlingslokal i det bostadsområde där majoriteten av barnen bor. Det är en mindre byggnad där flera rum finns, vilket gör att de har möjlighet att dela upp barnen i grupper, exempelvis gick två unga vuxna till ett annat rum med 5 barn. Även de ansvariga för Rädda Barnen poängterar betydelsen av lugn och ro:
“De flesta elever har inte möjligheten att göra sina läxor hemma, kan inte hitta lugn och ro” (Rädda Barnen i kommun B)
Westlund hävdar att det är de elever som har svårt att hitta lugn och ro hemma som också presterar sämst i skolan.82 Det är något vi valt att inte gå in på djupare för varje enskild elev men statistiken beskriver att skolresultaten i kommun B är sämre än i kommun A. Det kan vi dra paralleller till att pedagogerna i kommun B i större utsträckning beskriver bristen av en lugn plats hemmaför eleverna att göra sina läxor på.
En annan viktig aspekt som pedagogen på skola B1 tar upp är att i klassrummet har de tillgång till visuella hjälpmedel som exempelvis meterlinjal som elever inte skulle haft hemma. Vi såg under observationen att klassläraren på skola B1 verkligen använde konkret material som finns på skola som hen också nämnde specifikt under intervjun.
“Här så har vi mer tillgång till visuella hjälpmedel som ex. meterlinjal mm. “(B1)
4.3.4 Läxhjälparna - olika aktiva
Under våra besök på skolorna såg vi hur läxhjälparna agerade under läxhjälpen skiljde sig markant från skola till skola. Pedagogen på skola A1 var väldigt aktiv och gick ständigt runt bland eleverna för att hjälpa dem. Det gjorde även alla läxhjälparna i kommun B. Skola A2 var annorlunda. De två pedagogerna valde att sitta och rätta böcker eller förbereda andra saker. Specialpedagogen på skola A3 gick inte direkt runt men ägnade hela sin uppmärksamhet åt eleverna. Hen hade 4 elever på plats för tidpunkten för vårt besök. Hen satt vid det bord där eleverna arbetade med sina uppgifter.
82
39
“Hen städar undan, rättar böcker osv., går ej direkt runt till elever […] reser sig bara upp om eleverna vill ha hjälp. ” (utdrag ur observation A2)
“Pedagogen går runt mellan eleverna […] Pedagogen rör sig aktivt runt och pratar med eleverna.”(utdrag ur observation B1)
Det vi sett under observationerna stämmer överens med Coopers iakttagelser i USA. Han har sett liknande skillnader i pedagogernas deltagande. En del är mycket aktiva och rör sig runt i rummet, medan andra övervakar och sitter på sin egen plats.83 I vår undersökning är nästan alla pedagoger aktiva.
4.3.5 Gemensamt eller enskilt arbete
Utifrån vad Westlund har sett i sin forskning gjorde merparten av barnen i hennes studie läxorna ensamma i hemmet.84 Vår undersökning skiljer sig på så vis att eleverna besöker läxhjälpen, men under alla besök vi gjort arbetade en del eleverna på egen hand med sina uppgifter, trots att de sitter tillsammans med kamrater. I några fall arbetade några elever tillsammans, dock fick det ofta följder i form av att eleverna pratade om annat än skoluppgifterna. Det ledde till att pedagogen på skola B1 tröttnade på deras prat om annat och delade på eleverna så att de istället satt ensamma.
En del av utformandet som vi ville ta reda på var om pedagogerna genomförde en större genomgång om elever frågade om hjälp vid samma uppgift. Det vi kunde se under besöken, var att pedagogerna inte gjorde så. 5 av 6 läxhjälpare gick runt till eleverna och hjälpte dem en och en med sina uppgifter. Undantaget är specialpedagogen på skola A3, som under henoms läxhjälp arbetade alla elever med samma uppgift och dessutom berättade specialpedagogen hela tiden vad eleverna skulle göra.
83 Cooper 2001
84
40
4.3.6 Läxhjälpens utformning utanför skolorna och de frivilliga organisationerna
23 av 24 elever vi pratat med beskriver att utanför läxhjälpen har de någon annan som kan hjälpa dem med läxorna. Endast en elev i kommun B berättade att det inte fanns någon i henoms omgivning som kunde hjälpa hen med läxorna utöver läxhjälpen. Eleverna berättar att det inte alltid är en förälder som hjälper dem. Några elever i kommun A berättar att de får hjälp av sina syskon, andra pratar om sina mor- och farföräldrar som läxhjälpare. De kan oftast också motivera varför dessa personer gör sig bra som läxhjälpare, som till exempel ange vad de har eller har haft för yrke.
“Pappa brukar hjälpa mig för han är byggnadsingenjör så han är bra på matte. På tisdagar går jag hem till farmor som brukar hjälpa mig med matte och engelskan, om jag inte hinner med det på läxhjälpen, och det fungerar bra.”(A2E3)
“Ja, pappa jobbar som bygglärare och är bra på matte. Mamma brukar hjälpa med engelska.” (A1E3)
I kommun B berättas det inte lika mycket om äldre släktingar. Eleverna får hjälp av syskon och i några fall kompisarna. Det som beskrivs visar tydligt på vad Högdin beskriver. Hon menar att det kan vara syskon, kompisar eller andra vuxna som hjälper barnen i sitt arbete.85