Analys utifrån teoretiskt ramverk

6.1. De oberoende variablernas påverkan

Syftet med denna studie har varit att undersöka om vissa aspekter som antas påverka medborgarnas politiska förtroende gör det och om de gör det kontinuerligt i flera stater, om en generell regel för påverkan kan etableras. Resultatet från den statistiska undersökningen har visat att både generell social tillit och Quality of Government egenskaper har signifikant påverkan på medborgarnas

politiska förtroende till politiska institutioner i, mer eller mindre, samtliga stater. Detta kommer nu att diskuteras i relation till det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen.

Generell social tillit har bevisats ha en ständig signifikant påverkan på politiskt förtroende för politiska institutioner bland medborgarna genom varje stats regressionsanalys. Sambandet kan också konstateras vara nästintill genomgående signifikant. Newtons argumentation kring att social tillit och politiskt förtroende är del av samma ”förtroende-kaka” och att delarna påverkar varandra kan därmed antas stämma. Det kan vidare konstateras att sambandet majoriteten av tiden är positiv. Studiens resultat speglar på detta vis de föregående forskarnas teser väldigt väl, det vill säga att högre social tillit också ger högre politiskt förtroende. Utifrån resultatet kan detta konstateras som en generell regel.

Den statistiska analysen har dock också visat en viss komplexitet och intressanta fall där den ovan etablerade generella regeln kan diskuteras. Även om aspektens påverkan är signifikant bevisad i de flesta fall finns det undantag till regeln. Regressionsanalysen för Norge med förtroende till

parlamentet uppvisade ett utstickande resultat då två av tre social tillit variabler inte gav signifikant utslag. Den variabel som gav utslag för generell social tillit var dock den som frågade direkt om andra människor är pålitliga. Det är med andra ord komplicerat att besvara huruvida social tillit bör

förkastas som en påverkande aspekt för Norge i det fallet. Norge fick dock ett genomgående signifikant resultat när det var politiska partier som var den beroende variabeln. Jag vill därmed argumentera att social tillit kan ses som en påverkande aspekt på det politiska förtroendet för politiska institutioner även i Norge men att det bör undersökas närmare.

Det andra utstickande fallet är Ungerns negativa samband i deras andra regressionsanalys. Social tillit som aspekt följer i detta fall snarare mer det samband som forskaren Kim kommit fram till i

Sydkorea. Det är dock enbart en variabel av sex i två regressionsanalyser som uppvisar det negativa signifikanta sambandet så överlag kan social tillit fortfarande sägas ha en positiv effekt på politiskt förtroende även i Ungern. Det negativa sambandet bör dock undersökas i en fallstudie liknande den i Sydkorea då det mottalar majoriteten av forskningsfältet och delvis stödjer det motsatta.

34

Av de två aspekterna är det dock Quality of Government egenskaperna som har bevisats ha mest signifikant påverkan. Det statistiska resultatet visar genomgående att det finns ett positivt samband mellan QoG-egenskaper och högre politiskt förtroende för båda politiska institutioner. Tesen att förekomsten av QoG-egenskaper och avsaknaden av korruption leder till högre politiskt förtroende kan därmed antas som sann. Studiens resultat har vidare visat att förekomsten av just QoG-egenskaper har en betydande effekt på det politiska förtroendet då effekten, som nämnt tidigare, ofta är relativt stark. En stat som är välfungerande kan med andra ord sägas förtjäna sina medborgares förtroende. Det är därför inte heller helt otroligt, utifrån studiens resultat väldigt positiva resultat, även fastställa ett motsatssamband. Korruption argumenterades, som redovisat i kapitel tre, vara motsatsen till QoG. Antagandet som kan göras utifrån detta är därmed att en stat som är korrupt, det vill säga partisk och icke-transparant bland annat, också orsakar ett lägre politiskt förtroende bland medborgarna.

Resultatet kan därmed sägas indikera stöd för Schulters argumentation att opartiskhet och korruption leder till lägre QoG samt Kims föregående studie från Sydkorea.

6.2. Direkta och indirekta effekter

Då denna studie har tagit ett initiativ att undersöka om det finns en medierande aspekt i dessa fallen är det teoretiska ramverket ganska litet. Det som dock kan vidare konstateras är att det finns ett positivt samband mellan QoG-egenskaperna och social tillit. Med andra ord, en stat som har och upprätthåller hög QoG kan leda till ökad generell social tillit bland medborgarna. Rothsteins tes att ”fisken ruttnar från huvudet ner” kan därför antas stämma då motsatssambandet har bevisats sant i denna studie. En stat med korruption orsakar antagligen mindre generell social tillit bland befolkningen medan en stat med hög QoG uppmuntrar till högre generell social tillit.

Utifrån stiganalyserna har det blivit tydligt att de direkta effekterna är betydligt större än de indirekta. Detta innebär dock inte att den del av effekten som medieras via medborgarnas sociala tillit kan eller bör förkastas helt. Snarare tvärtom. Även om effekten som går via social tillit är relativt liten har studien kunnat bevisa att en del av effekten faktiskt går via just aspekten generell social tillit. Det positiva sambandet som presenterades i kapitel tre kan därmed antas stämma även fast det inte är mycket av effekten i % som går via den. Detta kan därmed även etableras som ett generellt förekommande faktum då det förekommer i samtliga stater i denna studie.

Precis som i föregående diskussioner kan även motsatsen antas stämma utifrån stiganalysernas resultat. Det negativa sambandet, som också kartlades i kapitel tre, kan med andra ord också ses som ett möjligt samband. Detta ger ytterligare stöd till Rothsteins argumentation att dysfunktion och misstro börjar i toppen, hos staten. En stat med QoG-egenskaper uppbådar både direkt ett högre social

35

tillit och högre politiskt förtroende. En korrupt stat kan därför teoretiskt argumenteras skapa den motsatta effekten, både direkt lägre generell social tillit och lägre politiskt förtroende. Hur den indirekta effekten skulle se ut i det motsatta sambandet är det dock inte lika lätt att diskutera då det är en del av forskningsområdet där det saknas konkret tidigare forskning.

Studien har kunnat konfirmera att det finns ett längre samband här men att det inte är särskilt starkt. Hur QoG-egenskaper påverkar politiskt förtroende har brutits ned något men då den direkta effekten fortfarande är väldigt stor pekar det mot att det kan finnas andra medierande aspekter bortom den generella sociala tilliten.