Slutsatser och diskussion

7.1 Slutsatser

Genom den statistiska undersökningen har studien lyckats belysa hur aspekterna social tillit och Quality of Government påverkar medborgarnas politiska förtroende, specifikt för politiska institutioner. Resultaten har dock också visat att studien är långt ifrån fulländad då det med stor sannolikhet finns fler aspekter och andra samband förutom de som prövats. Nu när de statistiska resultaten har tagits fram och analyserats utifrån de teoretiska ramverken kommer studien återvända till forskningsfrågorna och hypoteserna och redovisa vilka svar samt slutsatser som nåtts.

- Hur ser nivåerna av politiskt förtroende för politiska institutioner ut i urvalet?

Resultatet från den univariata analysen visade att nivåerna av politiskt förtroende för de politiska institutionerna låg på nivåer som kan rimligen beskrivas som medel till lågt förtroende. Det kunde även konstateras en genomgående trend utifrån Transparency Internationals rangordning där stater med goda CPI-poäng också erhöll högre politiskt förtroende. Detta indikerade tidigt ett möjligt samband mellan korruption och lägre politiskt förtroende. Det kunde också konstateras att

medborgare rakt igenom har mer förtroende till parlamentet som institution än de politiska partierna. Sammantaget kan man säga att staternas nivåer av politiskt förtroende för institutionerna varierar men, som följande frågor besvarar, de påverkas av samma aspekter.

- Hur ser effekterna av social tillit och Quality of Government ut på politiskt förtroende?

Båda aspekter har bevisats ha en direkt effekt på medborgarnas politiska förtroende för politiska institutioner. Uslaners argument att det inte finns ett samband mellan generell social tillit och politiskt förtroende kan därmed ifrågasättas då denna studie kunnat visa det motsatta och bland andras

Newtons argumentation om ett samband kan antas. Resultatet har också visat att styrkan i deras effekter är väldigt olika trots att de båda har signifikant påverkan.

36

Social tillit kan konstateras vara den svagare aspekten med en styrka på effekten som rakt igenom ligger kring 0,1–0,2 i redovisad effekt. QoG-egenskaperna har en ytterst stark effekt och påverkar variationen i medborgarnas politiska förtroende väldigt mycket då effekten ofta är över 0,5 och ibland så hög som 1,0 till 2,0. Variablernas samlade förklaringskraft däremot är oftast relativt hög då de kan förklara uppemot en femtedel av variationen i de beroende variablerna. Det finns undantag där förklaringskraften är betydligt lägre men det är snarare just undantagen inte regeln.

Slutsatsen som kan dras från detta är att en medborgare som uppfattar sin stat som opartisk, transparant och icke-korrupt har också ett högre politiskt förtroende då staten förtjänat det. En medborgare med högre generell social tillit har också ett högre politiskt förtroende, vilket innebär att ett högt horisontellt förtroende även ger ett högre vertikalt förtroende. Att kunna lita på andra gör att man även kan lita på de som styr. Hypotesen ‘“både social tillit och QoG har en påverkan på

medborgarnas politiska förtroende” kan därmed antas som sann och de följande hypoteserna om

positiva samband kan också antas. Även hypotesen att QoG har en större effekt på medborgarnas politiska förtroende än social tillit har bevisats stämma. Vidare, utifrån studiens positiva resultat mellan QoG och högre politiskt förtroende har det även kunnat konstateras att det motsatta sambandet mellan korruption och lägre politiskt förtroende också kan stämma. Därmed kan bland annat

Festensteins och Kims tidigare forskning argumenteras få stöd från denna studies resultat.

- Hur kan sambandet: QoG → social tillit → politiskt förtroende och de direkta/indirekta

effekterna förstås?

Resultatet från stiganalyserna belyser det komplexa förhållandet av effekterna mellan de olika aspekterna. Utifrån resultatet kan man dra slutsatsen att social tillit är en medierande aspekt i

sambandet mellan QoG och politiskt förtroende men att det antagligen är långt ifrån det enda eller den största. Den direkta effekten, som består av cirka 80% för samtliga stater, går med andra ord

antagligen även igenom andra medierande aspekter. Studiens resultat kan dock ge stöd både till Warrens argumentation om att bra institutioner påverkar social tillit positivt men även till idén om att QoG påverkar medborgarnas förtroenden på olika sätt vilket Newton, Stolle och Zmerli diskuterade.

Rothsteins diskussion kring hur korruption påverkar medborgarnas sociala tillit kan också utläsas från resultaten i stiganalysen. Eftersom en stat som har QoG-egenskaper påverkar medborgarnas sociala tillit positivt kan ett motsatssamband också urskiljas. Därmed kan man se tillbaka till de två modeller för negativt och positivt samband som presenteras i kapitel tre och, med de redovisade resultaten, kan de båda antas vara giltiga enligt den teoretiska bakgrunden trots att enbart den ena statistiskt har testats.

37

7.2 Avslutande diskussion

Studien har uppnått sitt syfte men studien är, som kort nämnt till tidigare, inte en studie som undersökt alla möjliga påverkande aspekter. Det måste finnas ett flertal aspekter som påverkar hur medborgares politiska förtroende ser ut då dessa två aspekter enbart förklarar som högst uppemot 20% av

variationen och som lägst runt 10%. Hur och vad som påverkar det politiska förtroendet har med andra ord inte ett simpelt svar och det är antagligen mer komplicerat än vad denna studie kunnat visa eftersom fokuset legat på politiskt förtroende för politiska institutioner. Det faktum att det inte finns

ett etablerat sätt att definiera och undersöka politiskt förtroende försvårar arbetet kring att kartlägga

hur en stat kan öka det politiska förtroendet bland sina medborgare. Det är därmed också svårt att argumentera antingen för eller mot tidigare forskning eller jämföra med tidigare forskning.

Resultaten från denna studie har dock kunnat bidra till den generella förståelsen av vad som påverkar det politiska förtroendet genom att fastställa att det finns liknande samband att beskåda i flera, väldigt olika, europeiska länder. Tack vare det väldigt diversifierade urvalet har studien kunnat konfirmera generella regler om vad som påverkar medborgares politiska förtroende. Det vill säga att social tillit och Quality of Government har bevisats vara signifikanta positivt påverkande aspekter i samtliga stater vilket innebär att det hädanefter kan antas vara påverkande aspekter i övriga stater också, det är regeln och dess icke-signifikans är undantaget. Huruvida detta enbart kan antas gälla för stater inom Europa eller stater i hela världen är svårare att besvara då ett motsatt resultat, som nämnt tidigare, uppmättes för social tillit i Sydkorea. Detta bör därför den framtida forskningen fortsätta undersöka.

Urvalets storlek och inkludering av väldigt olika stater visar också i vilka stater effekterna av aspekterna är som starkast och var de är som svagast. Det ger en god grund för intressanta följande forskningar eftersom det visat var följande forskning kan vara som mest lovande. Exempelvis Cypern och Serbien har genomgående låg förklaringskraft vilket innebär att andra aspekter måste ha större förklaringskraft i dessa stater. För de stater där förklaringskraften är stor, som exempelvis Finland, är det motsatta intressant, varför är dessa två aspekter så viktiga att de kan förklara över 20% av

variationen i politiskt förtroende bland medborgarna? Vidare bör fler medierande aspekter undersökas och tas i beaktning i framtida studier. Ett samband bör sällan antas vara rakt mellan en aspekt till en annan och även om social tillit har visats vara en medierande aspekt i denna studie kan den vara långt från den enda. Ordningen på sambandet kanske också bör omvärderas i framtida studier.

Politiskt förtroende är något alla stater vill erhålla från sin befolkning, då det argumenteras ge flera positiva effekter. Men förtroende ges inte så enkelt. En stat måste prestera, upprätthålla och därför förtjäna det förtroendet från sina medborgare. Allt är dock inte inom statens ramar av kontroll. Hur medborgarna ser på varandra och om de vågar ge förtroende till andra, ibland främmande människor

38

har också en inverkan på om de har förtroende för de politiska institutionerna. Men förmågan för förtroende och tillit påverkas tydligt av vilken ribba för acceptabelt beteende som det politiska samhället själva sätter. Frågan är med andra ord fortfarande: vem och vad kan jag, medborgaren, lita på?

39