Nedan görs en analys med utgångspunkt i uppsatsens syfte. Uppsatsens teoretiska del kopplas samman med empiriavsnittet vilket resulterar i en analys.
5.1. Trovärdighet
Deegan och Unerman (2011) förklarar företagens val enligt legitimitetsteorin vilket innebär att företagen försöker uppfylla samhällets förväntningar och därmed uppfattas som legitima. Vidare menar Deegan och Unerman (2011) att legitimitetsteorin förklarar att företag till stor del påverkas av normer och förväntningar vilket majoriteten av företagsrepresentanterna i empirin har styrkt. Normernas och förväntningarnas påverkan på företagen visar på den betydelse som samhället har på företagens beslut och den positiva inverkan som normer kan ha. Ett företag måste, som Suchman (1995) beskriver det, uppfylla de sociala förväntningar som finns och det är detta i sin tur som leder till om företaget uppfattas som legitimt eller ej. I och med att miljöpåverkan och samhällsansvar har fått ökad betydelse är normer, precis som Deegan och Unerman (2011) förklarar, föränderliga och företagen måste därmed anpassa sig efter dessa normer. Utan legitimitet skulle inte företagen överleva vilket de intervjuade företagen har bekräftat. De normer, som Taimisto på StoraEnso beskriver som rättsliga och sociala normer, är alltså i detta sammanhang något som hela samhället på olika sätt har gynnats av.
Hållbarhetsredovisning är också som Weinestedt på TeliaCompany nämnde ett användbart sätt för att återfå förlorad legitimitet vilket visar vilket betydande verktyg en hållbarhetsredovisning är utifrån legitimitetssynpunkt.
Underliggande normer i samhället har en stark grund i att företagen har insett värdet av legitimitet eftersom det leder till trovärdighet för företaget och en avsaknad av detta kan resultera i att verksamheten upphör att existera (Chen &
Roberts 2010). Dock finns det olika anledningar till att det är av betydelse för intressenter. Alenius på Securitas menar att kunder till exempel inte vill ha en leverantör som kan skada dem på något sätt och genom att interagera med ett legitimt företag skyddar de indirekt även sig själva.
Hållbarhetsredovisningens innehåll är i många fall inte ensamt avgörande för företagets anseende, utan enbart det faktum att de upprättar en hållbarhetsredovisning stärker företagets anseende. Som André på SKF förklarade är förväntningarna på företagen mycket höga och det är främst företag som inte fattar beslutet att hållbarhetsredovisa som blir
34
uppmärksammade. Endast det faktum att de upprättar hållbarhetsredovisning säger något om företaget och hur framgångsrikt det är. Dock menar Hadders på TripleB inte att hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företagen att försöka försköna sin verksamhet för att få legitimitet utan att det mer är ett sätt att framhäva verksamheten i företagets strävan att uppnå legitimitet.
5.2. Intressenter
Att det finns en stor efterfrågan från olika intressenter gällande redovisning av hållbara aspekter är något som framkommit genom empirin. Intressentgruppers förväntningar beskrivs av Deegan och Unerman (2011) som utgångspunkten i intressentteorin. Att efterfrågan har en inverkan på företagen och deras beslut bekräftas av samtliga företagsrepresentanterna som ser efterfrågan från deras intressenter som en avgörande faktor till att de fattat beslutet att börja samt fortsätta med att hållbarhetsredovisa. Företagsrepresentanterna menar att de försöker tillgodose intressenternas förväntningar på företaget genom att upprätta hållbarhetsredovisning vilket innebär att den påverkan som Deegan och Unerman (2011) förklarar att företag och intressenter har på varandra kan vara en betydande faktor i företags beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller ej. Alenius på Securitas förklarar att hållbarhetsredovisning är ett effektivt sätt att tillfredsställa intressenternas efterfrågan på miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer som en hållbarhetsredovisning enligt Deegan och Unerman (2011) ska innehålla. Linge Bergman på SEB förklarar att hållbarhetsredovisningen även medfört en ökad förståelse för SEB:s påverkan på samhället respektive samhällets inflytande över företaget. Denna ömsesidiga påverkan överensstämmer med relationen som Deegan och Unerman (2011) förklarar finns vilket kan förklara varför företagsrepresentanterna ser hållbarhetsredovisning som ett användbart instrument för att kommunicera företagets hållbarhetsarbete.
Vilka intressentgrupper som efterfrågar hållbarhetsredovisning har visat sig variera mellan de olika företagen. Gemensamt för intressenterna är dock att de har ett intresse i företaget. Clarksson (1995) förklarar att ett gemensamt intresse i ett företag hos en samling personer och organisationer är vad som utgör en intressentgrupp. Företagsrepresentanterna nämner ett flertal intressentgrupper som de anser har ett stort intresse i företaget och som de menar är viktiga att beakta vid redovisning av icke-finansiell information eftersom att dessa intressenter är betydelsefulla för företaget. De intressenter som nämns är kunder, anställda, investerare, leverantörer, media, myndigheter, facket, staten,
35
aktieägare och samhället i allmänhet vilket alltså till stor del stämmer överens med den intressentmodell som Freeman (1984, refererad i Grafström et. al) har sammanställt.
De intressenter som företagen har i åtanke vid upprättande av hållbarhetsredovisning omfattar intressenter från båda kategorier som Clarksson (1995) delar upp intressenter i; det vill säga primära och sekundära intressenter. Hållbarhetsredovisning uppfattas av André på SKF som ett effektivt sätt att attrahera exempelvis kunder och anställda vilka är nödvändiga för företags överlevnad och som således tillhör den primära intressentkategorin enligt Clarksson (1995). Även media pekas ut som en viktig intressent av exempelvis Linge Bergman på SEB och Alenius på Securitas. Clarksson (1995) ser dock media som en sekundär intressent som ej är lika väsentlig eftersom media inte är involverade i den direkta verksamheten. Genom intervjuerna har det framkommit att intressenter med olika stort inflytande över företagen efterfrågar redovisning av hållbarhetsaspekter. Företagsrepresentanterna menar att hållbarhetsredovisningen syftar till att tillgodose samtliga intressenters efterfrågan gällande hållbarhetsinformation vilket stämmer överens med Hasnas (1998) beskrivning av det positiva perspektivet inom intressentteorin. Det positiva perspektivet innebär enligt Hasnas (1998) att lika hänsyn tas till samtliga intressenter vilket företagen alltså gör.
5.3. Extern påverkan
Som beskrivits av Deegan och Unerman (2011) är institutionell teori en förklaring till varför företag tenderar att efterlikna andra företag, samtidigt som de är influerade av normer. Flera företagsrepresentanter nämner att de tittar på och inspireras av andra företags hållbarhetsredovisningar vilket av DiMaggio och Powell (1983) menar kan förklaras av ismorfismen som är en del av institutionell teori. Några av de intervjuade företagsrepresentanterna anser dock att de inte påverkas av andra företag utan att det främst är intressenterna som påverkar dem. Utifrån representanternas svar går det att utläsa att det inte finns någon hållbarhetsredovisning som inte påverkas av externa faktorer. Linge Bergman på SEB förklarar att de givetvis tittar på omvärlden och också inspireras av andra företags hållbarhetsredovisningar. Taimisto på StoraEnso menar också hon att de i viss utsträckning påverkas av andra företag eftersom de undersöker vilka standarder och rapporteringssystem andra företag använder sig av. Företag tittar alltså mycket på varandra, inte självklart just på den innehållsmässiga delen av redovisningen utan även ur konkurrenssynpunkt.
36
Weinestedt på TeliaCompany ser det som något positivt att statliga företag, enligt krav från ägare, är skyldiga att upprätta hållbarhetsredovisning. Han menar att kravet på statliga företag att hållbarhetsredovisa är något som externt även påverkar andra företag att börja upprätta hållbarhetsredovisning vilket Hadders på TripleB också anser.
5.4. Resursbehov
Att företag kräver resurser för att kunna existera är givet, men att hållbarhetsredovisning kan vara ett medel för att erhålla resurser är inte lika självklart. Den resursberoende teorin utgår från att företag är beroende av resurser från samhället vilket gör resursbehovet till en bakomliggande faktor som påverkar företagens beslut gällande att hållbarhetsredovisa eller inte.
Resursbehovet gör att kommunikation med personer och företag utanför det egna företaget enligt Pfeffer och Salancik (2003) är avgörande för att få tillgång till nödvändiga resurser. Att hållbarhetsredovisningen är ett effektivt sätt att kommunicera bekräftas även av Hadders på TripleB som menar att företag annars förlorar kommunikationsfördelar. Även André på SKF ser hållbarhetsredovisningen som ett fördelaktigt verktyg för kommunikation och anser att detta är viktigt för att kunna uppfattas som en önskad leverantör och kund samt att det kan attrahera anställda och kapital från investerare. Detta tyder på att företag genom sin hållbarhetsredovisning kan kommunicera sina hållbarhetsaspekter till intressenter och samhället i syfte att erhålla resurser från omvärlden.
Företagsrepresentanterna nämner olika intressenter som de upplever efterfrågar hållbarhetsredovisning och menar att hållbarhetsredovisningen syftar till att tillgodose dessas behov på efterfrågad information. Bruzelius och Skärvad (2011) beskriver att intressenter har olika värde för företagen, vilket kan förklara att företaget upprättar hållbarhetsredovisning för att det efterfrågas från betydelsefulla intressenter som företaget är beroende av. Detta gör att den maktposition som Bruzelius och Skärvad (2011) menar att intressenter innehar i förhållande till företag, kan påverka beslutet att hållbarhetsredovisa i positiv riktning eftersom företag är beroende av resurser i form av exempelvis kapital.
Företags behov av resurser hänger även ihop med tidigare nämnda legitimitetsteorin då resurser och legitimitet går hand i hand. Hybels (1995) menar att resurser möjliggör för företag att få legitimitet medan det omvända även gäller, att legitimitet gör det möjligt att erhålla resurser. Eftersom att flera företagsrepresentanter anser att hållbarhetsredovisning är nödvändigt för att få
37
förtroende från omgivningen och för att således kunna överleva, är alltså hållbarhetsredovisningen ett verktyg för att uppfattas som legitima och för att vidare få tillgång till nödvändiga resurser.
5.5. Beslutsprocess
Majoriteten av företagsrepresentanterna anser att det finns andra alternativ till hållbarhetsredovisning för att visa hur företaget arbetar med miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter som en hållbarhetsredovisning ska inkludera.
Att utvärdera alla möjliga alternativ till hållbarhetsredovisning som den rationella beslutsteorin enligt Simon (1955) innebär, skulle dock vara alltför kostsamt och tidskrävande för företagen vilket inte gör detta till ett möjligt tillvägagångssätt för företagen. Den satisfierade beslutsmodellen har istället visat sig kunna förklara företagens beslut vad gäller valet att hållbarhetsredovisa.
Denna modell är enligt Edlund et al. (1999) inte lika resurs- och informationskrävande då endast några alternativ utvärderas vilket stämmer överens med många av företagens process vid beslutet att hållbarhetsredovisa.
Alenius på Securitas förklarar att de på Securitas givetvis diskuterade och utvärderade andra möjliga alternativ till hållbarhetsredovisning men att de kom fram till att hållbarhetsredovisning var det bästa alternativet. Även Taimisto på StoraEnso förklarar att det finns fler verktyg än hållbarhetsredovisning för att visa hur företag agerar hållbart vilket indikerar att företag har andra alternativ i åtanke i beslutsprocessen men att hållbarhetsredovisning slutligen ändå väljs.
På TeliaCompany har det enligt Weinestedt inte förts någon diskussion i modern tid kring huruvida hållbarhetsredovisning ska användas eller inte utan Weinestedt menar att detta var ett givet beslut för företaget. Weinestedt förklarar att TeliaCompany redan innan kravet från staten började redovisa sin miljöpåverkan. Huruvida utvärdering av olika alternativ till hållbarhetsredovisning skett framkommer däremot inte. Simon (1955) förklarar att vi människor försöker ta nyttomaximerande beslut vilket kan ha en koppling till beslutet att hållbarhetsredovisa då samtliga företagsrepresentanter ser hållbarhetsredovisning som det mest fördelaktiga alternativet.
5.6. För- och nackdelar
Den satisfierade beslutsteorin kan kopplas till de för- och nackdelar upprättandet av hållbarhetsredovisning kan medföra. Det som har framkommit från empirin är att trots att det, som Weinestedt på TeliaCompany förklarar, tillkommer en merkostnad med att upprätta hållbarhetsredovisning menar alla
38
företagsrepresentanter att det inte råder något tvivel om att fördelarna överväger nackdelarna. Trots att många av företagsrepresentanterna inte arbetade inom respektive företag när beslutet om att börja upprätta hållbarhetsredovisning fattades, tror samtliga företagsrepresentanter att det inte var något stort beslut utan snarare en naturlig process. Samtidigt tror Taimisto på StoraEnso att det ändå vägdes för- och nackdelar innan beslutet fattades då de är en viktig aspekt att ta i beaktning. Dock blir inte ett beslut som är taget efter övervägande av för- och nackdelar utifrån de mest självklara alternativen lika utförligt som att ta hänsyn till alla möjliga utfall och aspekter. En sådan här beslutssituation förklaras därför av den satisfierade beslutsteorin då informationsbehovet inte är lika stort som vid ett beslut taget med grund i den rationella teorin (Edlund et al. 1999).
Simon (1997) påpekade att den satisfierade metoden kan medföra att fel beslut tas på grund av den begränsade mängden information som används.
Intervjuerna har dock visat att samtliga företagsrepresentanter anser att det var ett bra beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning och att det var fördelaktigt för företaget.
5.7. Sambandet mellan faktorer och beslut
Företagsrepresentanterna menar att omvärldsfaktorer som exempelvis normer, påverkan från andra företag och intressenter samt vikten av förtroendeskapande har beaktats i beslutsprocessen som resulterat i att företagen tagit beslutet att hållbarhetsredovisa. Omvärldsfaktorer är dock inte tillräckligt för att förklara företagens beslut att hållbarhetsredovisa då företagen enligt Pfeffer och Salancik (2003) även har ett resursbehov som påverkar beslutet. Hatch (1997) beskriver att resursbehovet i sin tur även påverkas av omvärlden samt intressenterna som kontrollerar resurserna och därmed innehar en maktposition gentemot företagen. Samspelet mellan omvärldsfaktorer, resursbehovet och företagens beslut har sammanställts i figur 3 nedan.
39
Figur 3. Samband mellan bakomliggande faktorer och beslut.
Beslutet att hållbarhetsredovisa eller ej kan alltså förklaras av att påverkan från omvärldsfaktorer tillsammans med företagens resursbehov beaktas i beslutsprocessen då olika alternativ utvärderas vilket resulterat i att företagen börjat upprätta hållbarhetsredovisning.
5.8. Framtiden
I och med att det kommer bli lagstadgat för stora företag att upprätta hållbarhetsredovisning är detta ett bevis på att normerna i samhället till och med är starka nog att bli lag. André på SKF tror att företagens redovisning kommer bli mer harmoniserad i och med det kommande lagkravet. Detta kommer troligen inte enbart röra de större företagen utan även de mindre som ännu inte påverkas av lagkravet men som ändå kommer att påverkas av ytterligare påtryckningar från intressenterna i och med ökade normer. Lagkravet som träder i kraft den 1 juli 2016 (Riksdagen 2014) kommer troligen att påverka även de mindre företagen som inte kommer omfattas av denna lag. Den nya lagens påverkan kan komma att resultera i att hållbarhetsredovisning ses som ett mer naturligt beslut för de övriga företagen.
40