Empiri - Varför väljer företag att hållbarhetsredovisa?

Resultatet från de kvalitativa intervjuerna som har genomförts har sammanställts i empirin nedan. Empirin har kategoriserats efter olika områden som framkommit med hjälp av kodning av de transkriberade intervjuerna och är således inte uppdelade efter varje företag för sig utan företagsrepresentanternas svar har blandats.

4.1. Förtroendeskapande och bakomliggande normer

Normer är en genomgående faktor som de flesta av de intervjuade företagsrepresentanterna berättar att de tydligt märker av i sitt arbete med hållbarhetsredovisning. Vissa av företagen med mer erfarenhet kring att upprätta hållbarhetsredovisning menar dock att normerna har förändrats sedan 1980-talet och att de har blivit etablerade nog att det inte längre är en fråga om de ska upprätta hållbarhetsredovisning eller ej. Elisabet Linge Bergman på SEB menar att trots att det inte ännu är ett legalt krav finns det både krav och förväntningar från samhället, särskilt på de stora företagen, att visa kunskap inom hållbarhetsområdet.

Eeva Taimisto på StoraEnso menar att det både finns rättsliga normer, till exempel från EU med olika regleringar som påverkar att företag upprättar hållbarhetsredovisning, men såklart även sociala normer från samhället.

Taimisto menar att om ett företag vill visa sig ur ett hållbart perspektiv ingår det att berätta om vad företaget gör och att vara transparenta. Detta visar även att företaget är trovärdigt utifrån intressenternas ögon. Taimisto avslutar med att förklara att det finns många olika typer av sociala och rättsliga normer från samhället som påverkar företagens beslut att börja hållbarhetsredovisa eller ej.

Hållbarhetsredovisningen har också enligt Henrik Weinestedt på TeliaCompany haft en viktig betydelse för företaget för att återuppbygga förtroendet efter tidigare blåsväder som företaget hamnat i. Genom att upprätta hållbarhetsredovisning har företaget kunnat visa hur de har arbetat för att förbättra sitt anseende inom ifrågasatta områden och genom detta även lyckats återta en del av det förtroende som tidigare förlorats.

Flera av företagen påpekar även vikten av den transparens som hållbarhetsredovisningen medför och hur denna skapar legitimitet hos företagens intressenter. Flera av representanterna menar att detta är nödvändigt för att företaget överhuvudtaget ska ha möjlighet att överleva då exempelvis kunder och investerare väljer de företag som kan förse dem med rätt och

fullvärdig information kring deras arbete med hållbarhet. Enligt Cecilia Alenius på Securitas kan det förklaras av att kunderna inte vill ha en leverantör som kan skada dem på något sätt och att en av anledningarna till att upprätta hållbarhetsredovisning är att visa kunder och potentiella kunder att de är ett hållbart företag. Företagen nämner även vikten av den legitimitet som hållbarhetsredovisningen medför gällande deras varumärke och att det representerar trovärdighet vilket är ett exempel på vad företag indirekt tjänar på att upprätta hållbarhetsredovisning. Representanterna menar även att det ställs höga krav, särskilt på större företag, på att hållbarhetsredovisningen är trovärdig och speglar företagens verksamhet.

Jonas André på SKF förklarar deras ambition om att sätta pragmatiska och ambitiösa mål och menar att detta förhoppningsvis ökar företagets trovärdighet i ögonen hos både externa och interna intressenter. Att visa att de har genomfört sina tidigare satta mål anser André vara en viktig komponent till att skapa trovärdighet. André förklarar hur de har märkt av att intresset för hållbarhetsredovisningen även har ökat förväntningarna på företagen. SKF till exempel som är ett multinationellt, svenskt företag förväntas arbeta med vissa frågor. Nu för tiden ges inte lika mycket uppmärksamhet till företagens utveckling inom hållbarhetsområdet utan det är främst om ett företag inte uppfyller dessa krav som det blir uppmärksammat, vilket medför att trots att det ännu inte är lagstadgat finns det starka normer som säger att företaget “ska”

upprätta hållbarhetsredovisning.

Dock skulle Gunilla Hadders på TripleB inte säga att det är normer som påverkar om företag beslutar att hållbarhetsredovisa eller ej, utan att det mer är affärsdrivet och drivs av kunderna eftersom företagen vill sälja sina produkter och vara långsiktigt lönsamma. Ytterligare en av de intervjuade företagsrepresentanterna menar att det inte finns några direkta normer utan att det är kunderna som påverkar företagen.

4.2. Kommunikation och efterfrågan

Enligt företagsrepresentanterna har intresset för hållbarhet och hållbarhetsredovisning fått en ökad betydelse i samhället och samtliga representanter menar att redovisning av sådan icke-finansiell information som hållbarhetsredovisning innebär efterfrågas i allt högre grad av intressenter vilket för många företag var den största anledningen till att de fattat beslutet att börja hållbarhetsredovisa. Vilka intressenter som efterfrågar hållbarhetsredovisning varierar mellan de olika företagen. Gemensamt för

samtliga företag som upprättar hållbarhetsredovisning är dock att de med hjälp av sin redovisning försöker tillgodose intressenternas efterfrågan av och underlätta förståelsen för den icke-finansiella informationen rörande miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer som hållbarhetsredovisningen innefattar.

Att hållbarhetsredovisa underlättar enligt många av företagsrepresentanterna kommunikationen med intressenterna och gör att företagen kan visa hur de arbetar med hållbarhet. André på SKF menar att det är betydelsefullt att försöka matcha intressenternas förväntningar mot det som görs i verksamheten och kommunicera arbetet på ett sätt som gör att intressenterna uppfattar det som faktiskt görs på ett korrekt sätt. Hållbarhetsredovisning beskrivs av Alenius på Securitas som ett naturligt sätt att tillgodose intressenternas efterfrågan på att se hur företaget agerar hållbart då de flesta intressenter efterfrågar kommunikation av hållbarhetsaspekter. Hadders på TripleB betonar även vikten av att hållbarhetsredovisa för att inte tappa kommunikationsfördelar och menar att många företag som har ett bra hållbarhetsarbete vill kommunicera hur de verkar hållbart i samhället och hur de utvecklar sin verksamhet.

Hållbarhetsredovisning kan enligt André på SKF vara ett effektivt sätt att attrahera exempelvis kunder. Genom att kommunicera hur företaget arbetar hållbart och vad det är för typ av företag menar André att det bidrar till att företaget kan uppfattas som en önskad leverantör och kund, att människor söker sig till företaget för anställning och att kommunikationen även kan attrahera kapital från investerare. André betonar dock vikten av att företaget ska ha ett ärligt syfte med sin verksamhet och med hållbarhetsredovisningen.

Efterfrågan från såväl interna som externa intressenter har påverkat många av företagen i valet att börja samt fortskrida med upprättandet av hållbarhetsredovisning. Taimisto på StoraEnso märker klart av ett ökat intresse för hållbarhetsredovisning från framförallt kunder och investerare och menar att dessa intressentgrupper är mer uppdaterade och informerade inom hållbarhetsområdet än vad de tidigare har varit. Weinestedt på TeliaCompany upplever däremot inte att hållbarhetsredovisning efterfrågas av många av deras privatkunder, utan att det snarare är affärskunder och institutionella ägare som kräver att de hållbarhetsredovisar. Linge Bergman på SEB pekar ut kunder, aktieägare, anställda och samhället som fyra viktiga intressenter där hållbarhetsarbete efterfrågas. Även Securitas påverkas av sina intressenter och menar att många av dessa påverkar hållbarhetsarbetet, däribland kunder, anställda, investerare, leverantörer, pressorganisationer, myndigheter och facket.

Företagsrepresentanterna menar att i takt med att hållbarhet blir ett mer uppmärksammat och aktuellt område ökar även intresset från anställda, såväl nuvarande som potentiella, att undersöka hur hållbart ett företag är. Samtliga företagsrepresentanter menar att anställda har en ökad kunskap idag gällande hållbarhet och att de använder sig av hållbarhetsredovisningen för att bedöma huruvida företagets värderingar stämmer överens med de personliga värderingarna och om företaget verkligen lever upp till det de redovisar. Alenius på Securitas betonar vikten av att kunna förmedla till de anställda att det är ett hållbart företag de arbetar för vilket en hållbarhetsredovisning möjliggör. Linge Bergman på SEB menar även att hållbarhet är väldigt viktigt för framförallt yngre personer, vilket gör hållbarhetsredovisning till en betydelsefull del för att anställa unga personer.

4.3. Krav från ägare och framtida lagkrav

TeliaCompany är det enda företaget som är skyldiga på grund av krav från staten som ägare att upprätta hållbarhetsredovisning. TeliaCompany är alltså det enda av de intervjuade företagen som inte har något val när det kommer till beslutet om hållbarhetsredovisning ska upprättas eller ej. Taimisto på StoraEnso menar att en hållbarhetsredovisning är ett mycket bra instrument för att uppvisa att företaget följer EU-förordningar som reglerar exempelvis miljöpåverkan.

Enligt André på SKF kommer det troligen bli ett mer enhetligt format på hållbarhetsredovisningen vilket kommer innebära en tydligare harmonisering mellan företagen. André spekulerar även kring det förväntade lagkravet som träder i kraft i juli 2016 och menar att harmonisering troligen kommer att bli ännu mer påtaglig i och med detta.

4.4. Påverkan från andra företag

Huruvida företag påverkas av varandra vid upprättandet av hållbarhetsredovisning eller inte finns det delade meningar om hos företagsrepresentanterna. André på SKF menar att de påverkas av andra företag och att deras hållbarhetsredovisning således till viss del även influeras av andra företags hållbarhetsredovisningar. Svenska exportföretag som är verksamma på liknande marknader och en del internationella företag beskrivs av André som den typ av företag SKF jämför sin egen verksamhet med då de tittar på hur arbetet fungerar i dessa företag. André förklarar att många internationella företag ofta ligger i framkant vad gäller hållbarhetsarbete och att de därmed till viss del undersöker vad dessa företags hållbarhetsredovisning innefattar men att

det främst handlar om att undersöka bland annat vilka framgångsrika strategier som används hos dessa företag. Taimisto på StoraEnso anser även hon att de i viss utsträckning påverkas av andra företag då de använder sig av benchmarking i syfte att undersöka vilka standarder och rapporteringssystem andra företag använder sig av.

Alenius på Securitas anser däremot inte att de vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning påverkas av andra företags hållbarhetsredovisning.

Alenius menar snarare att Securitas påverkas av intressenterna eftersom att det finns en risk att förlora exempelvis kunder och investerare till konkurrerande företag om de inte hållbarhetsredovisar men att dess konkurrenter gör det. Linge Bergman på SEB menar att företaget vid upprättandet av den första rapporten delvis tog intryck av andras hållbarhetsredovisningar. Hon klargör även att SEB självklart tittar på vad som händer i omvärlden och också nu inspireras av andras hållbarhetsredovisningar.

Weinestedt på TeliaCompany påpekar vikten av att det krävs att vissa företag vågar börja hållbarhetsredovisa och vara transparenta för att på så sätt inspirera andra företag att följa efter. Weinestedt menar därmed att det är positivt att det finns krav för statligt ägda företag att hållbarhetsredovisa eftersom detta på sikt kan leda till att fler företag beslutar att börja börjar upprätta hållbarhetsredovisning. Att företag påverkas av varandra är något som även Hadders på TripleB anser. Hadders menar att de lagkrav som är på väg att införas gällande hållbarhetsredovisning kan innebära att de som inte hållbarhetsredovisar idag kan komma att inspireras av andra som upprättar, eller som kommer börja upprätta, hållbarhetsredovisning.

4.5. Framhäva verksamheten

Förutom de normer som många företag nämner, uppfattar företagen hållbarhetsredovisningen som ett positivt och användbart instrument för att kunna kommunicera det arbete de gör för människor, miljö och samhälle till sina intressenter. Flera av representanterna från företagen påpekar vikten av att vara transparenta och Taimisto menar att “hållbarhet finns i hjärtat på StoraEnso” och att hållbarhet således är en viktig faktor att förmedla.

Linge Bergman på SEB påpekar även vikten av att visa hur de som finansiell institution påverkar samhället och att kommunikation av denna påverkan är direkt kopplad till deras anseende. Linge Bergman förklarar också att sedan SEB började upprätta hållbarhetsredovisning, har företaget fått en ännu större

förståelse för hur de är en del av samhället, att de påverkar samhället men även att de påverkas av samhället. André på SKF berättar att det beröm som företaget har fått för sin transparens även yttrar sig genom att anställda känner att de arbetar i ett utvecklande arbetsklimat.

Hadders på TribleB menar dock att hållbarhetsredovisning inte är ett sätt för företagen att försköna sin verksamhet utan mer ett verktyg att framhäva sitt hållbarhetsarbete. Vid frågan om det finns vissa branscher som upprättar hållbarhetsredovisning mer än andra svarar hon att det inte är någon större skillnad, dock kan företag vara i större behov av att redovisa om de till exempel har en känslig värdekedja då de anser det viktigare att kommunicera sin trovärdighet till kunder och andra intressenter.

4.6. Beslutsprocess

Få av företagsrepresentanterna arbetade i företagen vid den tidpunkt när den första hållbarhetsredovisningen upprättades men samtliga representanter anser ändå att beslutet att börja hållbarhetsredovisa har varit ett naturligt steg i företagets utveckling. Alenius på Securitas förklarar att processen att börja hållbarhetsredovisa skedde i flera steg eftersom beslut inte kan implementeras snabbt i ett stort företag som Securitas. Alenius beskriver vidare att beslutet att hållbarhetsredovisa därmed blev en naturlig utveckling för företaget. Även Linge Bergman tror att hållbarhetsredovisning var naturligt för SEB då de tidigare redovisat miljöaspekter i sin årsredovisning och menar att beslutet att börja hållbarhetsredovisa därmed inte var ett dramatiskt sådant. André på SKF förklarar att det fanns förväntningar från omvärlden att hållbarhetsredovisa och att många andra svenska företag började hållbarhetsredovisa vid ungefär samma tidpunkt som SKF, vilket gjorde hållbarhetsredovisning till ett självklart och naturligt beslut även för SKF.

Det råder en samstämmighet bland många av företagsrepresentanterna kring att det finns olika alternativ att visa verksamheten utifrån ett hållbart perspektiv men att hållbarhetsredovisning ändå ses som det mest lämpliga alternativet.

Taimisto på StoraEnso och Alenius på Securitas påpekar att det givetvis finns fler verktyg än hållbarhetsredovisning, men menar att hållbarhetsredovisning ändå uppfattas som det mest effektiva alternativet för att visa hur företaget agerar hållbart.

Huruvida en diskussion har förts i företagen gällande olika alternativ till hållbarhetsredovisning eller inte, har varierat. Weinestedt på TeliaCompany

menar att hållbarhetsredovisning var ett givet alternativ på grund av ägarkravet och att en diskussion kring om hållbarhetsredovisning ska upprättas eller inte ej har förts i modern tid. Alenius däremot menar att de på Securitas diskuterade och utvärderade olika alternativ för att visa företagets hållbarhetsaspekter, men att de ändå landade i att hållbarhetsredovisning var det mest fördelaktiga alternativet.

Gemensamt för samtliga företagsrepresentanter är att de ser hållbarhetsredovisningen som ett värdefullt verktyg i verksamheten och att de tror att hållbarhetsrapportering är något som de kommer fortsätta med i någon form även i framtiden. Hadders på TripleB anser att hållbarhetsredovisning är något som alla företag kan använda sig av, oavsett verksamhet, eftersom att alla företag kan ta ett steg mot en mer ansvarsfull produktion och verksamhet.

4.7. För- och nackdelar

För att kunna bedöma om hållbarhetsredovisning uppfattas som ett gynnsamt alternativ från företagens perspektiv fick företagsrepresentanterna frågan om de anser att det finns för- och nackdelar med att hållbarhetsredovisa.

Weinestedt på TeliaCompany förklarar att det givetvis finns merkostnader i form av arbetstid och bestyrkandekostnader i att hållbarhetsredovisa men menar ändå att detta inte är något negativt i det stora hela. Vidare förklarar Weinestedt att hållbarhetsredovisningsprocessen blir allt smidigare och snabbare vilket således innebär mindre arbete för att upprätta denna rapport. Inte heller Alenius på Securitas, Linge Bergman på SEB eller André på SKF ser ökade kostnader och de resurser som upprättandet av hållbarhetsredovisning kräver som någon nackdel. Alenius beskriver hållbarhetsredovisning som ett fördelaktigt alternativ eftersom det gör det möjligt att samla all icke-finansiell information på samma ställe vilket underlättar jämförelsen av företagets prestation mellan olika år.

Att hållbarhetsredovisning är tids- och resurskrävande är aspekter som Taimisto på StoraEnso anser är viktiga att beakta. Taimisto tror att det funderades en del kring detta innan beslutet att börja hållbarhetsredovisa fattades, men menar att hon idag kan se att hållbarhetsredovisningen är värdefull i förhållande till den kostnad och den tid som det krävs för att upprätta redovisningen. Hadders på TripleB bedömer att beslutet att inte hållbarhetsredovisa medför stora risker för företagen och nämner påverkan på varumärket som en möjlig negativ konsekvens. Hadders anser även att processen att hållbarhetsredovisa inte medför väsentliga kostnader i förhållande till de fördelar som

hållbarhetsredovisningen innebär vilket gör hållbarhetsredovisning till ett effektivt verktyg för att visa hur företaget arbetar hållbart.

In document Varför väljer företag att hållbarhetsredovisa? (Page 25-33)