Denna studie syftar till att förklara bakomliggande faktorer till varför börsnoterade företag fattat beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning. Studien har resulterat i att syftet har uppnåtts. Det har visat sig att det finns flera faktorer som kan förklara varför företag beslutar att hållbarhetsredovisa, något som dock varierar mellan olika företag. De viktigaste slutsatserna, kopplat till syftet har sammanställts nedan.
Det som har framgått av studien är att hållbarhetsredovisningen är starkt grundad i normer och förväntningar från samhället. Även legitimitet som har sin utgångspunkt i samhällets normer är en faktor som påverkar företagens beslut, vilket gör att normernas närvaro gällande hållbarhetsredovisning inte är förvånande. Legitimitet har vidare en stor betydelse för företagets överlevnad och att inte följa normerna kan vara ett hot mot företagets existens. Samhällets påverkan och inflytande är något som företagen bör lägga stor vikt vid eftersom att det går hand i hand med företags överlevnad. Samhällets normer är alltså en av anledningarna till att företagen fattar beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning.
Arbetet har också visat att det finns en koppling mellan legitimitet och företagets intressenter, inte minst när det kommer till företagets överlevnad. Eftersom ett företag är beroende av sina intressenter är det viktigt att förse dem med den information som efterfrågas för att inte förlora dem till konkurrerande företag med högre trovärdighet samt för att erhålla nödvändiga resurser som intressenterna kontrollerar. Företagsrepresentanterna har upplevt en stor efterfrågan av redovisning av hållbarhetsaspekter från många olika intressentgrupper vilket gör strävan efter att tillgodose behovet av hållbarhetsredovisning till en viktig del av företagens verksamhet. Utan hållbarhetsredovisning skulle företaget anses svagare ur konkurrenssynpunkt än andra företag som upprättar hållbarhetsredovisning. Av studien har det framgått att företag påverkas mycket av omvärlden och andra konkurrerande företag men att denna faktor inte ensam påverkar företag i frågan om de ska börja hållbarhetsredovisa eller ej. Kravet som finns på statliga företag att hållbarhetsredovisa kan dock tänkas ha en viss påverkan på andra företag gällande beslutet att börja upprätta hållbarhetsredovisning eller ej.
Av studien har det framkommit att fördelarna med att hållbarhetsredovisa i hög grad överväger nackdelarna. Det går alltså att konstatera att hållbarhetsredovisning är ett fördelaktigt verktyg för företagen i sin
41
affärsverksamhet och att det således är ett beslut med positiva effekter. Studien har också visat att kostnader, såväl resursmässiga som finansiella, är av mindre betydelse. Likaså har empirin avslöjat att andra alternativ än hållbarhetsredovisning mer kan ses som ett komplement än ett substitut till hållbarhetsredovisning.
Liksom att det redan etablerade ägarkravet hos statliga företag tros ha haft en påverkan på andra företag kommer troligtvis även det kommande lagkravet på större bolag ha en påverkan på mindre företag som inte omfattas av lagen.
Lagförändringen kommer innebära att vissa företag som i dagsläget inte hållbarhetsredovisar kommer vara tvungna att göra detta, vilket i sin tur mest sannolikt kommer påverka andra företag att frivilligt besluta sig för att upprätta hållbarhetsredovisning. Om detta visar sig stämma kommer redovisning av hållbarhetsaspekter finnas i en större utsträckning och hållbarhetsredovisningen kommer därmed att bli mer väletablerad.
Studien har visat att det finns ett samband mellan bakomliggande faktorer och det slutliga beslutet som företaget fattar vid valet att hållbarhetsredovisa eller inte. Samspelet mellan bakomliggande faktorer och företagens resursbehov påverkar företagens beslutsprocess vilket sedan leder till företagets beslut att börja upprätta hållbarhetsredovisning. Studien har visat att företagen till viss del utvärderar olika alternativ till hållbarhetsredovisning, dock har inte samtliga möjliga utfall tagits i beaktning innan beslutet att hållbarhetsredovisa fattades.
Ett förslag till framtida forskning är att analysera beslutsfattandet ur ett större perspektiv och förklara hur upprättandet av hållbarhetsredovisning påverkar företagets beslutsfattande. Utgångspunkten i denna studie är att förklara varför företagen tar beslutet att upprätta hållbarhetsredovisning. Det vore således intressant att undersöka om det omvänt finns någon påverkan från hållbarhetsredovisningen på företagens beslutsfattande. Det vore även intressant att undersöka hur det kommande lagkravet för juli 2016 kommer att påverka hållbarhetsredovisningen och dess utsträckning för de direkt berörda företagen men även för de övriga företagen som inte omfattas av lagkravet.
42
Referenser
Bailey, D., Harte, G. & Sugden, R. (2000). Corporate disclosure and the deregulation of international investment. Accounting, Auditing & Accountability, 13(2), 197-218.
Bouten, L. & Hoozée, S. (2015). Challenges in sustainability and integrated reporting. Accounting Education. 30(4), 373-381.
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P. (2011). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Carpenter, V.L. & Feroz, E.H. (2001). ´Institutional theory and accounting rule choice: An analysis of four US state goverments´ decisions to adopt generally accpeted accounting principles´. Accounting, Organizations and Society, 26(7-8), 565-96.
Chen, J.C. & Roberts, R.W. (2010). Toward a more coherent understanding of the organization-society relationship: A theoretical consideration for social and environmental accounting research. Journal of Business Ethics, 97(4), 651-665.
Clarkson, M.E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of Management Review, 20(1), 92-117.
Deegan, C. & Unerman, I. (2011). Financial accounting theory. 2. uppl. Maidenhead:
McGraw-Hill Education.
Dillard, J.F.,Rigsby, J.T. & Goodman, C. (2004). The making and remaking of organization context: Duality and the institutionalization process. Accounting Auditing & Accountabiliy Journal, 17(4), 506-542.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48, 146-160.
Ds 2014:45. Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Stockholm:
Justitiedepartementet.
43
Fagerström, A. & Hartwig, F. (2016). Från hållbarhetsrapportering och bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision. Balans, 16 februari.
http://www.tidningenbalans.se [2016-04-06].
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. 1 uppl. Malmö: Liber AB.
Gray, R. (2006). Social, environmental and sustainability reporting and organisational value creation? Accounting & Accountability Journal, 19(6), 793-819.
Gray, R., Kouhy, R. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8(2), 47-77.
Hasnas, J. (1998). The normative theories of business ethics: a guide for the perplexed. Business Ethics Quarterly, 8(1), 19-42.
Hatch, M.J. (1997). Organisationsteori - moderna, symboliska och postmoderna perspektiv.
Lund: Studentlitteratur AB.
Hybels, R.C. (1995). On legitimacy, legitimation, and organizations: a critical review and integrative theoretical model. Academy of Managaement Best Papers Proceedings, 241-245.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Kanji, Gopal K, (2010). Corporate social responsibility in a global economy.
Total Quality Management & Business Excellence. 21(2),119-143.
Meyer, J.W., & Rowan, B. (1977). Instutitionalized organisations: formal structure as myth ceremony. American Journal of Sociology. 83(2), 340-363.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunden - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Patten, D.M. (1991). Exposure, legitimacy and social disclosure. Journal of Accounting and Public Policy, 10(4) 297-308.
Pfeffer, J. & Salanick, G.R. (2003). The external control of organisation - a resource dependence perspective. Stanford, California: The Board of Trustees of the Leland Stanford Junior University.
44
Regeringen (2013). Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande.
http://www.regeringen.se/contentassets/601d79990be1426f901c533d67d3af8 3/statens-agarpolicy-och-riktlinjer-for-foretag-med-statligt-agande-2013 [2016-05-16].
Shocker, A.D., & Sethi S.P. (1973). An Approach to Incorporating Societal Preferences in Developing Corporate Action Strategies. Californiga Management Review, 15(4), 97-105.
Simon, H.A. (1955). A behavioral model of rational choice. Quarterly Journal of Economics, 69(1), 99-118.
Simon, H.A. (1979). Rational decision making in business organizations. The American Economic Review, 69(4), 493-513.
Simon, H.A. (1997). Administrative Behavior. 4. uppl. New York: Simon &
Schuster Inc.
Simon, H.A. (1997). Bounded rationality and organisational learning. Reflections.
1(2), 17-27.
Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: strategic and institutional approaches. Academy of Management Review, 20(3), 571-610.
Waddock, S. (2008). Building a new institutional infrastructure for corporate responsibility. Academy of Management Perspectives, 22(3), 87-108.
Walden, D.W., & Schwartz B.N. (1997). Environmental disclosures and public policy pressure. Journal of Accounting and Public Policy, 16(2), 125-154.
Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: Teori, standarder och praktisk tillämpning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
45