Jordproverna analyserades i denna komplettering enbart för PAH-16. Tidigare provtagning inkluderade alifater, aromater, BTEX, PAH-16 och metaller (inkl. kvicksilver) samt klorerade alifater (inkl. vinylklorid). Notera att proverna för klorerade alifater togs som stickprov och endast på ett djup per provpunkt, inga lagrade prover finns därför för denna analys.
Grundvattenprover och porgasprover analyserades för klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. vinylklorid; Tabell 1).
Inom ramen för denna komplettering har sex ytterligare porgasmätningar genomförts och 12 PAH-16 analyser. PAH analyser fördelades främst på större markdjup än 1 m (Tabell 1).
Tabell 1. Genomförda analyser. Tabellen ger provtaget medium, namnet på provpaket (ALS/Eurofins), vilka parametrar som ingår i analysen, antal prov som analyserats samt provtagningskärl.
Medium Provpaket Parameter Antal Provtagningskärl/prov Jord MS-1 11 st metaller (inkl.
kvicksilver) 8 Diffusionstät påse för jord
Jord OJ-21a Alifater, aromater,
BTEX och PAH16 8 Diffusionstät påse för jord
8 Metanolvial med TerraCore-provtagare
Jord TOCB TOC beräknad från
glödförlust 8 Diffusionstät påse för jord
Grundvatten OV-6a Klorerade
lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)
2 2x40 ml brun EPA-vial med NaHSO4
Porgas PLUUX Klorerade
lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)
9 Provtagningsutrustning från Eurofins Pegasuslab
4 Representativa halter
För området används UCLM95-halter som representativ halt. UCLM95-halter tar hänsyn till antalet prov, deras standardavvikelse samt medelhalter och är områdets representativa halt av en förorening som områdets verkliga medelhalt med 95 % sannolikhet understiger. Det är ett konservativt mått på om området skulle kunna utgöra en oacceptabel risk eller inte.
Beroende på val av metod för uträkning av representativ halt ovan kommer ett områdes framräknade medelhalt att variera. Till exempel är UCLM95-halter alltid, när det finns en variation, högre än medelvärdet.
Beroende på val av beräknad representativ halt bör även begreppet ”felklassning” förklaras.
När ett förorenat område ska klassificeras som (a) i behov av åtgärder eller (b) ej i behov av åtgärder, så kan två typer av fel begås:
Typ 1: Ett område som i verkligheten är i behov av åtgärder blir istället klassificerat som att åtgärder ej krävs. Detta kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker.
Typ 2: Ett område som i verkligheten inte kräver åtgärder blir klassificerat som att åtgärder krävs. Något som kan leda till extra åtgärdskostnader.
Dessa felbeslut kan inträffa på grund av att alla undersökningar är förenade med
osäkerheter, bland annat orsakade av det begränsade antalet undersökningspunkter i en utredning.
I miljösammanhang betraktas oftast fel av typ 1 som mer allvarliga än fel av typ 2, eftersom fel av typ 1 kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker som man inte är medveten om. Fel av typ 2 leder däremot till ökade kostnader för åtgärder och att åtgärder görs utan att där finns ett behov.
I denna rapport förs med avseende på hälsorisker en diskussion om skillnader mellan områdenas representativa halt utifrån medel-, och UCLM95-halter. Detta görs för att skillnaderna mellan de olika beräkningarna av representativ halt ger olika möjligheter med olika säkerheter för vilka risker som ett egenskapsområde inducerar.
1. Om UCLM95-halter och medelhalter understiger ett riktvärde bedöms föroreningsnivån inte utgöra någon oacceptabel risk.
2. Om UCLM95-halter överstiger riktvärdet men medelhalten understiger kan föroreningsnivån utgöra en oacceptabel risk. Resultatet indikerar dock på att det finns vissa osäkerheter i dataunderlaget. Ett större dataunderlag skulle till exempel kunna göra att UCLM95-, och medelhalterna närmade sig varandra.
3. I de fall då UCLM95-halter och medelhalter överskrider riktvärdet är det sannolikt att föroreningsnivåer leder till oacceptabla risker.
5 Jämförvärden
5.1 Jord
Ett områdes markanvändning speglar de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning exponeringen förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av naturresurser (markmiljö, grundvatten, ytvatten) inom området.
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
5.1.1 Generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden anger föroreningshalter i mark under vilka risken för negativa effekter på människor, miljö och naturresurser normalt är acceptabel
(Naturvårdsverket, 2009). I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden:
• Känslig Markanvändning (KM) där markkvaliteten inte begränsar val av
markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.
KM gäller generellt för bostadsmark, skolor och förskolor.
• Mindre Känslig Markanvändning (MKM) där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning.
Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas.
Inom området planeras bostäder vilket gör att markanvändningen bäst motsvarar känslig markanvändning. Dock skiljer sig markanvändningen från de generella förutsättningarna exempelvis genom reducerad odling eller enbart odling i krukor är förväntad, marken förväntas vara hårdgjord vilket reducerar exponeringen, dricksvatten kommer vara kommunalt samt att källare kan förekomma.
För fastigheten planeras bostäder och verksamheter men ca 30% av fastigheten kommer vara öppen mark. Därför har två platsspecifika riktvärden (PSRV) tagits fram. PSRV har tagits fram för de ämnen där representativa halter överskridit riktvärdet för KM.
5.1.2 Platsspecifika riktvärden 1 (PSRV1) för öppen mark
Dessa riktvärden är justerade enligt följande. Exponeringstider är justerade till 60 d/år under förutsättning att marken kommer anläggas med ca 0,5 m anläggningsmassor samt att ytan blir hårdgjord, 0% inomhusvistelse, inget dricksvattenintag från fastigheten samt bara 1% av växtintaget från området, markmiljö skyddas enligt MKM (Bilaga 2 för
uttagsrapport). De sammanvägda riktvärdena styrs för skydd av grundvatten eller skydd av markmiljö (Tabell 2).
Tabell 2. Översikt över PSRV1 för öppen mark. Tabellen ger ämne, riktvärde för skydd av människors hälsa, sammanvägt riktvärde, enhet samt skyddsobjekt som styr riktvärdet.
Ämne Hälsa PSRV1 öppen mark Enhet Styrande för riktvärde
Kadmium 11 7,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Koppar 20 000 200 mg/kg Skydd av markmiljö
Kvicksilver 5,8 2,0 mg/kg Skydd av grundvatten
Bly 410 120 mg/kg Skydd av grundvatten
Zink 26 000 500 mg/kg Skydd av markmiljö
Aromat >C10-C16 1400 15 mg/kg Skydd av markmiljö Aromat >C16-C35 1400 10 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-M 150 15 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-H 7,2 5,0 mg/kg Skydd av grundvatten
1,2-dikloretan 29 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 16 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 400 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
5.1.3 Platsspecifika riktvärden 2 (PSRV2) för bostäder
Exponeringstider har reducerats till 60 d/år för samtliga exponeringsvägar utom inandning ånga som kvarstår med 365 d/år, 100% inomhusvistelse, inget dricksvattenintag från fastigheten, 0 % av växterna kommer från området, markmiljö skyddas enligt MKM (Bilaga 2 för uttagsrapport).
De sammanvägda riktvärdena styrs till stor del av skydd för markmiljö eller skydd för grundvatten. För kvicksilver och PAH-M styrs riktvärdena för skydd av inandning av ånga (Tabell 3).
Skillnaden mellan de två framtagna sammanvägda PSRV är endast för kvicksilver och PAH-M som båda styrs av inandning ånga och påverkas av andelen inomhusvistelse (Tabell 2 och Tabell 3). Observera dock att skyddsnivåer för hälsa varierar för flera ämnen men detta påverkar inte det sammanvägda riktvärdena för mer än de flyktiga ämnena.
Tabell 3. Översikt över PSRV2 för bostad. Tabellen ger ämne, riktvärde för skydd av människors hälsa, sammanvägt riktvärde, enhet samt skyddsobjekt som styr riktvärdet.
Ämne Hälsa PSRV-bostad Enhet Styrande för riktvärde
Kadmium 47 7,0 mg/kg Skydd av grundvatten Aromat >C16-C35 2 400 10 mg/kg Skydd av grundvatten
PAH-M 3,8 4,0 mg/kg Inandning av ånga
PAH-H 13 5,0 mg/kg Skydd av grundvatten
1,2-dikloretan 0,85 0,018 mg/kg Skydd av grundvatten
Trikloreten 2,4 0,18 mg/kg Skydd av grundvatten
Tetrakloreten 7 0,40 mg/kg Skydd av grundvatten
5.2 Porgas
I tidigare rapport användes Naturvårdsverkets (2016) bedömningsgrunder för inomhusluft (RfC eller RISK-inhalation) med en spädning på 10 ggr vilket motiverades med att endast låga halter av klorerade lösningsmedel påvisades i markluften. Naturvårdsverket använder dock vanligen en större spädning (vanligen 1 000 till 10 000 ggr) när ämnen går från porgas till inomhusluft (Naturvårdsverket, 2009). För att bedöma riskerna med klorerade lösningsmedel i porgas används här andra bedömningsgrunder enligt resonemanget nedan.
Då det inte finns framtagna riktvärden för porgas i Sverige har beräkningar utgått från envägskoncentrationer för inandning av ånga från Naturvårdsverkets beräkningsverktyg (Naturvårdsverket, 2009; Naturvårdsverket, 2016). Utifrån Naturvårdsverkets antaganden anger dessa envägskoncentrationer gränsen för när en halt i jord övergår från att vara acceptabel eller ej (Naturvårdsverket, 2016). Dvs nivån indikerar en nivå över vilken halten skulle kunna innebära risker med inandning av ånga (Tabell 4).
787427 Riskbedömning och åtgärdsutredning kvarteret Skepparen i
copyright© AFRY (ÅF-Infrastructure AB)
Tabell 4. Utdrag av Naturvårdsverkets envägskoncentrationer från riktvärdesmodellen under KM (Naturvårdsverket, 2016). För beräkningar har koncentrationer för inandning ånga använts (rödmarkerad).
Naturvårdsverkets beräkningsark har en annan flik som benämns ”halter” där verkliga halter i jord kan anges och utifrån dessa halter beräknas den förväntade fördelningen av ämnen mellan olika medier (Naturvårdsverket, 2016). Bland dessa medier anges exempelvis förväntade halter i porluft och inomhusluft (Tabell 5). I denna tabell går det också att utläsa skillnaden i spädning mellan porluft och inomhusluft. Istället för att använda verkliga halter i jord används här de acceptabla envägskoncentrationer för inandning ånga (Tabell 4 och Tabell 5). Resultatet indikerar därmed den nivå där porgashalter övergår från att vara acceptabla halter till oacceptabla (Tabell 5). De
framräknade halterna ges i enheten mg/m3 medan analyssvar har rapporterats i µg/m3. För att omvandla mg/m3 till µg/m3 har de multiplicerats med 1000.
Tabell 5. Översikt av fördelningen av ämnen utifrån att envägskoncentrationen för inandning ånga från (rödmarkerad kolumn till vänster). Den rödmarkerade kolumnen till höger indikerar de förväntade (tillika gränsen mellan acceptabel och oacceptabel halt) koncentration i porgas.