– Miljötekniska markundersökning AFRY - Kund: Norrköpings kommun

Frösundaleden 2A

SE-169 70 Solna Sweden

Telefon 010 505 00 00 Registrerat kontor i Solna Org. id: 556185-2103 VAT: SE5561852103

afry.com

Bilaga 4 – Miljötekniska markundersökning

AFRY

Kund: Norrköpings kommun Projekt: Skepparen

Projektnummer: 787427

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 1/32

Rapport

AFRY (ÅF- Infrastructure AB) Frösundaleden 2A

SE-169 70 Solna Sweden

Telefon 010 505 00 00 Registrerat kontor i Solna Org. id: 556185-2103 VAT: SE5561852103

afry.com Författare

Adrian Sokolik ^Datum03/09/2020

Tel 010-505 32 26 Projekt ID

787427

E-mail

adrian.sokolik@afry.com

Granskare

Claes Becker

Tel 072-736 60 60

E-mail

claes.becker@afry.com

Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping

ÅF-Infrastructure AB

Philip Brown, Adrian Sokolik, Claes Becker, Stefan Classon

Innehållsförteckning

1 Inledning... 4 1.1 Projektorganisation ... 4 1.2 Bakgrund och syfte ... 4 2 Områdesbeskrivning ... 4 2.1 Lokalisering ... 4 2.2 Detaljplan ... 5 2.3 Hydrologi, geohydrologi och brunnar ... 6 2.4 Geologi ... 7 2.5 MIFO ... 8 2.6 Historik ... 9 3 Tidigare undersökningar ... 10 4 Genomförandebeskrivning ... 11 4.1 Jord ... 12 4.2 Grundvatten ... 12 4.3 Porgas ... 13 4.4 Analyser ... 13 5 Jämförvärden ... 14 5.1 Jord ... 14 5.2 Grundvatten ... 14 5.3 Porgas ... 14 6 Fältobservationer ... 15 7 Resultat ... 15 7.1 Markprover ... 15 7.2 Grundvatten ... 16 7.3 Porgas ... 17 8 Diskussion och slutsatser ... 18 9 Referenser ... 20

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 3/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

Bilagor

Bilaga 1 - Karta med koordinater för provpunkter (jord och grundvatten) ... 21 Bilaga 2 - Provtagningskarta från tidigare undersökning ... 23 Bilaga 3 - Kompletta fältanteckningar ... 25 Bilaga 4 - Komplett sammanställning av analysresultat... 29 Bilaga 5 - Laboratoriets analysprotokoll ... 32

1 Inledning

1.1 Projektorganisation

Administrativa uppgifter för detta uppdrag framgår av nedanstående information.

Beställare: Samhällsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun

Kontakt (beställare): Karl Braune 011-15 20 81

karl.braune@norrkoping.se

Fastigheter: Skepparen 1-5, Saltängen 1:12-1:15 Fastighetsägare: Norrköpings kommun

Miljökonsult: AFRY (ÅF-Infrastructure AB) Kontakt (miljökonsult): Philip Brown

010-505 48 46

Philip.brown@afry.com Adrian Sokolik

010-505 32 26

Adrian.sokolik@afry.com

1.2 Bakgrund och syfte

AFRY (ÅF-Infrastructure AB) har på uppdrag av Norrköpings kommun utfört en miljöteknisk markundersökning på parkeringskvarteret Skepparen på fastigheterna Skepparen 1-5 samt Saltängen 1:12-1:15. Syftet med uppdraget är att undersöka förekomst av klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukter i mark, grundvatten och porgas samt förekomst av tidigare kända föroreningar i marken. Syftet med föreliggande rapport är att redovisa resultatet för jord-, grundvatten- och porgasprover uttagna på undersökningsområdet samt hur dessa påverkar detaljplanearbetet. Syftet med aktuell detaljplan är att upprätta

byggrätter för bostäder, kontor och centrumverksamhet.

Tidigare översiktlig miljöteknisk markundersökning (NIRAS AB & Structor Miljöanalys AB, 2008) påvisade förekomst av PAH och metaller i jord samt PAH i grundvatten.

2 Områdesbeskrivning

2.1 Lokalisering

Det aktuella undersökningsområdet är en parkeringsyta och är belägen i de centrala delarna av Norrköping. Fastigheterna som berörs innefattar Skepparen 1, Skepparen 2, Skepparen 3, Skepparen 4, Skepparen 5, Saltängen 1:12, Saltängen 1:13, Saltängen 1:14 och Saltängen 1:15 (Lantmäteriet, 2020). Området är avgränsat av Slottsgatan i söder, Orangerigatan i väst, Packhusgatan i öst och Norra promenaden i norr. Se Figur 1 för lokalisering.

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 5/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

Figur 1. Översiktskarta över Norrköping till vänster samt undersökningsområdet till höger. Under-sökningsområdet är markerat med blå figur. © Lantmäteriets medgivande R50086180_200001

2.2 Detaljplan

Enligt detaljplanen för området kommer det att upprättas bostäder, kontor och

centrumverksamhet inom aktuellt undersökningsområde. Se Figur 2 nedan för en indelning av området i framtida markanvändning.

Figur 2. Detaljplan för kommande utformning av undersökningsområdet, kvarteret Skepparen.

Brunmarkerat område anger kontor, tingsrätt och centrum. Gulmarkerat område anger bostäder, kontor med centrumverksamhet i entrévåningen samt parkeringsgarage under mark.

2.3 Hydrologi, geohydrologi och brunnar

Närmaste ytvatten är Motala ström som ligger ca 150 m söder om undersökningsområdet.

Enligt SGU:s brunnsarkiv (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) finns det i närområdet en energibrunn ca 100 m sydost om området och en vattenbrunn ca 300 m sydost om området. I övrigt finns en brunn med osäker användning på Hamnbron ca 270 m sydost om området. Se Figur 3 för brunnskartan.

Figur 3. Utdrag ur SGU:s brunnskarta över undersökningsområdet samt närliggande område.

Undersökningsområdet är markerad med blå figur. Grön fyrkant markerar en energibrunn; rosa cirkel markerar en brunn med osäker användning samt osäkert läge; rosa vattendroppe markerar en vattenbrunn med osäkert läge. © SGU

Enligt SGU:s grundvattenmagasinkarta (Figur 4) ingår undersökningsområdet i ett större grundvattenmagasinområde (magasinposition J1) (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020). Det är en jordakvifär och överlagras inte av annat definierat grundvattenmagasin.

Det finns ett tätande lager ovanför magasinet. Det finns inga uppgifter om grundvatten-strömning men det ytliga grundvattnet bedöms strömma i riktning mot närmaste ytvatten, Motala Ström, dvs. söderut. Det djupare grundvattnets strömningsriktning kan vara mer osäkert.

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 7/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

Figur 4. SGU:s grundvattenmagasinkarta inom undersökningsområdet och inom närområdet. Blå färg med vita horisontala streck markerar grundvattenmagasinområde med ett tätande lager ovan magasinet.

2.4 Geologi

Enligt SGU:s jordartskarta (1:25 000 – 1:100 000) (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) är jordarterna i och i anslutning till undersökningsområdet postglacial finlera samt svämsediment (ler-silt). Se Figur 5 för jordartskartan.

Figur 5. Utdrag ur SGU:s jordartskarta (1:25 000 - 1:100 000). Gul färg markerar postglacial finlera och rosa färg markerar svämsediment (ler-silt). Blå figur markerar undersökningsområdet.

© SGU

Enligt SGU:s jorddjupskarta (Sveriges Geologiska Undersökning, 2020) är jorddjupet 30-50 m under markytan i och i närheten av undersökningsområdet. Enligt SGU:s observation var jorddjupet ca 100 m sydost om undersökningsområdet generellt 40 m under markytan med avslut mot berg. Se Figur 6 för jorddjupkarta.

Figur 6. SGU:s jorddjupkarta som visar att jorddjupet i och i närheten av undersökningsområdet 30-50 m under markytan. Blå cirkel markerar jorddjupsobservationer > 20 m under markytan.

Röda stjärnor markerar avslut mot berg och svart stjärna markerar öppet avslut. Blå figur markerar undersökningsområdet. © SGU

2.5 MIFO

MIFO står för Metodik för inventering av förorenade områden och är en modell för

bedömning av föroreningssituationen och vad den kan innebära för människors hälsa samt miljön inom ett begränsat område (Naturvårdsverket, 1999). MIFO delas in i två faser, 1 och 2. Fas 1 omfattar identifiering och historisk utredning av föroreningar för objektet och fas 2 omfattar provtagning av potentiellt förorenade medium.

Riskbedömning enligt MIFO delas in i fyra riskklasser. 1 är mycket stor risk, 2 är stor risk, 3 är måttlig risk och 4 är liten risk. Riskklasserna baseras på en översiktlig bedömning av identifierade risker gällande människors hälsa och miljö.

Enligt Östgötakartan (Figur 7) finns ett antal potentiellt förorenade objekt inom och utanför undersökningsområdet (Länsstyrelsen, 2020). Inom undersökningsområdet finns tre objekt, ett objekt med riskklass 4, ett med riskklass 3 samt ett ej riskklassificerat (förstudie).

Objektet med riskklass 4 är en tidigare verkstadsindustri (utan halogenerade lösningsmedel). Objektet med riskklass 3 är enligt uttag ur EBH-arkivet en tidigare verksamhet som arbetade med gummiproduktion. De utförde däckservice, däckbyte, regummering (vulkning) på platsen mellan 1951 och 1969. Blyvulkning kan ha gett upphov till blyföroreningar samt lagring av däck kan ha gett upphov till bly- och

kadmium-förorening i mark. Det ej riskklassificerade objektet omfattar 11 fastigheter och klassificeras som övrig branschklass 3 (BKL 3). Enligt Naturvårdsverkets branschlista 2020

(Naturvårdsverket, 2020) innefattar branschspecifika föroreningar för gummiproduktion alifatiska kolväten och PAH; lösningsmedel kan förekomma. Branschspecifika föroreningar för verkstadsindustri (utan halogenerade lösningsmedel) innefattar också alifatiska kolväten och PAH. Från detta underlag bedömdes det att provtagning skulle utföras för analyserna som föreslogs enligt avrop (DNR SPN 2009/0311 251) daterad 2020-05-28.

Ca 125 meter öster om undersökningsområdet finns ett objekt som har sanerats till åtgärdsmålet MKM (mindre känslig markanvändning). Det har bland annat rört

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 9/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

behandlas som en potentiell föroreningskälla i föreliggande undersökning. I övrigt finns en verksamhet ca 100 m väster om området (riskklass 4) som har grafisk industri angivet som primär bransch. Enligt Naturvårdsverkets branschlista 2020 innefattar branschtypiska föroreningar för denna typ av industri PAH, bly, övriga tungmetaller och klorerade lösningsmedel. Detta objekt behandlas också som en potentiell föroreningskälla i föreliggande undersökning.

Figur 7. Utdrag ur Östgötakartan (Länsstyrelsen) med potentiellt förorenade områden markerade med cirkel tillsammans med riskklass. Cirkel med E innebär att området ej har riskklassats. MKM innebär att objektet har uppnått åtgärdsmålet, dvs. sanerats till MKM.

2.6 Historik

Från historiska ortofoton från år 1960 och år 1975 (Figur 8) framgår att

undersökningsområdet tidigare troligtvis varit bebyggt med småindustrier (Lantmäteriet, 2020). År 1960 ser kvarteret ut att vara tättbebyggt. År 1975 verkar området vara mer glesbebyggt. Flera av byggnaderna som var på plats 1960 har rivits ned och ersatts med bland annat parkering i mitten av kvarteret.

Figur 8. Historiska ortofoton från 1960 (vänster) och 1975 (höger). Blå figur markerar undersökningsområdets ungefärliga lokalisering. © Lantmäteriets medgivande R50086180_200001.

Från historiska flygfoton år 1996-1998 och år 1999 (Figur 9) framgår att området var en parkeringsyta (Norrköpings kommun, 2020). Vid något tillfälle efter 1975 men innan 1996-1998 har alltså samtliga kvarterets byggnader rivits och parkeringar uppkommit.

Figur 9. Historiska flygfoton år 1996-1998 (vänster) och år 1999 (höger). Blå figur markerar undersökningsområdets ungefärliga lokalisering. © Norrköpings kommun

3 Tidigare undersökningar

Tidigare har, som ovan nämnt, NIRAS och Structor (NIRAS AB & Structor Miljöanalys AB, 2008) på uppdrag av Norrköpings kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk

undersökning av mark och grundvatten i kvarteren Spinnhuset och Skepparen i Norrköpings kommun. Jordprovtagning genomfördes i 14 punkter. Fem grundvattenrör installerades.

Genomförd undersökning visade att marken var förorenad med PAH, framför allt cancerogena PAH, samt metaller, främst bly. Halter av PAH över Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM påvisades i ca 50% av provpunkterna. I en enskild provpunkt

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 11/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

hade mycket höga halter av PAH påträffats och tydlig lukt och tydliga tecken på förorening observerades i fält. Halter av metaller över MKM påvisades i några av punkterna. Slutsatsen var att under förutsättning att dåvarande planerad markanvändning (MKM) ej förändrades så kunde de förorenade massorna lämnas kvar. Exponeringsrisken ansågs låg då området var belagd med asfalt vilket hindrar direktkontakt med jord. Det saknades dock uppgifter om var på området proverna med halter över MKM uttogs. Därför kunde inte resultatet från denna rapport användas i utvärderingen i föreliggande rapport.

Grundvattenproverna påvisade förhöjda halter av cancerogena PAH i två av fem installerade grundvattenrör (NIRAS AB & Structor Miljöanalys AB, 2008). Trikloreten och tetrakloreten påvisades i två av fem grundvattenrör i nivå med Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten. Föroreningar i grundvattnet bedömdes inte utgöra risk för humantoxikologisk exponering.

4 Genomförandebeskrivning

Provtagning har genomförts i enlighet med SGF:s fälthandbok för undersökningar av förorenade områden (Svenska Geotekniska Föreningen, 2013). Provtagning av jord var avsett att avgränsa tidigare uppmätta föroreningar. Underlaget var dock inkomplett eftersom resultatsammanställning saknas, därför kunde det inte bedömas var exakt dessa föroreningar uppmättes. Därav genomfördes jordprovtagning enligt ett sökbaserat

angreppssätt. Porgas- och grundvattenprovtagning genomfördes utifrån ett bedömningsbaserat angreppsätt genom riktad provtagning.

Proverna märktes enligt systemet 20AFXX, där XX är ett löpnummer. För jordprover angavs djupet provet är taget på efter provpunktsnamnet. Grundvattenprover märktes med GV efter angivet provpunktsnamn. Porgasprover märktes med P efter angivet provpunktsnamn.

Provtagning av jord och installering av grundvattenrör genomfördes på

undersökningsområdet 2020-07-03 med hjälp av skruvborr fäst på borrbandvagn.

Omsättning och provtagning av grundvatten utfördes 2020-07-10. Provtagning av porgas utfördes 2020-07-01. Totalt genomfördes provtagning av jord i åtta punkter, grundvatten i två punkter och porgas i tre punkter. Karta med provpunkternas ungefärliga placering redovisas i Figur 10 nedan. För karta med koordinater för jord- och

grundvattenprovpunkterna, se Bilaga 1.

Figur 10. Flygfoto med provpunkter. Röda prickar är markprovpunkter, gröna prickar är mark- och grundvattenprovpunkter och gula prickar är porgasprovpunkter.

4.1 Jord

Prover för analys av alifater, aromater, BTEX, PAH-16 och metaller uttogs som

samlingsprov från skruvborr i intervaller om 0,5 m alternativt för enskilda utmärkande jordlager, i åtta punkter. Provtagning genomfördes ned till 0,5 m i naturlig mark alternativt till grundvattennivå. Provtagning av klorerade alifater uttogs som stickprover på

torrskorpelera, alternativt översta lerlagret, med hjälp av en TerraCore-provtagare.

Proverna analyserades på ALS Scandinavia AB som är ett ackrediterat laboratorium.

Prover insamlades i kärl avsedda för laboratorieanalys. Jordlagerföljd, lukt- och synintryck noterades i fältprotokoll.

4.2 Grundvatten

Befintliga grundvattenrör på undersökningsområdet inventerades 2020-06-16. Vid platsbesök hittades inga av grundvattenrören. Det antogs att rören möjligtvis kunde vara under grus eller annan fyllning som har spridits på parkeringen. Det var heller inte möjligt att se ifall det fanns rör under parkerade fordon. Se Bilaga 2 för lokalisering av

20AF01

20AF03 20AF05

20AF07

20AF06 20AF08 20AF04

20AF02 20AF01

20AF03

20AF02

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 13/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

grundvattenrören från den tidigare miljötekniska markundersökningen (NIRAS AB &

Structor Miljöanalys AB, 2008). Det bestämdes därför att nya grundvattenrör skulle installeras på undersökningsområdet. Grundvatten hittades i två punkter, därmed installerades två nya grundvattenrör med hjälp av borrbandvagn på 20AF02 och 20AF04, 2020-07-03. 1 m filter installerades mellan 3-4 mumy (meter under markytan). Skruvhålen fylldes igen med filtersand och sedan bentonit. Rörtyp var PEH med ytterdiameter om 50 mm.

Grundvattenprover uttogs genom lågflödesprovtagning 2020-07-10. Ca 0,5 l vatten omsattes innan erhållna pH- och konduktivitetsvärden (genom flödescellen) hade stabiliserats. Därefter uttogs prover i kärl avsedda för laboratorieanalys. Eventuella lukt- och synintryck noterades i fältprotokoll. Proverna analyserades på ackrediterat

laboratorium, ALS Scandinavia AB.

4.3 Porgas

Porgasmätning genomfördes med hjälp av utrustning tillhandahållen av ackrediterat laboratorium (Eurofins Pegasuslab AB). Spjut slogs ner minst 0,5 meter under marknivå, därefter pumpades luft igenom kolfilter med hjälp av förprogrammerade pumpar.

Provtagning genomfördes parallellt i tre provpunkter. Varje provtagning tog ca 100 minuter.

Proverna skickades till ackrediterat laboratorium (Eurofins Pegasuslab AB).

4.4 Analyser

Ett jordprov per provpunkt valdes ut för analys och skickades till ackrediterat laboratorium.

Resterande jordprover vilka inte analyserades lagrades i kylskåp för eventuella kompletterande analyser i ett senare skede.

Jordproverna analyserades för alifater, aromater, BTEX, PAH-16 och metaller (inkl.

kvicksilver) samt klorerade alifater (inkl. vinylklorid). Notera att proverna för klorerade alifater togs som stickprov och endast på ett djup per provpunkt, inga lagrade prover finns därför för denna analys. Grundvattenprover och porgasprover analyserades för klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. vinylklorid). Tabell 1 redovisar genomförda analyser.

Tabell 1. Genomförda analyser.

Medium Provpaket Parameter Antal Provtagningskärl/prov Jord MS-1 11 st metaller (inkl.

kvicksilver) 8 Diffusionstät påse för jord

Jord OJ-21a Alifater, aromater,

BTEX och PAH16 8 Diffusionstät påse för jord

Jord OJ-6a Klorerade

lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)

8 Metanolvial med TerraCore-provtagare

Jord TOCB TOC beräknad från

glödförlust 8 Diffusionstät påse för jord

Grundvatten OV-6a Klorerade

lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)

2 2x40 ml brun EPA-vial med NaHSO4

Porgas PLUUX Klorerade

lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (inkl. kvicksilver)

3 Provtagningsutrustning från Eurofins Pegasuslab

5 Jämförvärden

5.1 Jord

Ett områdes markanvändning speglar de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning exponeringen förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av naturresurser (markmiljö, grundvatten, ytvatten) inom området.

Naturvårdsverkets generella riktvärden anger föroreningshalter i mark under vilka risken för negativa effekter på människor, miljö och naturresurser normalt är acceptabel

(Naturvårdsverket, 2009). I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden:

• Känslig Markanvändning (KM) där markkvaliteten inte begränsar val av

markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.

KM gäller generellt för bostadsmark, skolor och förskolor.

• Mindre Känslig Markanvändning (MKM) där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning.

Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas.

I figur 2 framgår utkast till detaljplanekarta daterad 2020-05-26. Syftet med aktuell detaljplan är dels att upprätta byggrätter för bostäder och kontor (gulmarkerat område i figur 2) samt parkeringshus, centrumverksamheter och kontor (se grå- och brunmarkerade områden i figur 2). Erhållna analysvärden från bostadsmark (gulmarkerat) jämförs med KM och kontors-, gatu- och centrummark (grå- och brunmarkerat) jämförs med MKM.

En jämförelse görs även med Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (FA) (Avfall Sverige, 2019). Syftet är att bedöma ifall jord eller asfalt ska bedömas enligt Avfallsförordning (2020:614) som farligt avfall och efterbehandlas som farligt avfall.

En jämförelse görs i övrigt med Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk (MRR) (Naturvårdsverket, 2010). Syftet med detta är att ge vägledning vid eventuell

återanvändning av jordmassor. Halter i jorden under nivån för mindre än ringa risk tillsammans med laktestkriterier innebär att massor i de flesta fall kan användas i anläggningsarbeten utan anmälan till kommunens miljökontor.

5.2 Grundvatten

Analysresultat för grundvatten jämförs med SGU:s jämförvärden (Sveriges Geologiska Undersökning, 2013) samt holländska riktvärden (VROM, 2000). SGU har gjort en

klassindelning för bedömning av föroreningars påverkan på grundvattnet, från 1 till 5. 1 är mycket låg halt och 5 är mycket hög halt.

5.3 Porgas

Arbetsmiljöverket har tagit fram hygieniska gränsvärden för luftföroreningar i rapporten AFS 2018:1 (Arbetsmiljöverket, 2018). Nivågränsvärden (NGV) utgår ifrån exponering under en arbetsdag (8 timmar) och korttidsgränsvärden (KGV) utgår ifrån exponering under en referensperiod av 15 minuter.

787427 Miljöteknisk markundersökning på kvarteret Skepparen i Norrköping Sida 15/32

Norrköpings kommun 787427 Skepparen Date 03/09/2020

Naturvårdsverket (rapport 5976) har sammanställt tolerabla koncentrationer (kroniskt lågriskvärde - RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISK), för flera ämnen, från bl.a.

WHO (World Health Organisation) och UBA (Umwelt Bundesamt) (Naturvårdsverket, 2009).

Dessa referenskoncentrationer beräknas utifrån det tolerabla dagliga intaget (TDI, mg/kg kroppsvikt och dag) vid exponering genom inandning. RfC bedöms som en ofarlig tröskeldos och gäller för icke-genotoxiska ämnen. För genotoxiska cancerogena ämnen kan en

tröskeldos inte definieras eftersom även en mycket låg exponering ger en liten risk för uppkomst av cancer. Istället antar man att risken att drabbas av cancer är proportionell mot dosen. Dosen beskrivs som riskbaserade koncentrationer (RISKinh).

Notera att det inte finns vedertagna nationella riktvärden för porgas, därför ger dessa värden först och främst en generell uppfattning om förekomsten av föroreningar i porgas.

Gasen i markporer utsätts för en utspädningsfaktor när de träder ovan mark, vilket gör det svårt att säga att ett ämne utgör en risk mot människa bara för att de överskrider ett RfC eller RISK. En vanlig metod är därför att för porluft justera riktvärdena uppåt med en konservativ utspädningsfaktor på 10 mg/m³ (RV-inomhusluft ggr 10) (Ramboll Sverige AB, 2018; Naturvårdsverket, 2009).

6 Fältobservationer

Fyllnadsmaterial noterades mellan i samtliga provpunkter. Gränsen mellan fyllnadsmaterial och naturlig jord noterades mellan 1,3 och 2,5 mumy (meter under markytan). I samtliga provpunkter förekom inslag av tegel på flera nivåer. Generellt bestod fyllnadsmaterialet av sand och silt och den naturliga jorden av lera, silt och/eller sand. Se Bilaga 3 för kompletta fältanteckningar avseendes markprovtagning.

Inga väsentliga fältobservationer noterades vid installering av grundvattenrör samt provtagning av grundvatten. Se Bilaga 3 för kompletta fältanteckningar.

Vid porgasprovtagningen noterades inga väsentliga fältobservationer. Se Tabell 2 för fältanteckningar.

Tabell 2. Fältanteckningar för porgasprovtagningen.

Provpunkt Intervall (min) Pump nr. Spetsdjup spjut (m)

Sammantaget påvisar analysresultatet att det finns förhöjda halter av metaller, PAH-M och PAH-H samt några aromater och klorerade alifater i jorden. Riktvärdet för KM överskrids för halterna av kadmium, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink i flera provpunkter.

Riktvärdet för KM överskrids i samtliga provpunkter avseende halten PAH-M och PAH-H.

Riktvärdet för MKM överskrids i fem av åtta prover av PAH-H varav en halt överskrider riktvärdet för FA (farligt avfall) i provpunkten 20AF01. Riktvärdet för MKM överskrids även för halten av PAH-M i två av åtta prover.

Halten aromater >C10-C16 och aromater >C16-C35 överskrider riktvärdet för KM i två provpunkter (20AF01 och 20AF02). Se Tabell 3 för sammanställning av markanalyser (förutom för klorerade alifater).

Tabell 3. Sammanställning av analysresultat där värden överskrider aktuella jämförvärden (KM, MKM, FA). Denna tabell sammanställer resultatet för alla analyser förutom för klorerade alifater.

Enhet är mg/kg TS.

För klorerade alifater påvisades halter över riktvärdet för KM i två av fyra provpunkter. Vid jämförelse med de holländska riktvärdena överskrider några klorerade alifater riktvärdet för ingen påverkan men inga halter överskrider riktvärdet för kraftig påverkan. Resterande ämnen underskrider laboratoriets rapporteringsgräns. Se Tabell 4 för sammanställning av markanalyser för klorerade alifater. Se Bilaga 4 för komplett sammanställning av

analysresultat avseendes mark. Se Bilaga 5 för laboratoriets analysprotokoll.

Tabell 4. Sammanställning av analysresultat för detekterbara halter. Denna tabell sammanställer

In document Kund: Norrköpings kommun (Page 37-118)