Analysfråga 2: Vilka explicita motiveringar eller didaktiska uppmaningar uttrycks för att utveckla elevers

I de följande avsnitten presenteras resultaten från läroplanerna i kronologisk ordning. En sammanfatt- ning av svaren på analysfrågorna avslutar detta teorikapitel.

7.2.1. 1960-talets läroplaner Lgr 62 och Lgr 69 med supplementdel

Eftersom resultatet inte visar orden resonemang i sammanhanget av en förmåga att utveckla i Lgr 62 och Lgr 69, är det svårt att finna exempel på motiveringar för förmågan. Det man däremot skulle kunna tolka som en motivering till resonemang, är nedanstående exempel som är hämtat från kursplanen i gymnastik, även om exemplet går utanför uppsatsens avgränsade empiri. Texten talar om att det är ut- vecklande för eleverna att få pröva på olika ledarroller, och hur läraren bör agera om konflikt uppstår i gruppen:

”Skulle oenighet uppstå under grupparbetet, bör läraren ägna tid åt att resonera igenom fallet med eleverna. Dessa måste övas i att reflektera över vad de är med om och hur de skall bete sig för att mesta möjliga tid skall kunna ägnas åt det väsentliga - övningarna i gymnastik, lek och idrott.” (Lgr 62 1962, s. 356).

En möjlig motivering till att läraren ska resonera med eleverna ligger här i att de ska övas i reflektion över sitt beteende, med syfte att fokusera på ämnesinnehållet i gymnastiken. Med en essentialistisk syn

36

stämmer detta exempel väl överens; eleverna ska socialiseras i sitt beteende och kunna samverka men med uttalad prioritet för ämnet och dess innehåll.

I Lgr 62 och Lgr 69 saknas didaktiska uppmaningar som motiverar utveckling av resonemangsför- måga. Om jag däremot gör en något vidare tolkning hittar jag detta exempel:

”Eleverna bör på detta sätt få övning i att diskutera och motivera sina åsikter samt i att lyssna till och ta hänsyn till andras uppfattningar. De bör då kunna lära sig förstå, att verkligt samarbete människor emellan endast kan komma till stånd genom ömsesidigt hänsynsta- gande och ansvarsmedveten strävan att finna den bästa lösningen.” (Läroplan för grundsko-

lan.2, Supplement: kompletterande anvisningar och kommentarer. Orienteringsämnen. Låg- stadiet, mellanstadiet 1969, s. 31).

Texten ger uttryck för det närmaste man kan komma som uppmaning till elevers resonemang, även om orden resonemang och resonera inte förekommer. Argument behövs för att motivera åsikter, och med samarbete och hänsynstagande finns en demokratisk ambition i linje med den progressivistiska andan som framhöll konsensus och kunskaper som samhällsnytta.

7.2.2 Lgr 80´s läroplan med kommentarmaterial

Explicita motiveringar till förmågan att resonera saknas i Lgr 80´s allmänna del. Ett underliggande syfte kan tolkas in i det enda ställe där texten talar om resonemang. Syftet att resonera uttrycks rekonstruktiv- istiskt som att elever ska utveckla en empatisk förmåga till inlevelse i andra personers situationer och syften genom att ”ta del av andras åsikter och värderingar” (Lgr 80 1980, s. 135). Även en essentialistisk kvarleva från 1960-talets läroplaner uttrycks med att elever med hjälp av resonemang ska lära sig talreg- ler för muntliga verbala situationer och att eleverna genomgående under skoltiden ska ”vårda sin röst och sitt tal” (ibid), men återigen rekonstruktivistiskt att de även ska lära sig att man kan påverka och för- bättra sina talsituationer.

Däremot kan man hitta vissa explicita motiveringar i kommentarmaterialen till Grundläggande språk- liga färdigheterna. I elevernas läs- och skrivinlärning kan resonemang användas för att utveckla för- mågan till språkliga verktyg i form av samtal (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grund- läggande språkliga färdigheter – läsa 1986, s. 55). Det rekonstruktivistiska samhällsförändrande kon- fliktperspektivet kan ge eleverna erfarenhet att våga möta konflikter på vitt skilda områden i livet; poli- tiskt, arbetsmässigt och familjemässigt:

37

”att erfara och minnas att det kom något gott ur det pressande arbetet även om konflikten inte alltid löstes [..] – det vill vi att eleverna ska ha med sig från skolan” (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – tala 1985, s. 135). Konflikter kan enligt kommentarmaterialet användas för att utveckla avancerade språkliga strategier, exempelvis att ”argumentera, motivera, förklara, jämka, sammanfatta, understödja, ta avstånd från eller instämma i” (ibid) vilka alla kan ingå i ett resonemang.

Vid analysen av resultaten i Lgr 80 framträder några konkreta uppmaningar i sammanhanget av språklig utveckling. Begreppsförståelsen ökade med resonemang som kunde ge fördjupad kunskap om eller ändrad uppfattning om begrepp (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – läsa 1986, s. 185). Olika förslag på arbetsformer ges som bland annat inkluderar att föra resonemang för att elever ska kunna göra en personlig tolkning i en textanalys (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – skriva 1983, s. 129).

7.2.3 Lpo 94 läroplan med kommentarmaterial

Eftersom det endast förekommer text om elevers resonemang på 4 ställen i Lpo 94 och då enbart i kurs- planer, betygskriterier och kommentarmaterial kan det kort konstateras att det saknas motiveringar eller didaktiska uppmaningar till varför eleverna ska lära sig resonera. I exemplet om resonemang om demo- kratiska frågor i 7.1.3 som analyserades med analysfråga 1 skulle man kunna hitta en möjlig motivering i att eleven ”i vardagen kunna värdera och agera utifrån dessa resonemang. ” (Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier 2000, s. 20). Hur dessa värderingar eller ageranden kan uttryckas eller motiveringar till varför detta är viktigt för eleven att kunna utvecklas inte i texten.

7.2.4 Lgr 11´s läroplan med kommentarmaterial

I Lgr 11´s kursplan för samhällskunskap finns många exempel på att eleverna ska utveckla kunskaper, förtrogenhet, förståelse och förmågor, men inget av dessa exempel sätts i relation till förmågan att kunna resonera. Bland annat ska eleverna utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer och kunskaper om hur man kritiskt granskar dem (Lgr 11 2019, s. 224). Eleverna ska

”utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jäm- ställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktö- rer försöker påverka samhällsutvecklingen.” (ibid)

38

I citatet ovan ska eleven utveckla förståelse för ett visst innehåll i samhällskunskapsämnet. Slutkonten- tan är att texten uttrycker vad som ska utvecklas, men motiveringar saknas. Didaktiska uppmaningar saknas också då inget i texten behandlar på vilka sätt eller genom vilka metoder eleven ges förutsättning att nå förmågorna i de långsiktiga målen.

Det finns ett ställe i texten som däremot andas en något mer progressivistisk kunskapssyn: ”Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det in- nebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.” (ibid)

Formuleringen manar eleven att vara till samhällsnytta genom att vara aktiv och ta ansvar inför att möta ett samhälle som inte är konstant utan som snabbt ändras. Men detta exempel räcker inte för att göra en övergripande tolkning att texten har formulerats utifrån en progressivistisk syn, då jag finner att exempel som uttrycker essentialistiska formuleringar är i majoritet.

Som svar på frågan om det finns explicita motiveringar eller didaktiska uppmaningar för elevers re- sonemangsförmåga i kommentarmaterialet till samhällskunskap, kan jag konstatera att det saknas. Tex- ten består av 44 sidor som till största delen talar om innehållet, antingen på ett övergripande plan eller konkret och detaljerat. Återigen i det som ovan sagts om texten i både läroplan och kommentarmaterial så saknas utvecklade formuleringar som motiverar varför eleven ska få förståelse eller exempelvis kri- tiskt kunna värdera information. Det enda jag har lyckats hitta är formuleringar som exempelvis:

”Kritisk granskning innebär att man undersöker fenomen ur olika perspektiv, inte att man i största allmänhet för fram negativa åsikter. Det finns en risk att undervisningen i samhälls- kunskap fokuserar alltför mycket på tyckande utan faktakunskaper.” (Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap 2017, s. 7).

Motiveringen ovan har inget med resonemangsförmågan att göra, utan är endast ett exempel på det närmaste jag kan tolka som en motivering till att faktakunskaper behövs för att kunna granska kritiskt.