Lgr 80´s läroplan med kommentarmaterial

I detta avsnitt presenteras de resultat jag kommit fram till som svar på frågan på vilka sätt läroplanerna talar om resonemangsförmåga. Materialet som analyserats är i Lgr 80´s läroplan med allmänna mål, rikt- linjer, kursplaner och timplaner, samt tillhörande kommentarmaterial. Eftersom denna läroplan skiljer sig åt från övriga läroplaner då samhällskunskapsämnet är integrerat med övriga natur- och samhällsori- enterade ämnena och en tydlig ämnesuppdelning saknas, har jag även valt att inkludera flera kommen- tarmaterial (se Bilaga A – Kategoriseringsschema – kvantitativ innehållsanalys för en mer utförlig redo- visning).

I Lgr 80 börjar man tala om elevers resonemang och att resonera, och orden förekommer sammanlagt 74 gånger. Till skillnad från tidigare läroplaner börjar man nu tala om resonemang som att det är något elever gör. Resonemangen förekommer även som lärares resonemang. En tredje variant av resonemang är där texten talar om resonemang i texten.

I den allmänna delen av Lgr 80 nämns ordet resonemang endast en gång, och då i en typiskt rekon- struktivistisk stil, såsom kritisk granskning och att texten betonar andra åsikter och värderingar som al- ternativ och variation.

”ta del av andras åsikter och värderingar, att stå för sina egna och lära sig kritiskt granska egna och andras resonemang” (Lgr 80 1980, s. 135).

I kommentarmaterial Om grundläggande kunskaper och färdigheter i en skola för alla (Läropla- ner.1990:29) förekommer orden 8 gånger, men bara hälften av dem i sammanhang av elevers resone- mang. Texten går inte in djupare i ordens innebörd, utan orden nämns som endast ett verb, något man gör exempelvis att resonera om samband och begrepp eller resonemang om tänkbara orsaker och konse- kvenser. Däremot finns en formulering av innehållet i ett resonemang:

”Läraren och eleven kan resonera om hur de ser på skola, kunskaper och framtiden, vad det innebär att kunna något, kunskapens betydelse för självkänslan” s. 80

31

Detta exempel ger ett rekonstruktivistiskt uttryck med tydlig framtidskoppling och självkänslans bety- delse för att kunna påverka och förändra samhället (Englund 1986, s. 598).

I kommentarmaterialet Om undervisningen i orienteringsämnen (Läroplaner.1990:104) förekommer orden även här mycket sparsamt, endast 2 gånger. Detta material saknar precis som den allmänna delen en uppdelning med specifika uttalade ämnen och är snarare tematiserad utifrån frågeställningar. Materi- alet innehåller exempel på projektarbeten och arbetsformer. Här syns andra rekonstruktivistiska tecken; en mångsidig variation av elevers tolkningar, och hur dessa kan värderas som olika alternativ utifrån att varje tolkning är lika mycket värd.

”När samtliga elevers tolkningar blir synliga i lärarens sammanställning får varje elev ett värde. De deltar i resonemanget på lika villkor, de får del i andras tankar och erfarenheter. Kollektivets samlade produktion visar på mångfalden i tolkningar, erfarenheter och kun- skaper.” (Läroplaner.1990:104, Om undervisningen i orienteringsämnen. Kommentar- material. 1990, s. 56).

De sista delarna som analyserats är kommentarmaterialen för grundläggande språkliga färdigheter tala, skriva och läsa (Läroplan för grundskolan. 1983; 1985; 1986). Där nämns orden sammanlagt 63 gånger vilket är ett anmärkningsvärt högt antal. Texterna är omfattande med ett hundratal sidor i varje, och syf- tet är att ge förslag på arbetsupplägg för att motverka problem och svårigheter. Även om färdigheterna

tala, skriva och läsa traditionellt förknippas med svenska som undervisningsämne och inte samhällskun-

skap så analyseras resultaten utifrån att förmågor snarare än undervisningsämne är framträdande i materialet.

I alla kommentarmaterialen syns en början till utvecklade resonemang och en anad progression. Tex- ten talar bland annat om att synliggöra komplexiteten genom olika perspektiv i resonemangen. I arbetet med konflikter ges en modell för att gestalta hur ett svepande ytligt omdöme utvecklas till ett under- byggt och fördjupat resonemang i relation till elevers språkutveckling. Någon större utbredning av detta talande om resonemangs fördjupning ges inte i texten när den raskt går vidare till arbetsexempel, men resonemang i sammanhang av konflikthantering förekommer vid flera ställen (Läroplan för grundsko- lan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – tala 1985, s. 135).

32

Frågan på vilka sätt Lgr 80´s läroplan och kommentarmaterial talar om resonemangsförmåga kan sam- manfattas i punkterna nedan:

 Orden resonemang eller att resonera förekommer som att det är något elever och lärare gör. Or- den förkommer även i sammanhanget av resonemang i texten.

 Resonemang förekommer som arbetssätt för språkutveckling då elever föreslås resonera om läs- ning och som ett sätt att komma fram till svar på frågor. Att resonera blir ett arbetssätt även för att befästa kunskaper om sig själv och omvärlden.

 Resonemang nämns i samband med företeelser som att kritiskt granska och värdera ställningsta- ganden.

 Det börjar synas en strävan att utveckla innebörden av resonemangen från ytliga och allmänna, till djupare, bredare och mer innehållsrika.

 Värdet av resonemanget ses som demokratiskt jämställt

Ur ett rekonstruktivistiskt perspektiv förekommer resonemangsförmågan i sammanhang där värderingar av olika alternativ blir väsentliga. Konfliktperspektivet spelar roll utifrån att många olika perspektiv kan ges, och behovet av fördjupning i resonemangen ökar i samstämmighet med rekonstruktivismens syfte till samhällsförändring. Även om materialet präglas av rekonstruktivistisk anda så finns progressivist- iska och essentialistiska undertoner. Ett sådant exempel är där texten talar om resonemang som språklig kompetens. Med generella abstrakta begrepp bör eleven kunna konkret redogöra för iakttagelser eller egna erfarenheter (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – tala 1985, s. 45). Detta skulle kunna tolkas som att texten uttrycker ett essentialistiskt värde av att kor- rekt kunna använda språkliga begrepp.