Uppsatsens första forskningsfråga centrerades kring förekomsten av resonemangsförmåga i läroplanerna och hur förekomsten har förändrats. Det kvantitativa resultatet skiljer sig från det kvalitativa. Förekoms- ten och hur man talar om förmågan att resonera är som lägst i Lgr 62, Lgr 69 och Lpo 94, och som högst i Lgr 80 och Lgr 11. Om man däremot jämför detta med det kvalitativa resultatet finner man att trots att Lgr 11 med kommentarmaterial toppar med 498 gånger, så ges största relevansen i Lgr 80. Detta resultat baserar sig på det anmärkningsvärda att man i Lgr 11 inte alls pratar om vad resonemang eller förmåga att kunna resonera innebär, eller vad som är önskvärt i elevens utveckling och progression. Ingenstans i läroplanen eller kommentarmaterialet kan jag finna uttryck eller förtydliganden av vad ett resonemang innebär, eller vad de andra förmågorna så som att kritiskt granska, analysera, tolka, reflektera och ut- trycka och värdera ståndpunkter innebär. Jag kan heller inte finna någon motivering till varför för- mågorna inkluderas i de långsiktiga målen, eller i vilket syfte eleverna ska utveckla dem.
Den andra forskningsfrågan undersökte de sätt som resonemangsförmågan motiverats i läroplanerna och om en förklaring till förändrad relevans kan ges med de olika läroplansteoretiska utbildningsfiloso- fierna progressivism, essentialism och rekonstruktivism. Även om rekonstruktivismen skulle kunna ses som en anledning till att förekomsten ökar i Lgr 80 jämfört med tidigare läroplaner, kanske förändringen snarare beror på att Lgr 80 är den läroplan som ger störst utrymme till förslag på didaktiska arbetssätt utan att detaljstyra, och att det är en tänkbar anledning till att resonemangsförmågan ges störst relevans. Lgr 80 är också den läroplan som uttrycker en respekt för eller värdering av att eleven har något väsent- ligt att tillföra i undervisningen. Tonen ändras från en tidigare syn där eleven deltagit endast som passiv mottagare, till ett mer jämlikt perspektiv där eleven ses som någon som kan tillföra något till undervis- ningen. Undervisningen breddas och fördjupas istället för att som tidigare enbart utgå från elevens erfa- renheter. Ett tydligt exempel på detta är ”Eleverna lär sig att deras ord och tankar är viktiga och betydel- sefulla för andra” (Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – tala 1985, s. 54). Liknande uttryck som ovan saknas i övriga läroplaner. Även om Lgr 11 är den läro- plan där orden förekommer flest gånger, så är det inte den läroplan som ger resonemangsförmågan mest relevans, och svarar heller inte på frågan om varför det är viktigt att elever utvecklar denna förmåga.
Även om varken Sandahl (2014) eller Tväråna (2019) använder progressivism, essentialism eller re- konstruktivism som teoretiskt ramverk, så finns liknande resonemang om hur elever ska utveckla reso- nemangsförmåga. Sandahl problematiserar att eleverna ska fostras till aktiva deltagare i samhället, och
41
”kunna uttrycka sina kunskaper och uppfattningar” (Skolverket 2011, se Sandahl 2014, s. 66), men San- dahl kritiserar läroplanen för ett medborgarideal som ”tycks reducerat till en analytisk medborgare som betraktar samhällsutvecklingen utan att egentligen vara deltagare [..]” (2014, s. 76). Sandahl menar att Lgr 11 uttrycker att elevers aktiva deltagande egentligen är passivt med kritiskt förhållningssätt. Eleven ses som passiv i sitt aktiva medborgarskap, i sitt deltagande i skolan. Sandahl ifrågasätter hur och vilka kunskapsmål med bedömning av förmågan att resonera som elever ska nå, om kursplanerna innehåller ”få förbindelser mellan innehåll/förmågor och aktivt deltagande” (2014, s. 67). Detta kan tolkas som att läroplanen har svårt att lära ut och undervisa den förmåga som sedan bedöms i kunskapskraven, något som Tvärånas avhandling bekräftar.
Utifrån Tvärånas learning studies om samhällsanalytiskt resonerande kan man dra försiktiga slutsat- ser att lärare saknar didaktiskt stöd för att möjliggöra läroplanens kursmål om att utveckla elevers reso- nemangsförmåga i förhållande till kunskapskraven. Hennes forskningsprojekt visar på att elevers för- måga till kritiskt resonerande ökade som en konsekvens av framgångsfaktorer, och att eleverna utan dessa learning studies inte skulle ha nått samma resultat.
Progressivism, essentialism och rekonstruktivism ger uttryck för högst varierande värdering av vad som ska räknas som kunskap och att viss kunskap och vissa förmågor är viktigare än andra. Avsikten har varit att undersöka hur framträdande resonemangsförmågan har varit och på vilka grunder som den har motiverats. Varför är det då viktigt att ägna detta ämne några tankar? En anledning kan vara att läro- planer som historiska dokument ibland kan avspegla de normer och värderingar som strömmar genom samhället vid den tidpunkt de författas. Läroplaner skrivs enligt läroplansteorier som ett svar på sam- hällets uppfattning av vad grundläggande kunskap ska bestå av, och dess behov av framtida kunskap. Möjligtvis kan det vara att resonemangsförmåga tillsammans med många andra analytiska förmågor såsom perspektivbyte, argumentation och kritiskt tänkande anses vara av största vikt för att utbilda de- mokratiska samhällsmedborgare enligt värdegrundsfrågor i rådande läroplan.
Vid samma tidpunkt som slutredigeringen av denna uppsats publicerade Skolverket nya kursplaner som ska börja gälla från 1 juli nästa år 2021. Syfte och kunskapskrav har omarbetats och vid en snabb genomläsning av den nya kursplanen i samhällskunskap ser man att de analytiska förmågorna tonats ned och fått minskat utrymme till förmån för fakta och förståelse, något som Skolverket även informerar om. Uttryck har ändrats från ”förmåga att” till ”ha kunskaper om” (Skolverket 2020), formuleringar har gjorts mer konkreta och i kunskapskraven som gjorts mer övergripande, ska elevernas ämneskunskaper
42
breddas. Anledningen till revideringen är enligt Skolverket bland annat att lärare ska få bättre stöd i be- dömningen. Den kunskapssyn som revideringen ger uttryck för skulle kunna tolkas som än mer essenti- alistiskt präglad. Kunskapskraven på resonemangsförmågan innehåller fortfarande en progression som belönas med bättre betyg, även om relevansen av förmågan minskat.
En annan orsak till varför detta ämne är viktigt att undersöka ur en samhällelig aspekt, är att läropla- ner i ljuset av läroplansteorier kan ses som att de ställer krav på hur vi ska vara för att verka i samhället. Krav och förväntningar ställs på lärare, skolledning och annan skolpersonal, på föräldrar och vårdnads- havare, och inte minst på eleverna som ska genomgå utbildning. Dagens krav och förväntningar kommer starkast till uttryck genom de bedömningar och utvärderingar av elevernas förmågor och resultat som uttrycks i kunskapskrav och bedömningsanvisningar. I rådande läroplan Lgr 11 uttrycks det framträ- dande i kunskapskraven att eleven ska ha successivt ökande resonemangsförmåga för att få bättre betyg. En intressant och viktig aspekt som möjlig framtida forskning skulle kunna undersöka, är vilket stöd som lärare har i läroplanerna för att kunna undervisa och utveckla denna förmåga, även om kraven på förmågan kommer att minska i och med de nya kursplanerna. Vilken vägledning kan lärare hämta stöd från när det kommer till deras didaktiska ställningstaganden kring undervisning i resonemangsförmåga? Detta skulle kunna vara ett möjligt forskningsområde för fortsatta studier.
43
Referenser
Läroplanstexter som analyserats
Alla texter är hämtade som digitala pdf:er från Göteborgs universitetsbibliotek
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30490 eller från Skolverkets hemsida https://www.skolver-
ket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan och sorterats efter kronolo- gisk, ej alfabetisk ordning.
Lgr 62:
Lgr 62 (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungl. Skolöverstyrelsen. http://hdl.handle.net/2077/50232
Lgr 69:
Lgr 69 (1969). Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen. http://hdl.handle.net/2077/30902
Läroplan för grundskolan.2, Supplement: kompletterande anvisningar och kommentarer. Orienterings ämnen. Lågstadiet, mellanstadiet. (1969). Stockholm: Skolöverstyrelsen.
http://hdl.handle.net/2077/30866
Lgr 80:
Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stock- holm: Skolöverstyrelsen & Liber Utbildningsförlaget. http://hdl.handle.net/2077/31016
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – skriva. (1983).
Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget. http://hdl.handle.net/2077/30935
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – tala. (1985).
Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget. http://hdl.handle.net/2077/31204
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grundläggande språkliga färdigheter – läsa. (1986).
Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget. http://hdl.handle.net/2077/30875
Läroplaner.1990:104, Om undervisningen i orienteringsämnen. Kommentarmaterial. (1990). Stock-
holm: Allmänna förlaget. http://hdl.handle.net/2077/30911
Läroplaner.1990:29, Om grundläggande kunskaper och färdigheter i en skola för alla. Kommentar material. (1990). Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
44
Lpo 94:
Lpo 94 (1994). Information om 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet: Lpo 94. Stock holm: Utbildningsdepartementet. http://hdl.handle.net/2077/31048
Grundskolan. Kursplaner; Betygskriterier. (1996). Stockholm: Skolverket.
http://hdl.handle.net/2077/30821
Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. (2000). Stockholm: Skolverket.
http://hdl.han dle.net/2077/31190
Lgr 11:
Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. (2011, Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3811
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Reviderad 2019). Stock holm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Litteraturlista
Bjessmo, L.-E. (1994). Elevens samhällsbild. Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildning). Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalita
tiva metoder. (Andra upplagan). Stockholm: Liber, ss. 157-175.
Broman, A. (2020) Stärkt elevperspektiv i undervisning om kontroversiella frågor. https://www.skolver ket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/starkt-elevperspektiv-i-undervisning- om-kontroversiella-fragor [2020-10-23]
Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk Forskning
i Sverige, 9 (2), ss. 81–98.
Ekman, J. & Pilo, L. (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna. (Första upplagan). Malmö: Liber.
Englund, T. (1986). Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. Kap 5-
8, Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Englund, T. (1995a). Utbildning som ”public good” eller ”private good”? I: Englund, T. (red) Utbild
45
Englund, T. (1995b). Utbildningspolitiska vägval – förändrade förutsättningar för skola och didaktik. I: Englund, T. (red) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbild ning), ss. 26-43.
Englund, T. (1995c). Varför en ny läroplan? I: Englund, T. (red) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildning), ss. 143-155.
Englund, T. & Östman, L. (1995). Om orienteringsämnenas möjligheter att skapa mening. I: Englund, T. (red) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildning), ss. 168- 181.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: kons
ten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Jönsson, A. & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO: för grundskolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Larsson, A. (2011). Samhällskunskap. I: Larsson, E. & Westberg, J. (red.) (2011). Utbildningshistoria -
en introduktion. (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur, ss. 249-258.
Larsson, A. (2019). Kontroversiella samhällsfrågor i samhällsorienterande ämnen 1962–2017: en kom paration. Nordidactica, (3), ss. 1-23. http://umu.diva-portal.org/smash/rec
ord.jsf?pid=diva2%3A1377688&dswid=-1534
Ljunggren, C. (1995). Skola för bildning och frågan om demokrati. I: Englund, T. (red) Utbildningspoli
tiskt systemskifte? Stockholm: HLS, ss. 182-204.
Lundgren, U.P. (2014a). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, Skola, Bildning: grundbok för lärare. (Tredje upplagan). Stockholm: Natur & Kultur ss. 101-138.
Lundgren, U.P. (2014b). En utbildning för alla – skolan expanderar. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Li berg, C. (red.) Lärande, Skola, Bildning: grundbok för lärare. (Tredje upplagan). Stockholm: Natur & Kultur ss. 79-100.
Lundgren, U.P. (2014c). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I: Lund gren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, Skola, Bildning: grundbok för lärare. (Tredje upp lagan). Stockholm: Natur & Kultur ss. 139-222.
Nationalencyklopedin (u.å.). Resonemang, resonera. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-10-10]
Nilsson, A. (2014). Utbildningsekonomi – det senmoderna utbildningssystemet. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, Skola, Bildning: grundbok för lärare. (Tredje upplagan). Stockholm: Natur & Kultur ss. 595-612.
Odenstad, C. (red.) (2017). Samhällskunskap för lärare 4-9. (Första upplagan). Malmö: Gleerups. Olsson P. (2014) Vart har samhällskunskapen tagit vägen? En komparativ analys av kursplanerna för
46
stitutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bit stream/2077/38699/1/gupea_2077_38699_1.pdf
Sandahl, J. (2014). Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner. Nordidactica, (1), ss. 53–84.
Schüllerqvist, U. (1995). Förskjutningen av svensk skolpolitisk debatt under det senaste decenniet. I: Englund, T. (red) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbild ning), ss. 44-106.
Skolverket (2020). Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för lärarna. https://www.skolver ket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnespla ner/andrade-kursplaner-i-grundskolan#Grundskolan [2020-12-10]
Skott, P. (2011). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. I: Larsson, E. & Westberg, J. (red.)
(2011). Utbildningshistoria - en introduktion. (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur, ss. 325-340. Sundberg, D. (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I: Wahlström, N. Läro
plansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB, ss. 73-98.
Svenska akademiens ordböcker (2020). Resonemang, resonera. https://svenska.se/tre/?sok=resone mang&pz=1
Tväråna, M. (2019). Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av sam
hällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor. Diss. Stockholm: Institutionen för de humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. http://urn.kb.se/re solve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Asu%3Adiva-169833
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
47
Bilaga A: Kategoriseringsschema –
kvantitativ innehållsanalys
Empiriskt material i läroplaner och kommentarmaterial Antal träffar resonemang Antal träffar resonemangs- förmåga Antal träffar resonera Separat publikation Lgr 62 (1962). Läroplan för grundskolan
Mål och riktlinjer, allmänna anvisningar för skolans verk-
samhet, kursplaner 14 0 2
Orienteringsämnen s. 204-205 0 0 0
Allmänna anvisningar Samhälls- och naturorienterande
ämnen på mellanstadiet s. 206-210 0 0 0
Kursplaner med anvisningar och kommentarer - Sam-
hällskunskap s. 241-252 och 431 2 0 0
Totalt antal träffar i Lgr 62 16
Lgr 69 (1969). Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del.
Mål och riktlinjer, allmänna anvisningar för skolans verk-
samhet, kursplaner 5 0 1
Kursplaner med anvisningar och kommentarer - Sam-
hällskunskap s. 182-183 0 0 0
Läroplan för grundskolan. 2, Supplement: komplette- rande anvisningar och kommentarer. Orienteringsäm-
nen. Lågstadiet, mellanstadiet. (1969) 0 0 0 X
48 Empiriskt material i läroplaner och
kommentarmaterial Antal träffar resonemang Antal träffar resonemangs- förmåga Antal träffar resonera Separat publikation
Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del:
mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. 1 0 0
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grund-
läggande språkliga färdigheter – skriva. (1983) 13 0 6 X
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grund-
läggande språkliga färdigheter – tala. (1985) 14 0 4 X
Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Grund-
läggande språkliga färdigheter – läsa. (1986) 17 0 9 X
Läroplaner.1990:104, Om undervisningen i orienterings-
ämnen. Kommentarmaterial. (1990) 2 0 0 X
Läroplaner.1990:29, Om grundläggande kunskaper och färdigheter i en skola för alla. Kommentarmaterial.
(1990) 4 0 4 X
Totalt antal träffar i Lgr 80 74
Lpo 94 (1994). Information om 1994 års läroplan för det
obligatoriska skolväsendet: Lpo 94 0 0 0
Grundskolan. Kursplaner; Betygskriterier. (1996) 5 0 0 X
Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. (2000)
Kommentarer till kursplaner och betygskriterier 3 0 2 X
49 Empiriskt material i läroplaner och
kommentarmaterial Antal träffar resonemang Antal träffar resonemangs- förmåga Antal träffar resonera Separat publikation Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet. (rev. 2019) 467 0 13
Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap.
(2011, rev. 2017). 17
1 träff på
resonemangs-
kedjor 0 X