Analysmetod

Jag gjorde valet att använda mig av de pressträffar som ägde rum i slutet av veckan då de var längre och innehöll mer information. Det som jag letade efter i pressträffarna var det som kunde kopplas till antingen sårbarhet, tillit eller en

kombination av båda två. En begränsning jag gjorde var valet att inte använda för många pressträffar, dels så skulle det bli mycket material att transkribera och analysera, men det skulle även inte riktigt finnas någon märkbar skillnad i tilliten eller sårbarheten från en dag till en annan om man valde att mäta och studera den under en kortare period. En annan anledning till att inte använda alltför många av de presskonferenser som ägt rum är att olika typer av nedslag tillåter lättare undersökning av tilliten, då det kanske inte finns någon märkbar förändring från en dag i början av veckan och en i slutet, så är chansen större att det finns något tydligare att urskilja om man jämför presskonferenser där det gått någon vecka emellan.

Den analysmetod jag valde att använda mig av är innehållsanalys, detta då den grundar sig i att man undersöker en eller flera texter och letar efter olika svar eller meningar i sitt material, i det här fallet så applicerades innehållsanalysen på mina transkriberingar. Man kan även med hjälp av innehållsanalys

undersöka olika beteendemönster och vilka roller som tilldelas olika personer (Hesse-Biber, 2017, s. 249). Den data som samlas in i en innehållsanalys skiljer sig i det avseende att den kan ses som “naturligt förekommande” då datan i sig inte kan påverkas av forskaren och det som denne forskar, datan finns oavsett om forskaren samlar in den och analyserar den eller inte (Hesse-Biber, 2017, s. 249). Den egentliga kontakt som skett här mellan datamaterialet och forskaren är att vissa delar av presskonferenserna har sållats bort. Det material som har medvetet sållats bort är de delar av pressträffarna där talaren fastnar på något ord, harklar sig eller upprepar samma ord flera gånger om. Detta för att texten skulle bli mer lättförståelig men även då sådant inte tillför någonting till studien eller till det meddelande som förmedlades.

Det finns två typer av innehållsanalys, kvantitativ och kvalitativ, den här studiens data och metod grundar sig i den kvalitativa delen. En kvalitativ innehållsanalys handlar om att undersöka hur syftet bakom texter eller

påståenden och hur vissa områden eller personer beskrivs, om vissa påståenden är positivt laddade eller negativt. Kvalitativ data i sig erbjuder många

möjligheter för forskaren att själv dra relevanta slutsatser om materialet, vilket i sig kan leda till att flera olika slutsatser kan dras och därefter diskuteras och undersökas (Hesse-Biber, 2017, s. 249). Detta är relevant i och med att det är upp till forskaren att själv dra slutsatser kring det insamlade materialet vilket möjliggör att mer fokus kan läggas på kopplingen mellan teori, frågeställning och det insamlade materialet.

All insamlad data bör inte undersökas och bearbetas då detta med största sannolikhet skulle ta alltför lång tid att genomföra, istället skall forskaren begränsa sin analys av materialet så att denne endast letar efter det som kan stödja syftet eller forskningsfrågorna som ingår i studien. Man kan se det som att man inte ska spendera för mycket tid på det som ligger bredvid det man ämnat att undersöka och att det är en styrka att sätta lämpliga begränsningar. Det är även möjligt att ytterligare kategorisera det material som man samlar in exempelvis i sådant som citat och metaforer (Hesse-Biber, 2017, s. 249). Detta är en av anledningarna till att allt material inte transkriberades av mig

personligen, inte för att det ligger bredvid det jag valt att studera, utan för att det skedde ett val att studien skulle gynnas mer av att tid lades på andra delar än “bakgrundsarbetet”.

När väl alla pressträffar var transkriberade och lästa så började en form av kategorisering av materialet, det första jag gjorde var att färgkoda allt jag fann relevant för studien (Hesse-Biber, 2017, s. 249). Här förekom det flera olika kategorier, det första jag gjorde här var att sortera dem utifrån den valda teorin kring tillit och sårbarhet i relation till vilka ord och fraser som ansågs grunda sig i antingen tillit eller sårbarhet. Efter att denna sortering skett så började jag dela in allt jag funnit relevant i förhållande till tillit och delade in det i två av tillitens tre delar, ansvar och löften. Det är dock inte orden tillit och sårbarhet

som jag har letat efter i pressträffarna, istället är det den kommunikation som uttrycker tillit och sårbarhet som jag har fokuserat på (Misztal, 2011a, s. 135, 167, 197). Efter att citaten som hörde ihop med tillit var klar och indelad så delade jag upp alla citat och all information som kunde kopplas till sårbarhet och sorterade dem under respektive sårbarhets del, beroende, oförutsägbarhet samt oåterkallelighet (Misztal, 2011a, s. 51, 75, 95). Något att poängtera här är att det inte var specifika ord eller fraser som jag letade efter i pressträffarna, det jag letade efter var istället olika mönster som leder till budskapet

myndigheterna vill framföra, vilket gör att det finns en risk för övertolkning då jag är subjektiv.

En stor del av en textanalys är att studera och undersöka på vilket sätt olika personer använder sig av olika ord eller termer och att man kategoriserar dessa för att lättare kunna analysera det. Det som sägs av personerna som analyseras kan ha flera innebörder eller kan tolkas olika beroende på vilken person det är som granskar texten. Forskarens uppdrag är då inte att studera alla tolkningar som kan förekomma utan istället skall denne göra kvalificerade antaganden om den egentliga meningen bakom det som är sagt (Hesse-Biber, 2017, s. 249-250). Även detta steg skedde och precis som det framgår så är det upp till forskaren att dra slutsatser och tolka texten, dock så skedde detta i den mån att materialet ansågs vara både relevant information till medborgarna och att det även gick att koppla till teorin.

En viktig aspekt att beakta när man väljer att kategorisera är att det finns flera typer av kategoriseringar. Den här studien använder sig av en så kallad tematisk kategorisering vilket riktar in sig på sådant som politik och olika beslut som fattas i relation till den och de gensvar från människor som

påverkas av politiken (Kuckartz, 2014, s. 41). Gensvaren här går att finna i de frågor som journalister ställer efter varje pressträff medan besluten som fattas är lite mer rakt på och sker ofta direkt under pressträffarrna. Det förekommer

även en annan typ av kategorisering, inte specifikt av materialet utan det förekommer istället lite mer i bakgrunden eller i det tidiga arbetet som sker innan analysen. Denna kategorisering handlar om att ställa upp och presentera längd av presskonferenser, datum och namn på de som deltar. I det här fallet så har denna formella typ av kategorisering använts för att sortera bland alla presskonferenser som hållits om covid-19 och istället för namn på deltagarna så har myndigheternas namn använts (Kuckartz, 2014, s. 41).

Efter att denna kategorisering utefter den valda teorin skett så började arbetet med resultatanalysen och den följer samma mönster och struktur som teorin, dom är sammankopplade strukturellt och teoretiskt, tanken här var att det inte enbart skulle finnas en tydlig röd tråd genom uppsatsen, resultatanalysen skulle även utgå från teorin.