Efter att all data samlats in fördes denna in i IBM SPSS Statistics för att analysera datamaterialet. Normalfördelningen i residualen testades med Kolmogorov-Smirnov test, då detta test enligt Djurfeldt m.fl. (2010) ska användas när antalet fall är mer än 50. För bivariat analys konstruerades korrelationsmatriser där Pearsons test användes för att undersöka sambanden mellan variablerna (se Djurfeldt m.fl., 2010). För den multivariata analysen användes linjär regressionsanalys där kravet för normalitet var uppfyllt och i annat fall användes logistisk regression då denna metod enligt Donatella (2016) inte har samma krav på normalfördelning.
5.4 Operationalisering
5.4.1 Beroende variabler
Hållbarhetsrapportering
De beroende variablerna är hållbarhetsrapportering totalt samt uppdelat i kategorierna ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Den totala rapporteringen analyseras med syfte att finna samband gällande mängden rapporterad information. Kategorierna analyseras därefter var för sig för att finna eventuella samband gällande innehållet i rapporteringen. Dessa operationaliseras med hjälp av en checklista. I studier som analyserar information utgiven av organisationer är innehållsanalys en av de vanligaste teknikerna (Alcaraz-Quiles m.fl., 2015). Innehållsanalys har tillämpats av flera studier som studerat redovisning om hållbarhetsinformation (Se exempelvis Navarro-Galera m.fl., 2014; Ribeiro m.fl., 2016). En innehållsanalys innebär enligt Bryman och Bell (2017) att man kvantifierar innehållet på ett systematiskt och replikerbart sätt. Enligt Bryman och Bell (2017) krävs det vid en innehållsanalys att kodningen av data sker genom att ett kodningsschema och en kodningsmanual utformas för att bestämma en uppsättning regler för hur man ska koda denna data. I denna studie är kodningsschemat som tidigare nämnt en checklista, bestående av 27 punkter indelade i två kategorier: sociala upplysningar (14 punkter) och ekologiska upplysningar (13 punkter). Av de 14 punkterna för sociala upplysningar relaterar 8 till upplysningar om medarbetare och 6 till etiska upplysningar. Kodningsmanualen utformades genom att vi gick igenom punkterna i checklistan och bestämde vad som minst krävdes för
20
att en kommun skulle få respektive punkt. Med denna forskningsmetod tilldelas information en etta om den redovisas och annars tilldelas den en nolla (Alcaraz-Quiles m.fl., 2015). Checklistan vi använt återfinns i bilaga 1.
Checklistan har baserats på en checklista från en tidigare studie av Argento m.fl. (2019) där statligt ägda bolag studerades. Checklistan vi utgått ifrån är i sin tur är baserad på 2016 GRI standarderna och två tidigare studier (se Argento m.fl., 2019). Checklistan har därefter modifierats för att passa studiens syfte och omfattning. Checklistan i studien av Argento m.fl. (2019) innefattade 61 punkter. Punkterna som enbart omfattar ekonomisk hållbarhet (11 st.) och bolagsstyrning (16 st.) har uteslutits då flera av dessa främst varit applicerbara på bolag. Samt då gällande normering ställer högre krav på redovisning av denna typ av information och flera av punkterna inte var frivilliga att redovisa. Vidare har några punkter gällande social hållbarhet (8 st.) uteslutits då de inte är relevanta i den svenska kommunala kontexten, alternativt inte är frivilliga att redovisa. Totalt 35 punkter har uteslutits och vissa av de 26 inkluderade punkterna har anpassats för att bättre passa in på den kommunala sektorn. Därutöver har en punkt lagts till angående om kommunen uppger att de har mål kopplade till Agenda 2030.
Enligt Tagesson m.fl. (2013) är det väldigt subjektivt att väga de olika punkterna, även om vissa typer av information kan vara viktigare än andra. Därför har vi likt Tagesson m.fl. (2013) valt ett tillvägagångssätt där vi inte viktar de olika punkterna vid analysen av hållbarhetsrapporteringen. De beroende variablerna är därmed total hållbarhetsrapportering, social rapportering och ekologisk rapportering. Dessa kommer analyseras var för sig och operationaliseras som: antalet totala hållbarhetsupplysningar, antalet sociala upplysningar samt antalet ekologiska upplysningar.
5.4.2 Oberoende variabler
Agenda 2030
Tidigare studier om Agenda 21 har använt olika mått för att mäta intresset för eller implementationen av Agenda 21, och därefter kodat dessa till dikotoma variabler (Joseph m.fl., 2014; Ribeiro m.fl., 2016). Joseph m.fl. (2014) mätte kommunernas engagemang för Agenda 21 genom två sätt, dels genom en myndighetsrapport där kommuner som ansågs ha implementerat Agenda 21 namngavs och dels genom att kontrollera om kommunerna själva informerade om detta engagemang på sin hemsida. Ribeiro m.fl. (2016) utgick ifrån huruvida kommunerna hade en Lokal Agenda 21 certifiering eller ej. För att mäta kommunernas intresse har vi utgått ifrån om de varit delaktiga i projektet Glokala Sverige eller ej. De kommuner som deltar i Glokala Sveriges kommunikations- och utbildningsprojekt kan antas visa ett intresse för Agenda 2030 och hållbarhetsfrågor. Informationen har hämtats från
21
Glokala Sverige och kodats som en dikotom variabel, där 1 innebär att kommunen deltog i projektet år 2019 och 0 att kommunen ej deltog. Det är dock möjligt att det finns en fördröjningseffekt innan förändringar i rapporteringen sker. Därför kommer vi lägga till ytterligare en variabel för de kommuner som deltog när projektet startade 2018. Även denna variabel kodas som en dikotom variabel, där 1 innebär att kommunen deltog i projektet år 2018 och 0 att kommunen ej deltog.
Kommunala redovisningsnätverk
Enligt Donatella (2020a) finns det kommunala redovisningsnätverk som möjliggör informationsutbyte mellan kommunernas redovisningsavdelningar. Vidare menar Donatella (2020a) att dessa redovisningsnätverk i den svenska kontexten vanligtvis är geografiskt bundna. I enlighet med tidigare studier har därför regionerna använts som proxy för kommunala redovisningsnätverk (se exempelvis Carvalho m.fl., 2007; Donatella 2020a; Donatella & Tagesson, 2020). På liknande sätt som Carvalho m.fl. (2007) och Donatella (2020a), operationaliseras variabeln genom att beräkna den genomsnittliga mängden hållbarhetsupplysningar utifrån checklistan för alla kommuner i varje region. Ett alternativ till att använda den genomsnittliga mängden upplysningar hade varit att koda regionerna till dummyvariabler likt Donatella och Tagesson (2020). Men då det uppstår multikollinearitetsproblem med kontrollvariabeln skattesats har vi valt att hålla oss till regionsgenomsnittet som operationalisering. Denna alternativa metod har vi istället använt för att testa robustheten i vårt resultat. Då syftet är att förklara både mängden och variationen i kommunernas hållbarhetsrapportering har tre variabler kodats. En för den genomsnittliga mängden av regionernas totala hållbarhetsupplysningar, och en för den genomsnittliga mängden av regionernas sociala respektive ekologiska upplysningar.
Revisionsbyrå
Revisionsbyråerna har beroende på vilken byrå som utfört revisionen av årsredovisningen 2019 kodats till dummyvariabler, i likhet med Donatella (2020a). Kommunerna revideras av Big4 (Deloitte, EY KPMG, PwC), icke-Big4 byrå eller kommunens internrevision. Då väldigt få kommuner använde sig av eget kontor eller icke-Big4 byrå lades dessa ihop till samma variabel. Därmed har datan kodats in i fem dummyvariabler. Tidigare studier om kommunsektorn har använt PwC som referensvariabel och det framgår att PwC varit den mest använda revisionsbyrån bland kommuner (Donatella, 2020a; Collin m.fl., 2017). Även i denna studie är PwC referensvariabel. Datan har erhållits från KFi.
Politisk konkurrens
För att mäta den politiska konkurrensen har vi använt maktskiften som proxy. Variabeln operationaliseras som antalet skiften i kommunens politiska styre de senaste fem valen i
22
förhållande till antalet val. Denna metod för att mäta politisk konkurrens har tidigare använts i studier av svenska kommuner (Se exempelvis Donatella, 2020a; Donatella, 2020b; Donatella & Tagesson, 2020). Data har hämtats från Kolada för de sex senaste mandatperioderna (1998–2018) och det politiska styret har kunnat ta formerna vänster, blocköverskridande, borgerligt samt övrigt. Andra studier har använt Herfindahl-Hirschman index (HHI) för att mäta den politiska konkurrensen (exempelvis García & García-García, 2010; García-Sánchez m.fl., 2013; Guillamón m.fl., 2011). Donatella (2020b, s. 126) menar dock att “... HHI fångar upp koncentrationen av mandat i fullmäktige, framför konkurrensen mellan de styrande partierna och oppositionen (vilket är en viktigare faktor i den svenska kontexten) …”. Av denna anledning har vi valt att använda maktskifte som proxy framför HHI.
Politisk Majoritet
I likhet med Tagesson m.fl. (2013) har den politiska majoriteten kodats som dummyvariabler utifrån vilket/vilka partier som styrt kommunen. Fyra dummyvariabler har skapats utifrån indelningen som görs i databasen Kolada, Vänster (S och/eller V ingår), Borgerligt (ett eller flera av M, C, L, och KD ingår), Blocköverskridande (ett eller flera borgerliga partier samt S och/eller V ingår) samt Övrigt (SD ingår eller styre av enbart icke riksdagspartier). MP och övriga partier kan ingå i alla typer av styren. Blocköverskridande har använts som referensvariabel. Datan har hämtats från Kolada och avser styret 2019. Då Miljöpartiet är profilerade mot miljöfrågor och Tagesson m.fl. (2013) menar att detta kan påverka redovisningen har vi skapat en dikotom variabel för att kontrollera för detta. Variabeln har kodats till 1 om Miljöpartiet ingår i det politiska styret och annars 0, datan har hämtats från SCB:s statistikdatabas.
5.4.3 Kontrollvariabler
Ett antal kontrollvariabler har använts för att kontrollera för om andra faktorer än de oberoende variablerna förklarar hållbarhetsrapporteringen. Studien av Tagesson m.fl. (2013) fann att variablerna storlek, skattekraft, skattesats, finansiell styrka samt politisk majoritet har en påverkan på hållbarhetsrapporteringen i svenska kommuner. Vi har därför inkluderat dessa, med undantag för politisk majoritet, som kontrollvariabler i denna studie. Detta har gjorts för att öka studiens validitet och undvika skenbara samband genom att kontrollera för vad tidigare studier funnit signifikant för hållbarhetsrapportering inom den svenska kommunala sektorn. Detta gör det även möjligt att följa upp studien av Tagesson m.fl. (2013) och till viss del se om samma faktorer påverkar hållbarhetsrapporteringen i dagsläget. Utöver detta har vi inkluderat ytterligare en kontrollvariabel gällande huruvida rapporteringen påverkas av att kommunen hänvisar till en separat rapport. Samtliga kontrollvariabler, deras bakomliggande argument och operationalisering presenteras nedan.
23
Storlek
Storlek kan förväntas påverka en organisations frivilliga hållbarhetsredovisning (Gray m.fl., 1995), och har studerats i tidigare forskning gällande hållbarhetsredovisning i offentlig sektor (se exempelvis Alcaraz-Quiles m.fl., 2015; García-Sánchez m.fl., 2013; Guerrero-Gomez m.fl., 2021; Navarro-Galera m.fl., 2018; Ribeiro m.fl., 2016; Tagesson m.fl., 2013). Av dessa fann majoriteten att storlek har en positiv signifikant påverkan på hållbarhetsredovisningen (García-Sánchez m.fl., 2013; Guerrero-Gomez m.fl., 2021; Navarro-Galera m.fl., 2018; Tagesson m.fl., 2013). Det finns flera argument gällande varför storlek bör ha en inverkan på hållbarhetsredovisning. García-Sánchez m.fl. (2013) samt Navarro-Galera m.fl. (2014) argumenterar att kommuner med en större befolkning behöver handskas med fler intressentgrupper jämfört med mindre kommuner. Därmed kan större kommuner ha mer krav på socialt ansvarstagande och hållbarhetsredovisning (García-Sánchez m.fl., 2013). Likt detta argument menar Alcaraz-Quiles m.fl. (2015) utifrån legitimitetsteori att en kommun med en större befolkning har ett större antal användare av den offentliga sektorns tjänster. Kommunen har därmed större incitament att legitimera sin verksamhet (Alcaraz-Quiles m.fl., 2015). Ytterligare argumenterar Navarro-Galera m.fl. (2014) att större kommuner har mer resurser vilket ger dem större möjligheter att redovisa hållbarhetsinformation. Ett argument i linje med detta är att större kommuner har mer kvalificerad personal vilket kan gynna hållbarhetsarbetet och redovisningen av det (García-Sánchez m.fl., 2013 med hänvisning till Navarro m.fl., 2010; Navarro-Galera m.fl., 2014). Även agentteoretiska argument har framförts för att förklara storlekens påverkan på redovisning, enligt Watts och Zimmerman (1978) är större organisationer mer utsatta för politiska kostnader och det kan därmed finnas incitament att redovisa information för att minska dessa. För variabeln storlek används befolkningsstorleken i kommunerna som mått, dels då vissa av de teoretiska argumenten utgår ifrån detta och dels för att det använts i flera tidigare studier (exempelvis Alcaraz-Quiles m.fl., 2015; García-Sánchez m.fl., 2013; Guerrero-Gomez m.fl., 2021; Navarro-Galera m.fl., 2018; Ribeiro m.fl., 2016). Ett möjligt alternativ hade varit att använda kommunernas rörelsekostnader vilket tidigare använts av Tagesson m.fl. (2013), men eftersom de intressent- och legitimitetsteoretiska argumenten mer direkt utgår ifrån befolkningsstorlek har vi valt att testa just befolkningsstorlek. Datan har hämtats från Kolada.
Skattekraft
Tidigare forskning har studerat huruvida hållbarhetsredovisning kan förklaras av invånarnas genomsnittliga inkomst (se exempelvis Alcaraz-Quiles m.fl., 2015; Mir m.fl., 2015; Navarro- Galera m.fl., 2018; Tagesson m.fl., 2013). Ingram (1984) fann att offentlig sektor organisationer i delstater med högre genomsnittlig inkomst redovisade mer information. Ingram (1984) argumenterar med hänvisning till Dye (1969) att inkomst är en av faktorerna
24
som kan leda till grupperingar av väljare. Vidare diskuterar Ingram (1984) att dessa grupper kan motiveras av att maximera deras nytta av resurserna som offentlig sektor hanterar och att detta kan leda till ett krav på mer information. Tagesson m.fl. (2013) fann att högre genomsnittlig inkomst var positivt signifikant med hållbarhetsredovisningen i svenska kommuner. Vidare menar Tagesson m.fl. (2013) att det kan förklaras av att intressenter i dessa kommuner är mer engagerade jämfört med intressenter i kommuner med lägre genomsnittlig inkomst. Även Jensen och Payne (2005) menar att medborgare med högre inkomst är mer intresserade av de ekonomiska beslut som tas i kommunen. Denna bild stöds av Piotrowski & Van Ryzen (2007) som fann att individer med högre inkomst efterfrågade mer transparens gällande finansiell information samt säkerhet från den offentliga sektorn. Alcaraz-Quiles m.fl. (2015) argumenterar för att en högre genomsnittlig inkomst innebär att kommuner får mer resurser vilket skulle medföra att invånare skulle ställa högre krav på kommunerna. Dock fann Alcaraz-Quiles m.fl. (2015) inget stöd för detta i sin studie. Trots att fler studier inte funnit ett signifikant samband mellan inkomstnivå och hållbarhetsredovisning (Mir m.fl., 2015), väljer vi att inkludera detta då det tidigare funnits ett samband i en svensk kontext (Tagesson m.fl., 2013). Variabeln skattekraft hämtas från Kolada och utgörs av kommuninvånarnas beskattningsbara förvärvsinkomst i kronor delat med antalet invånare.
Skattesats
Kommunernas verksamhet finansieras till stor del av skattepengar, flera studier har därför studerat sambandet mellan beskattning och redovisning av information (Se exempelvis Alcaraz m.fl., 2015; Guillamón m.fl., 2011; Navarro-Galera m.fl., 2018; Ribeiro m.fl., 2016; Tagesson m.fl., 2013). Ferejohn (1999) menar utifrån agentteori att desto mer resurser den offentliga sektorn tillåts hantera desto högre grad av transparens kommer medborgarna att kräva. Guillamón m.fl. (2011) studerade finansiell transparens i spanska kommuner och fann att kommuner med högre skatt redovisade mer finansiell information. Ribeiro m.fl. (2016) menar att högre skatt bör korrelera med mer redovisning då både skattebetalare och oppositionspartier kan kräva information om hur skattemedlen används. Vidare menar Ribeiro m.fl. (2016) att kommunerna kan ha incitament att redovisa information för att visa att skattepengarna används väl, och på så sätt öka sin legitimitet. Tagesson m.fl. (2013) menar att hållbarhet kan användas för att signalera ansvarstagande och därigenom övertyga skattebetalare att höga skattenivåer är motiverade. Både Tagesson m.fl. (2013) och Ribeiro m.fl. (2016) fann signifikanta positiva samband mellan skattenivå och hållbarhetsredovisning. Likt Tagesson m.fl. (2013) har vi mätt variabeln skattesats som skattesatsen i kommunen. I studien av Tagesson m.fl. (2013) framgår det dock inte huruvida den regionala skatten inkluderats. Vi har i vår studie valt att inkludera regionalskatten då det annars uppstod problem med multikollinearitet. Datan har hämtats från Kolada.
25
Finansiell styrka (soliditet)
Roberts (1992) menar att det kan vara viktigare för en organisation att möta sina ekonomiska mål än mål som är kopplade till hållbarhet. Detta då den ekonomiska prestationen har en mer direkt påverkan på organisationens överlevnad. Även Ullman (1985) menar att ekonomiska frågor kan förväntas ha högre prioritet än sociala frågor i perioder med en svag finansiell ställning. Vidare menar Ullman (1985) att möjligheten att genomföra kostsamma hållbarhetsaktiviteter är beroende av den ekonomiska prestationen. Omvänt kan dock organisationer med en svagare finansiell ställning och en hög belåningsgrad ha mer incitament att legitimera sin verksamhet (Roberts, 1992). Tagesson m.fl. (2013) fann att kommuner med högre soliditet rapporterar mer information om social hållbarhet, men fann inget samband med rapportering gällande ekologisk hållbarhet. Vi har likt Tagesson m.fl. (2013) använt kommunernas soliditet för att mäta finansiell styrka. För att få en så rättvisande bild som möjligt har vi valt soliditet inklusive pensionsåtagande. Informationen är hämtad från Kolada.
Separat rapport
Då vi även kommer beakta separata rapporter har vi lagt till en kontrollvariabel för detta. Blank (2007) studerade faktorer som förklarar sociala upplysningar, dels mängden och dels typen av upplysningar. Blank (2007) fann att företag som redovisade en större mängd rörande miljö, i högre utsträckning använder sig av separata rapporter. Även en studie av Gibson och Clarke (1999) visade att miljöfrågor var mer sannolika att redovisas i en separat hållbarhetsrapport. Eftersom de beroende variablerna är indelade i kategorierna social och ekologisk har vi valt att kolla på tillgängliga separata miljö- och personalrapporter, om kommunen i fråga har hänvisat till denna i sin årsredovisning. Variablerna mäts som dikotoma variabler för båda typerna av rapport och respektive variabel har kodats till 1 om kommunen har en separat rapport av det slaget och i annat fall till 0. Rapporterna hämtas från respektive kommuns hemsida i de fall de funnits tillgängliga.
26
5.4.4 Sammanställning variabler
Tabell 2. Sammanställning operationalisering.
Variabel Operationalisering Beskrivning
Beroende
Total hållbarhetsrapportering Totala upplysningar Antal rapporterade punkter från checklistan Social rapportering Sociala upplysningar Antal rapporterade punkter från checklistan Ekologisk rapportering Ekologiska upplysningar Antal rapporterade punkter från checklistan Oberoende
Agenda 2030 Glokala Sverige 2019 Dikotom variabel (0,1) där 1 innebär att kommunen deltog i projektet 2019 Glokala Sverige 2018 Dikotom variabel (0,1) där 1 innebär att
kommunen deltog i projektet 2018 Kommunala
redovisningsnätverk
Regionsgenomsnitt Genomsnittliga mängden upplysningar för alla kommuner i varje region. Ett genomsnitt för varje beroende variabel: total, social och ekologisk. Revisionsbyrå Deloitte; EY; KPMG; PwC;
Icke-Big4
Dummyvariabel (0,1) för vilken revisionsbyrå som anlitats
Politisk konkurrens Andel maktskiften Antalet skiften i kommunens politiska styre de senaste fem valen i förhållande till antalet val Politisk majoritet Blocköverskridande;
Borgligt; Vänster; Övrigt
Dummyvariabel (0,1) för vilken politisk inriktning som styr kommunen
Miljöpartiet styr Dikotom variabel (0,1) där 1 innebär att miljöpartiet ingår i den politiska majoriteten Kontroll
Storlek Ln(Invånare) Den naturliga logaritmen av antalet invånare i kommunen
Skattekraft Ln(Skattekraft) Den naturliga logaritmen av kommuninvånarnas beskattningsbara förvärvsinkomst i kr delat med antalet invånare
Skattesats Skattesats Kommunens skatt inkl. regional skatt
Finansiell styrka Soliditet Kommunens soliditet inkl. pensionsåtaganden Separat rapport Miljörapport och
personalrapport
Dikotom variabel (0,1) där 1 innebär att en separat rapport har granskats
27
5.5 Etiska aspekter
Det är viktigt att ta hänsyn till etiska aspekter vid genomförandet av forskning och följa de lagar, riktlinjer och forskningsetiska kodexar som finns (Vetenskapsrådet, 2017). Det ställs därmed krav på integritet och ett etiskt förhållningssätt hos forskaren (Vetenskapsrådet, 2017). Vid hantering av forskningsmaterial tar Vetenskapsrådet (2017) upp följande fyra viktiga begrepp: sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och integritet. Bryman och Bell (2017) nämner informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som viktiga etiska principer. Dessa har tagits i beaktning vid insamling och hantering av data för denna studie. Den beroende variabeln och de övriga variablerna med undantag för två av dem (Agenda 2030 och Revisionsbyrå) har hämtats från offentligt tillgängliga handlingar eller databaser och omfattas ej av vare sig sekretess eller tystnadsplikt. Att datan hämtas från offentliga handlingar och databaser innebär även att informations-, samtyckes- och konfidentialitetskravet är uppfyllt. De övriga två variablerna som inte kunde hämtas från en databas eller annan offentlig handling har vi fått via mail, datan har tillhandahållits på ett sätt så att kraven kan anses uppfyllda. Dessa uppgifter kan inte kopplas till en specifik individ och omfattas inte av tystnadsplikt eller sekretess, ingen anonymisering behöver göras för att uppnå anonymitet. Uppgiftslämnarna har informerats om att uppgifterna kommer användas i en studie. Uppgifterna har ej heller uttryckligen givits i förtroende, men vi har behandlat uppgifterna så att obehöriga ej ska få ta del av dem. Skulle någon vilja ta del av vår källdata kommer vi ta ställning till det i samråd med de som gav oss tillgång till datan. Nyttjandekravet kan anses uppfyllt då all data och material som samlats in enbart kommer användas i forskningssyfte.
29