• No results found

Förslag till fortsatt forskning

7. Diskussion och slutsats

7.4 Förslag till fortsatt forskning

Den här studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i kommunerna och beaktar inte kommunernas faktiska hållbarhetsarbete. Därför kan det vara av intresse att även studera detta för att se om samma faktorer även påverkar arbetet eller om det finns en viss grad av decoupling. Då denna studie har en tvärsnittsdesign finns det även en möjlighet för framtida studier att dra starkare slutsatser gällande kausalitet med en longitudinell design. För att få en djupare förståelse av ämnet kan även kvalitativa metoder tillämpas.

55

Referenser

Alcaraz-Quiles, F. J., Navarro-Galera, A., & Ortiz-Rodriguez, D. (2015). Factors determining online sustainability reporting by local governments. International Review of

Administrative Sciences, 81(1), 79-109. doi: 10.1177/0020852314541564

Argento, D., Grossi, G., Persson, K., & Vingren, T. (2019). Sustainability disclosures of hybrid organizations: Swedish state-owned enterprises. Meditari Accountancy Research, 24(4), 505-533. doi: 10.1108/MEDAR-07-2018-0362

Baber, W. R., & Sen, P. K. (1984). The Role of Generally Accepted Reporting Methods in the Public Sector: An Empirical Test. Journal of Accounting & Public Policy, 3(2), 91-106. doi: 10.1016/0278-4254(84)90002-4

Ball, A., & Grubnic, S. (2007). Sustainability accounting and accountability in the public sector. I Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B. (Red.), Sustainability accounting and

accountability (1 uppl., ss. 57-69). Routledge.

Blank, V. (2007). Upplysningar om socialt ansvar - Vad påverkar vilka upplysningar som

lämnas och hur dessa kommuniceras? [Magisteruppsats, Högskolan Kristianstad]. DIVA.

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:230799/FULLTEXT01.pdf

Broberg, P., Tagesson, T., & Collin, S-O. (2010). What explains variation in voluntary disclosures - a study of annual reports from corporations listed at the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management & Governance, 14(4), 351-377. doi: 10.1007/s10997- 009-9104-y

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3 uppl.) Stockholm: Liber.

Buhr, N. (2007). Histories of and rationales for sustainability reporting. I Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B (Red.), Sustainability accounting and accountability (1 uppl., ss. 57-69). Routledge.

Campbell, D., Craven, B., & Shrives, P. (2003). Voluntary social reporting in three FTSE sectors: a comment on perception and legitimacy. Accounting, Auditing and Accountability

56

Carvalho, J. B., Camões, P. J., Jorge, S. M., & Fernandes, M. J. (2007). Conformity and Diversity of Accounting and Financial Reporting Practices in Portuguese Local Government.

Canadian Journal of Administrative Sciences, 24(1), 2-14. doi: 10.1002/CJAS.1

Collin, S-O., Haraldsson, M., Tagesson, T., & Blank, V. (2017). Explaining municipal audit

costs in Sweden: Reconsidering the political environment, the municipal organisation and the audit market. Financial Accountability & Management, 33(4), 391-405. doi: 10.1111/faam.12130

Collin, S-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on

Accounting, 20(2), 141-174. doi: 10.1016/j.cpa.2008.09.003

Cormier, D., Magnan, M., & Van Velthoven, B. (2005). Environmental Disclosure Quality in Large German Companies: Economic Incentives, Public Pressures or Institutional Conditions?. European Accounting Review, 14(1), 3-39. doi: 10.1080/0963818042000339617

Cuadrado-Ballesteros, B., Frías-Aceituno, J., & Martínez-Ferrero, J. (2014). The role of media pressure on the disclosure of sustainability information by local governments. Online

Information Review, 38(1), 114-135. doi: 10.1108/OIR-12-2012-0232

David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting Auditing and Accountability Journal, 15(3), 282–311.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2a upplagan. Maidenhead: McGraw-Hill Education.

DiMaggio, J. P., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), 147- 160. doi: 10.2307/2095101

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Domingues, A. R., Lozano, R., Ceulemans, K., & Ramos, T. B. (2017). Sustainability reporting in public sector organisations: Exploring the relation between the reporting process and

57

organisational change management for sustainability. Journal of Environmental

Management, 192, 292-301. doi: 10.1016/j.jenvman.2017.01.074

Donatella, P. (2016). Artificiell styrning av resultat Om ekonomi, politik och tjänstemän. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet Handelshögskolan]. BASE. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/43406/1/gupea_2077_43406_1.pdf

Donatella, P. (2020a). Determinants of mandatory disclosure compliance in Swedish municipalities. Journal of Public Budgeting, Accounting & Financial Management, 32(2), 247-265. doi: 10.1108/JPBAFM-03-2019-0048

Donatella, P. (2020b). Is political competition a driver of financial performance adjustments? An examination of Swedish municipalities. Public Money & Management, 40(2), 122-130. doi: 10.1080/09540962.2019.1667684

Donatella, P., Haraldsson, M., & Tagesson, T. (2019). Do audit firm and audit costs/fees influence earnings management in Swedish municipalities?. International review of

Administrative Sciences, 85(4), 673-691.

Donatella, P., & Tagesson, T. (2020). CFO characteristics and opportunistic accounting choice in public sector organizations. Journal of Management and Governance. doi: 10.1007/s10997-020-09521-1.

Dowling, J., & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behaviour. The Pacific Sociological Review, 18(1), 122-136.

Ekonomistyrningsverket. (2018). Hållbarhetsredovisning: en omvärldsbevakning. Ekonomistyrningsverket.

https://www.esv.se/contentassets/2dc5059435ea42518a48336effd2ffd6/esv-2018-36- hallbarhetsredovisning-en-omvarldsbevakning.pdf

Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283. doi: 10.1016/j.scaman.2008.02.004

58

Farneti, F., & Guthrie, J. (2009). Sustainability reporting by Australian public sector organisations: Why they report. Accounting Forum, 33(2), 89-98. doi: 10.1016/ j.accfor.2009.04.002

Ferejohn, J. (1999). Accountability and Authority: Toward a Theory of Political Accountability. I Przeworski, A., Stokes, S. C., & Manin, B (Red.), Democracy, Accountability

and Representation (ss. 131-153). Cambridge University Press.

Freeman, R. E., & Reed, D. L. (1983). Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance. California Management Review, 25(3), 88-106.

doi: 10.2307/41165018

Förenta nationerna (2016). FN-fakta hållbar utveckling [faktablad].

https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar- utveckling.pdf

Förenta nationerna (2019a). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for- utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/

Förenta nationerna (2019b). Glokala Sverige 2021. https://fn.se/glokalasverige/deltagare/ Förenta nationerna (2019c). FN:s arbete för utveckling och fattigdomsbekämpning. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-

utveckling-och-fattigdomsbekampning/

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke- finansiella information och mångfaldspolitik. COM(2013) 207 final – den 16.4.2013 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52013PC0207

Gandia, J. L., & Archidona, M, C. (2008). Determinants of web site information by Spanish city councils. Online Information Review, 32(1), 35-57. doi: 10.1108/14684520810865976 García, A. C., & García-García, J. (2010). Determinants of Online Reporting of Accounting Information by Spanish Local Government Authorities. Local Government Studies, 36(5), 679-695. doi: 10.1080/03003930.2010.506980

59

García-Sánchez, I. M., & Prado-Lorenzo, J. (2008). Determinant Factors in the Degree of Implementation of Local Agenda 21 in the European Union. Sustainable Development, 16, 17-34.

García-Sanchez, I-M., Frías-Aceituno, J-V., & Rodríguez-Domíngueez, L. (2013). Determinants of corporate social disclosure in Spanish local governments. Journal of

Cleaner Production, 39, 60-72.

Gibson, M., & Clarke, J. (1999). The use of corporate social disclosures in the management of reputation and legitimacy: A cross sectoral analysis of UK top 100 companies. Business

ethics: A European review, 8(1), 5-13. doi: 10.1111/1467-8608.00120

Gray, R. (2001). Thirty years of social accounting, reporting and auditing: what (if anything) have we learnt?. Business Ethics: A European Review, 10(1), 9-15. doi: 10.1111/1467- 8608.00207

Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing &

Accountability Journal, 8(2), 47-77.

Guerrero-Gómez, T., Navarro-Galera, A., & Ortiz-Rodríguez, D. (2021). Promoting Online Transparency to Help Achieve the Sustainable Development Goals: An Empirical Study of Local Governments in Latin America. Sustainability, 13(4), 1837. doi:10.3390/su13041837 Guillamón, M., Bastida, F., & Benito, B. (2011). The Determinants of Local Government's Financial Transparency. Local Government Studies, 37(4), 391-406.

doi: 10.1080/03003930.2011.588704

Guthrie, J. & Farneti, F. (2008). GRI Sustainability reporting by Australian public sector organizations. Public Money and Management, 28(6), 361-366. doi: 10.1111/j.1467- 9302.2008.00670.x

Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner

Production, 59, 5-21. doi: 10.1016/j.jclepro.2013.07.005

Jensen, K. L., & Payne, J. L. (2005). Audit Procurement: Managing Audit Quality and Audit Fees in Response to Agency Costs. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 24(2), 27-48.

60

Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360. doi: 10.1016/0304-405X(76)90026-X

Ingram, R. W. (1984). Economic Incentives and the Choice of State Government Accounting Practices. Journal of Accounting Research, 22(1), 126-144.

Johansson, P. (2019, 18 februari). Hållbarhetsrapportering- något vi måste kunna lita på.

Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/debatt/hallbarhetsrapportering-nagot-vi-maste-kunna- lita-pa/

Joseph, C. (2010). Sustainability Reporting on Malaysian Local Authority Websites. [Doktorsavhandling, Curtin University of Technology]. BASE. https://espace.curtin.edu.au/bitstream/handle/20.500.11937/2286/149374_Joseph2010.p df?sequence=2&isAllowed=y

Joseph, C., Pilcher, R., & Taplin, R. (2014). Malaysian local government internet sustainability reporting. Pacific Accounting Review, 26(½), 75-93. doi:10.1108/PAR-07- 2013-0071

Joseph, C., & Taplin, R. (2011). The measurement of sustainability disclosure: Abundance versus occurrence. Accounting Forum, 35(1), 19-31. doi:10.1016/j.accfor.2010.11.002 Larsson, L-O. (2016, 8 april). När ska statliga verk och myndigheter tillåtas hållbarhetsredovisa? Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/debatt/nar-ska-statliga-verk-och-myndigheter-tillatas- hallbarhetsredovisa/

Laswad, F., Fisher, R., & Oyelere, P. (2005). Determinants of voluntary Internet financial reporting by local government authorities. Journal of Accounting and Public Policy, 24(2), 101-121. doi:10.1016/j.jaccpubpol.2004.12.006

Martínez-Ferrero, J., & García-Sánchez, I-M. (2017). Coercive, normative and mimetic isomorphism as determinants of the voluntary assurance of sustainability reports.

61

Milne, M. J., & Adler, R. W. (1999). Exploring the reliability of social and environmental disclosures content analysis. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 12(2), 237- 256. doi: 10.1108/09513579910270138

Mir, M. Z., Chatterjee, B., & Taplin, R. (2015). Political competition and environmental reporting: Evidence from New Zealand local governments. Asian Review of Accounting, 23(1), 17-38. doi:10.1108/ARA-02-2014-0027

Navarro-Galera, A., Alcaraz-Quiles, F. J., & Ortiz-Rodriguez, D. (2018). Enhancing Sustainability Transparency in Local Governments—An Empirical Research in Europe.

Sustainability, 10, 2161. Doi 10.3390/su10072161

Navarro-Galera, A., Ríos, A., Ruiz, M., & Tirado, P. (2014). Transparency of sustainability information in local governments: English-speaking and Nordic cross-country analysis.

Journal of Cleaner Production, 64, 495-504.

Neu, D. (1998). Managing public impressions: Environmental disclosures in annual reports.

Accounting, Organizations and Society, 23(3), 265-282.

Piotrowski, S. J., & Van Ryzen, G. G. (2007). Citizen Attitudes Toward Transparency in Local Government. The American Review of Public Administration. 37(3). 306-323. doi: 10.1177/0275074006296777

Prado-Lorenzo, J-M., García-Sánchez, I-M., & Cuadrado-Ballesteros, B. (2012). Sustainable cities: do political factors determine the quality of life? Journal of Cleaner Production, 21, 34-44.

PwC. (2019). Bättre kan vi!: En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019. https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/hallbar-affarsutveckling/battre-kan-vi-2019.pdf Ribeiro, V. P. L., Monteiro, S. M. S., & Moura, A. M. A. (2016). Determinants of sustainability e-reporting in portuguese municipalities: An institutional and legitimacy theoretical framework. Developments in Corporate Governance and Responsibility, 10, 131-163. doi:10.1108/S2043-052320160000010011

62

Roberts, R. W. (1992). Determinants of Corporate Social Responsibility Disclosure: An application of stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society, 17(6), 595-612. Rådet för kommunal redovisning (2019). Rekommendation R 15, Förvaltningsberättelse. https://www.rkr.se/wp-content/uploads/2020/11/RKR-R15-

F%C3%B6rvaltningsber%C3%A4ttelse.pdf

SCB. (2020a). Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2019.

https://www.scb.se/contentassets/9d3fad266baf4bef96321252f80c7710/am0401_2019a01 _sm_am12sm2001.pdf

SCB. (2020b). Sveriges BNP. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp-i-sverige/ SCB. (2021). Medelfolkmängd efter region, ålder och kön. År 1968 - 2020 [statistikdatabas]. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/ BefolkningNy/

SFS 1974:152. Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 SFS 1995:1554. Årsredovisningslag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

SFS 2004:773. Lag (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2004773-om-kommunalekonomisk-utjamning_sfs-2004-773

SFS 2016:947. Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2016/900-999/d_2846582-sfs- 2016_947-lag-om-andring-i-arsredovisningslagen-1995_1554

SFS 2017:725. Kommunallag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725

63

SFS 2018:597. Lag om kommunal bokföring och redovisning.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2018597-om-kommunal-bokforing-och_sfs-2018-597

SFS 2020:193. Förordning om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt

stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av sjukdomen covid-19.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/forordning-2020193-om-statsbidrag-till_sfs-2020-193

SOU 2019:13. Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning - världens möjlighet. https://www.regeringen.se/493ab5/contentassets/a1d21f7c7c7c484e96c759f2b3c44638/ag enda-2030-och-sverige-varldens-utmaning--varldens-mojlighet-sou-201913.pdf

Stattin, D. J., & Salomon, L. (2019, 10 mars). Kräv att kommunerna hållbarhetsrapporterar!

Dagens Samhälle.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/krav-att-kommunerna-hallbarhetsrapporterar- 26545

Statskontoret (2019). Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner: Delrapport. https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2019/agenda-2030-i-myndigheter- kommuner-och-regioner-delrapport/

Statskontoret (2020). Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner: Slutrapport. https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2020/agenda-2030-i-

myndigheter-kommuner-och-regioner.-slutrapport/

Tagesson, T., Glinatsi, N., & Prahl, M. (2015). Procurement of audit services in the municipal sector: the impact of competition. Public Money and Management, 35(4), 273-280. doi: 10.1080/09540962.2015.1047270

Tagesson, T., & Grossi, G. (2015). Chapter 13: Public sector accounting and auditing in Sweden. I Brusca, I., Caperchione, E., Cohen, S., & Rossi, F. M. (Eds.), Public sector

accounting and auditing in Europe—the challenge of harmonization (pp. 189–203).

64

Tagesson, T., Klugman, M., & Ekström, L. M. (2013). What explains the extent and content of social disclosures in Swedish municipalities’ annual reports. Journal of Management and

Governance, 17(2), 217-235. doi: 10.1007/s10997-011-9174-5

Ullman, A. A. (1985). Data in Search of a Theory: A Critical Examination of the Relationships Among Social Performance, Social Disclosure, and Economic Performance of U.S. Firms.

Academy of Management Review, 10(3), 540-557.

Uyar, A., Cemil, K., & Kilic, M. (2021). Testing the Spillover Effects of Sustainability Reporting: Evidence from the Public Sector. International Journal of Public Administration, 44(3), 231-240. doi: 10.1080/01900692.2019.1677711

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1978) Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards. The Accounting Review, 53(1), 112-134.

Williams, B., Wilmshurst, T., & Clift, R. (2011). Sustainability reporting by local government in Australia: Current and future prospects. Accounting Forum, 35(3), 176-186. doi: 10.1016/j.accfor.2011.06.004

World commission on environment and development. (1987). Our common future. Oxford: Oxford University Press.

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik” COM(2013) 207 final – 2013/0110 (COD) (EUT C 327, 12.11.2013, s. 47–51)

Zimmerman, J. L. (1977). The Municipal Accounting Maze: An Analysis of Political Incentives. Journal of Accounting Research. 15, 107-144. doi: 10.2307/2490636

65

Bilagor

Bilaga 1

Checklista hållbarhetsupplysningar

Sociala upplysningar (Medarbetare)

1. Personalomsättning under rapporteringsperioden utifrån kön och/eller ålder 2. Policys angående arbetsplatsolyckor och sjukdom relaterat till hälsa och säkerhet

för anställda

3. Frånvaro och olycksfall

4. Genomsnittliga tiden av fortbildning som det anställda utfört under perioden 5. Omfattningen och typen av program som implementerats och assistansen som

erbjudits för att utveckla anställdas färdigheter

6. Procentuella andelen av totala anställda som erhållit en regelbunden utvärdering kopplat till prestation och karriärutveckling under rapporteringsperioden

7. Presentera information om anställdas löner och ersättning i förhållande till kön och/eller ålder

8. Totalt antal incidenter gällande diskriminering under rapporteringsperioden och/eller presentation av policys/program/rutiner gällande icke-diskriminering Sociala upplysningar (Etik)

9. Totala antalet och den procentuella andelen av signifikanta investeringsavtal och kontrakt som inkluderar mänskliga rättighets klausuler eller granskats med avseende av mänskliga rättigheter

10. Policy för skydd av abonnenter, brukare och medborgares hälsa och säkerhet vid användandet av organisationens varor/tjänster

11. Policy för medborgarnas och brukares integritet och dess kontrollmekanismer (ex datahantering)

12. Policys om uteslutandet av barnarbete (direkt från organisationens verksamhet och) indirekt från leverantörskedjan

13. Policys gällande motverkande av tvångsarbete

14. Kommunens arbete för att upptäcka, förebygga och förhindra korruption Ekologiska upplysningar

1. Energiförbrukning (förnybar och icke-förnybar)

2. Mängden minskningar av energikonsumtion som uppnåtts som ett direkt resultat av besparingar eller effektivitetsförbättringar

3. Vattenanvändning och/eller vattenanvändningseffektivitet

4. Direkt och indirekt påverkan på biologisk mångfald, mark och naturresurser 5. Utsläpp av växthusgaser

66

6. Utsläpp av andra luftföroreningar

7. Minskning av utsläpp som är ett direkt resultat av kommunens åtgärder 8. Information om skadligt avfall

9. Återvunnet material, spill osv.

10. Identifierade leverantörer som har signifikant negativ påverkan på miljön/ställda krav på leverantörer i hållbarhetsfrågor

11. Certifieringar av miljöprogram av oberoende organisationer

12. Deltagande i miljöinitiativ (utöver Agenda 2030 och Glokala Sverige) 13. Mål kopplade till Agenda 2030

Bilaga 2

Tabell 13. Kompletterande analys av politiska variabler. N = 289 Exkl. politiska variabler (Modell 9) Politiska variabler (Modell 10) Fullständig modell (Modell 1)

Variabler 𝛽 S.E. 𝛽 S.E. 𝛽 S.E.

Konstant -31.600 26.480 3.575 .359 -22.177 26.991 Glokala Sverige 2019 0.541† 0.278 0.544† 0.281 Glokala Sverige 2018 1.011 0.864 0.961 0.863 Regionsgenomsnitt 0.549*** 0.134 0.602*** 0.137 Deloitte -0.627 0.693 -0.547 0.698 EY -0.752* 0.337 -0.776* 0.340 KPMG -0.530† 0.277 -0.482† 0.281 Icke-Big4 0.238 0.615 0.313 0.619 Ln(Invånare) 1.047*** 0.164 1.041*** 0.172 Ln(Skattekraft) 0.211 1.313 -0.129 1.334 Ln(Skattesats) 5.800 4.689 4.240 4.907 Soliditet -0.413 0.683 -0.402 0.682 Miljörapport 4.222*** 0.559 4.191*** 0.559 Personalrapport 2.333* 0.935 2.404* 0.943 Andel maktskiften -0.804 .638 -0.255 0.498 Vänster -0.411 .503 0.757† 0.391 Borgerligt 0.129 .339 -0.052 0.268 Övrigt -0.443 1.032 -0.163 0.783 Miljöpartiet styr 1.393*** .378 0.201 0.304 Justerad R2 0.466 0.036 0.469 R2/F-Värde/Sig 0.490/20.340/0.000 0.053/3.166/0.008 0.502/15.123/0.000 Referensvariabler PwC, Blocköverskridande

†Svagt signifikant korrelation på nivå 0,10 *Signifikant korrelation på nivå 0,05 **Starkt signifikant korrelation på nivå 0,01

Related documents