Analysmetod

Vid val av banker som ska studeras i studien var två kriterier viktiga att bankerna

uppfyllde. Kriterierna innefattade att banken enligt lag (1995:1554) ska vara stor. För att uppnå studiens syfte kring att studera hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen samt GRI var det viktigt att de valda bankerna enligt lag ska definieras som stora. Utöver bankernas storlek var det även viktigt att bankerna upprättade hållbarhetsredovisningar både innan och efter lagändringen.

Det andra kriteriet innefattar att banken ska upprätta hållbarhetsredovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Dessa kriterier var viktiga att uppfylla eftersom studien främst använder GRI:s resultatindikatorer vid identifiering av negativ information samt att det bidrar till en enklare jämförbarhet mellan bankernas

hållbarhetsredovisningar. I slutet av 2018 fanns det 124 banker i Sverige (Svenska bankföreningen, 2019). Studien har baserats på ett urval av fyra banker. De fyra banker som valts ut är: Nordea, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Bank (SEB) och Swedbank. Dessa banker är enligt lag stora (1995:1554), och upprättar

hållbarhetsredovisningar i enlighet med Global Reporting Initiative.

3.5 Analysmetod

För att ge läsaren en tydlig helhetssyn över studiens empiri och tillvägagångssätt har en egenupparbetad analysmodell gjorts. En kvalitativ innehållsanalys över storbankernas kommunikation av negativ information utfördes baserat på bankernas

hållbarhetsredovisningar. Det insamlade datamaterialet från hållbarhetsredovisningarna bröts ned i två teman, socialt och miljömässigt. Dessa teman förenklade

datainsamlingen eftersom bankernas redovisade negativa information i hållbarhetsredovisningarna enkelt kunde kategoriseras under dessa två teman.

Anledningen till att studien enbart fokuserar på negativ information är på grund av att företag väljer att kommunicera ut överflöd med positiv information till intressenter via hållbarhetsredovisningar och kommunicerar minimal eller ingen negativ information (Hahn och Lülfs, 2014).

Global Reporting Initaitive (2013) har inte en tydlig definition på vad negativ information är. Hahn och Lülfs (2014) använder i sin studie det engelska ordet

’’disclosure’’ vilket på svenska betyder ’’avslöjande’’, för att förklara den negativa

32 och information definieras i studien som ’’meddelande’’. Avslöjande definieras i

studien som” ”upptäckt”’ (Walter, 2000). Eftersom det inte är vi som upptäcker något i bankernas hållbarhetsredovisningar kommer vi inte använda oss av ordet avslöjande. Med tanke på att den information som finns i hållbarhetsredovisningarna är något som bankerna själva valt att meddela ut till sina intressenter kommer vi i studien använda oss av ordet ”information”. Innebörden av ordet ’’disclosure’’ i Hahn och Lülfs (2014) studie och innebörden av ’’information’’ i denna studie är densamma, därav

förekommer det inga skillnader i vad datainsamlingen bidragit till. Den negativa informationen innefattar den information som företaget frivilligt redovisar som visar företagets negativa påverkan på miljön och det sociala ansvaret (Belu, 2009).

Ett exempel på när företag redovisar en negativ information om miljöpåverkan är:

’’Affärsresor är fortfarande den mest utmanande orsaken till koldioxidutsläpp. Mer än hälften av de totala utsläppen är relaterade till detta. Framöver kommer vi att ytterligare fokusera på minskningar samt på att öka insatserna för att erbjuda alternativ till att resa. Detta har också varit en viktig aspekt i planeringen av SEB:s nya kontor i Arenastaden

utanför Stockholm’’ (SEB, 2016, s 24).

Ett exempel på när företag redovisar negativ information om den sociala påverkan är: ’'År 2016 ökade antalet klagomål bland privatkunder i Sverige med fem procent. En

bidragande orsak till ökningen kan vara att vi i högre grad uppmanar kunderna att anmäla ett klagomål för att ständigt kunna förbättra oss’’ (SEB, 2016, s 31).

I några fall har bankerna valt att kommunicera ut den negativa informationen i tabeller. Dessa tabeller har i empirin gjorts om för bättre upplösning och en tydligare bild av informationen. En ökning eller minskning som eventuellt kan ha skett är understruket med rött för att tydliggöra för läsare om vilket som är den negativa informationen.

3.5.1 Kodning av empiri

Eftersom studien använder en kvalitativ innehållsanalys via dokumentstudier vid datainsamling har kodningsscheman och en kodningsmanual upprättats (bilaga 1-22). Kodningen utgör ett viktigt steg vid en innehållsanalys (Bryman och Bell, 2017). För att underlätta studiens empiri valde vi att utföra en priori-kodning där studiens två teman valdes, miljö och social (Stemler, 2001). Det insamlade datamaterialet kategoriserades sedan med hjälp av en framväxande kodning under de olika tema

33 (Krippendorff, 2013; Stemler, 2001). I bilaga 3-22, finns det olika rubriker. Först,

Bankens namn för att tydliggöra vilken bank som kommunicerat ut informationen, samt vilken sida i hållbarhetsredovisningen informationen kan hittas på. Sedan finns det en rubrik som heter Citat, och under denna rubrik finner läsaren den negativa informationen som bankerna kommunicerat ut. De texter som är kursiva och inom citationstecken (’’) är citat direkt utdragna från hållbarhetsredovisningen. De texter som inte är kursiva och inte är inom citationstecken (’’) visar en tabells information. Denna tabell går att hitta på sidan som är angiven. På grund av dålig upplösning av bild kunde dessa inte inkluderas i kodningsschemat. Den sista rubriken har namngetts till Social/Miljö information, GRI resultatindikatorer, av den anledning att citaten kategoriseras in i en av de två olika teman, samt vilken indikator informationen tillhör

Temat miljö innefattar all negativ information som berör material, energiförbrukning, vattenförbrukning, biologisk mångfald, utsläpp, avfall, produkter och tjänster,

efterlevnad, transport och leverantörers miljöbedömning. För att ytterligare kategorisera det insamlade datamaterialet under temat miljö har GRIs

resultatindikatorer använts. När banken väljer att exempelvis redogöra för antal affärsresor har detta kategoriserats under transport (G4-EN30). En organisation som upprättar hållbarhetsredovisning enligt GRIs riktlinjer ska redovisa information som presenteras av en eller flera indikatorer. All information som berör temat miljö, använder indikatorn G4-EN. Global Reporting Initiative presenterar totalt 34

indikatorer som berör temat miljö, exempelvis G4-EN15 som innefattar vilka direkta utsläpp som företagen har. De indikatorer samt tolkning av dessa som berör miljö återfinns i bilaga 1.

Temat social innefattar all negativ information som berör anställning,

anställningsförhållanden, arbetsmiljö, träning och utbildning, mångfald och lika

möjligheter, lika lön för kvinnor och män, leverantörsbedömning för arbetsmetoder och mekanismer för arbetspraxis. Information rörande ovanstående aspekter använder indikator G4-LA. När banken väljer att exempelvis redovisa att det inte är jämställda löner mellan kvinnor och män kategoriseras detta under indikatorn G4-LA13. Vidare innefattar temat social all negativ information som berör investeringar,

icke-diskriminering, kollektivavtal, barnarbete, säkerhetspraxis, ursprungsrättigheter, bedömningar, leverantörers bedömning av mänskliga rättigheter. Temat social