• No results found

Studiens identifierade legitimitetstrategier

4. Empiri

4.3 Studiens identifierade legitimitetstrategier

Bank, År Miljömässiga GRI

Resultatindikatorer Sociala GRI Resultatindikatorer

Handelsbanken 2016 EN1, EN3, G4-EN15, G4-EN17.

-

Handelsbanken 2017 G4-EN15, G4-EN17 G4-PR5, G4-LA13

Handelsbanken 2018 EN3, EN15,

G4-EN16, G4-EN17, G4-EN30. -

Handelsbanken 2019 G4.EN1, EN15, G4-EN17, G4-EN30.

G4-PR5, G4-LA6.

Tabell 1: Visar vilka resultatindikatorer som förekommer i storbankernas hållbarhetsredovisningar.

4.3 Studiens identifierade legitimitetstrategier

Studien kunde identifiera totalt 136 citat där bankerna kommunicerade ut negativ information inom den sociala och miljömässiga dimensionen. I storbankernas hållbarhetsredovisningar under tidsperioden 2015–2019 identifierades totalt sex legitimitetsstrategier. De identifierade

legitimitetsstrategierna har i studien namngetts till: bortresonerande, utförd

åtgärd, framtida åtgärder, okommenterad, angiven fakta och normalisering.

Strategierna har identifierats av negativ social och miljömässig information som har kommunicerats ut i bankernas hållbarhetsredovisningar. Den negativa informationen som har identifierats har varit bankens både direkta och

indirekta påverkan på det sociala samt miljömässiga ansvaret. 4.3.1 Bortresonerande

Bortresonerande är en strategi som storbanker använder för att förflytta

uppmärksamheten på problemet genom att hänvisa detta till andra branscher samt genom att förklara den negativa aspekten till vilka funktioner, syften och fördelar som tillkommer. Strategin används även i fall där bankerna i

hållbarhetsredovisningar förminskar negativ information. Utifrån det insamlade datamaterialet kan det konstateras att strategin förekommer inom båda dimensionerna. Ett exempel på strategin är när SEB presenterade sin G4-EN3 resultatindikator som innefattar elanvändning för år 2016 där de i sin hållbarhetsredovisning uttrycker sig enligt följande;

42

”Vår elanvändning följde samma mönster och ökade med 1 procent jämfört med den nya baslinjen. Vi ser detta som normala årliga variationer” (SEB,

2016, s. 24).

Ovanstående meningar visar hur SEB använder bortresonerandestrategin genom att hänvisa problemet som är att elanvändningen har ökat genom att förklara det som normala variationer.

Ytterligare ett exempel på när resultatindikatorn EN3 presenteras är när Handelsbanken för år 2018 använder bortresonderandestrategin för att förflytta den negativa informationen till fördelar som gynnar banken.

”Bankens elförbrukning har ökat med 1 procent under 2018 jämfört med föregående år, främst på grund av att banken växer i Storbritannien och

Nederländerna” (Handelsbanken, 2018, s. 57).

Handelsbanken skriver här att ökningen av elförbrukning har skett på grund av en fördel, att banken expanderat i Storbritannien och Nederländerna.

Handelsbanken förflyttar problemet som är att elförbrukningen har ökat till fördel av bankens expansion.

Nordea använder strategin bortresonerande vid tillfällen där exempelvis inga förklaringar ges till varför ingen förändring har skett inom den sociala

dimensionen i företaget. Utifrån nedanstående exempel visas hur Nordea presenterar deras LA12 resultatindikator.

“The gender composition of management did not change markedly in 2019; 40% of all our leaders were women and 60% were men. To strive for greater

gender balance and to show our commitment, in 2019 we participated in the SHE Conference and partnered up with the external network Female Invest, to

emphasise the importance of closing the gender gap by promoting financial gender equality” (Nordea, 2019, s. 24).

43 Nordea förflyttar uppmärksamheten på problemet genom att hänvisa till att de

deltog i en konferens för att sträva efter större könsbalans och förklarar därför inte varför gapet mellan manliga och kvinnliga ledare inte har förändrats.

”För 2016 blev det en liten ökning av den totala energiförbrukningen med cirka 1,4 procent jämfört med den nya baslinjen” (SEB, 2016, s. 24).

SEB skriver i sin hållbarhetsredovisning att det skett en liten ökning av den totala energiförbrukningen. På detta sätt, förminskar SEB den negativa informationen genom att använda sig av strategin bortresonerande för att förminska informationen. Även detta är ett exempel på hur strategin används vid bankens presentation av resultatindikatorn EN3 för SEB år 2016.

Strategins förekomst i den miljömässiga dimensionen BR Inom miljö Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 1 0 1 0 2016 1 2 1 0 2017 1 0 1 0 2018 1 1 1 0 2019 1 0 0 1

Tabell 2: Antal gånger strategin bortresonerande förekommer inom den miljömässiga dimensionen.

44 Strategins förekomst i den sociala dimensionen

BR inom Social Nordea Handelsbank en SEB Swedbank 2015 1 0 0 0 2016 1 0 1 2 2017 0 1 0 1 2018 0 0 0 1 2019 0 0 0 1

Tabell 3: Antal gånger strategin bortresonerande förekommer inom den sociala dimensionen.

4.3.2 Utförd åtgärd

Utförd åtgärd är en strategi som storbanker använder sig av genom att förklara

att en åtgärd har genomförts vid kommunikation av negativ information. Strategin förekommer enbart inom båda dimensionerna. Exempel på hur denna strategi används är när Swedbank presenterar deras LA13 resultatindikator för år 2016.

”Vi arbetar med att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader bland annat genom att aktivt jämföra löner hos medarbetare med samma roller eller

svårighetsgrad samt följa upp chefer på olika jämställdhetsmål” (Swedbank,

2016, s. 174).

Swedbank i ovanstående exempel använder strategin utförd åtgärd genom att förklara hur de arbetar för att åtgärda löneskillnader. Genom att förklara att de aktivt jämför löner och följer upp chefer på olika jämställdhetsmål kan

slutsatsen dras om att strategin utförd åtgärd används, eftersom det är en åtgärd som har genomförts.

Ytterligare ett exempel på hur utförd åtgärd har använts är när Nordea presenterar resultatindikatorn LA12 i deras hållbarhetsredovisning för år 2017:

45

“To address the fact that we have an uneven representation of women and men at different levels and areas of the bank, we have launched several talent and succession planning initiatives to promote more women to senior managerial

positions, which typically qualify for higher pay” (Nordea, 2017, s. 31).

Nordea skriver klart och tydligt att det finns en ojämn uppdelning mellan män och kvinnor på olika delar av banken. Vidare förklarar Nordea vilken åtgärd de vidtagit för att kunna främja kvinnor till högre positioner som förmodligen kommer att leda till högre löner. Genom att en åtgärd har utförts, har banken använt sig av strategin utförd åtgärd.

”Banken arbetar för att åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män” (Handelsbanken, 2017, s. 30).

Handelsbanken använder strategin när de presenterar deras LA13

resultatindikator för år 2017 där de skriver ut att löneskillnader mellan män och kvinnor finns och att de aktivt arbetar mot att åtgärda detta.

”Eftersom vi vet att vi har mer att göra för att uppfylla kundernas förväntningar har vi höjt ambitionen vad gäller kundfokus” (SEB, 2015, s.

13).

Ytterligare ett exempel på när strategin utförd åtgärd används är när SEB presenterar deras PR5 resultatindikator för år 2015. SEB kommunicerar ut negativ information genom att använda sig av strategin utförd åtgärd på det sätt att erkänna den negativa informationen och därmed skriva ut en åtgärd som har utförts.

Strategins förekomst inom den miljömässiga dimensionen UÅ inom miljö Nordea Handelsbank en SEB Swedbank 2015 0 0 0 1 2016 0 0 0 0

46 UÅ inom miljö Nordea Handelsbank en SEB Swedbank 2017 0 0 0 0 2018 1 0 0 0 2019 0 0 0 0

Tabell 4: Antal gånger strategin utförda åtgärd förekommer inom den miljömässiga dimensionen

Strategins förekomst inom den sociala dimensionen UÅ inom social Nordea Handelsbank en SEB Swedbank 2015 1 0 1 1 2016 2 0 0 1 2017 1 1 0 1 2018 0 0 0 1 2019 0 0 0 2

Tabell 5: Antal gånger strategin utförd åtgärd förekommer inom den sociala dimensionen 4.2.3 Framtida åtgärd

Denna strategi används av storbankerna genom att förklara att en åtgärd

kommer att utföras vid kommunikation av negativ information. I studien har

två typer av framtida åtgärder identifierats. Tydliga och otydliga framtida

åtgärder. Den tydliga framtida åtgärden förklarar hur banken i framtiden

kommer att åtgärda problemet. Den otydliga åtgärden förklarar endast att banken i framtiden kommer att åtgärda problemet, utan någon förklaring till hur. Denna legitimitetsstrategi förekommer i både den sociala och

miljömässiga dimensionen. Ett exempel på är när SEB presenterar deras EN17 resultatindikator för år 2018 enligt följande:

“Koldioxidutsläppen från affärsresor ökade med cirka 5 procent. SEB kommer framöver att ytterligare fokusera på att minska utsläppen relaterade till resor”

47 I ovanstående exempel erkänner SEB negativ information genom att skriva att

koldioxidutsläppen ökat med cirka fem procent. Banken använder sig av strategin otydlig framtida åtgärder, eftersom de enbart skriver att de kommer att fokusera på att minska utsläppen relaterade till resor. Ingen förklaring till eller utvärdering av hur detta sker ges.

”Utsläppen från våra affärsresor har ökat under året. Det beror till stor del på att antalet flygresor har blivit fler, främst mellan Sverige och de baltiska länderna. För att kunna vända denna trend behöver vi arbeta ytterligare med

att ersätta till exempel flygresor med tåg på sträckor i Sverige där det är möjligt samt sträva efter att förändra vårt sätt att mötas både internt och med

våra kunder” (Swedbank, 2016, s. 176).

Även Swedbank använder strategin framtida åtgärd i ovanstående exempel vid presentation av deras EN17 och EN30 resultatindikatorer. Ett erkännande av att utsläppen ökat sker först, vidare skriver Swedbank att trenden måste

vändas. Genom att ge konkreta exempel på hur de kommer att arbeta med detta i framtiden (exempelvis att flygresor ersätts till tåg) använder Swedbank sig av strategin tydlig framtida åtgärd.

”Vi ska aktivt arbeta med att förhindra alla former av kriminella handlingar såsom penningtvätt, finansiering av terrorism, övrig ekonomisk brottslighet

och korruption” (Handelsbanken, 2017, s. 9).

Exempel på när denna strategi är när Handelsbanken presenterar deras SO3 resultatindikator för år 2017. I ovanstående citat använder Handelsbanken sig av strategin genom att skriva att de aktivt ska arbeta med att förhindra bland annat penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Dock skriver de inte hur detta ska åtgärdas och detta anses då vara en otydlig åtgärd.

” We are proud to have a balanced gender representation across Nordea, consisting in 2019 of 51% women and 49% men. Regrettably, we have not been able to achieve the same result across all levels and business functions. Therefore, in 2020 we are developing gender equality targets and will create

48

measurement processes that will allow us to track progress in achieving a balanced gender distribution per level and function” (Nordea, 2019, s. 24).

Nordea använder sig av strategin framtida åtgärd vid presentation av deras LA12 resultatindikator. När koncernen tillämpar strategin förklarar de först att de är stolta över att ha en balanserad könsuppdelning. Dock är inte

könsbalanseringen uppnådd på alla nivåer och affärsfunktioner. Nordea anger därefter en framtida åtgärd om att jämställdhetsmålen ska utvecklas och att mätprocesser ska skapas. Genom att först erkänna den negativa informationen och sedan förklara hur de ska arbeta med jämställdheten, använder sig Nordea av tydlig framtida åtgärd. Detta är ett exempel på hur Nordea presenterar deras LA12.

Strategins förekomst inom den miljömässiga dimensionen FÅ inom miljö Nordea Handelsbanke

n SEB Swedbank 2015 0 0 0 0 2016 0 0 1 1 2017 0 0 0 0 2018 0 1 1 0 2019 0 0 0 0

Tabell 6Antal gånger strategin Framtida åtgärd förekommer inom den miljömässiga dimensionen

49 Strategins förekomst inom den sociala dimensionen

FÅ inom social Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 2 0 0 1 2016 2 0 0 0 2017 0 0 0 0 2018 0 0 0 0 2019 0 0 0 1

Tabell 7: Antal gånger strategin Framtida åtgärd förekommer inom den sociala dimensionen 4.2.4 Okommenterad

Strategin används när storbankerna enbart visar minskningar eller ökningar av siffror vid negativ social och miljömässig information. Dessa siffror förklaras inte på något vis, utan intressenter genomför själva en tolkning av siffrorna utifrån hållbarhetsredovisningen. Strategin förekommer i både den sociala och den miljömässiga dimensionen.

Utsläpp växthusgaser (CO2e)

Enhet 2017 2016

Utsläpp Scope 1 ton 86 51

Utsläpp Scope 3 ton 4227 3965

Figur 2 Utdrag från Handelsbanken. (Handelsbanken, 2017, s. 49).

Ovanstående utdrag är ett exempel på när Handelsbanken använder strategin i deras hållbarhetsredovisning när de presenterar deras EN15 och EN17

resultatindikator för år 2017. Utdraget visar Handelsbanken utsläpp av

växthusgaser för två olika år, 2016 och 2017. Genom att läsa av tabellen visas det att det har skett en ökning i utsläppen från 2016 till 2017. Detta är

ingenting banken valt att kommentera. Genom att lämna denna information okommenterad ger de utrymme för läsarna att själva tolka informationen.

50 Eftersom ingen förklaring eller utvärdering har givits använder Handelsbanken

i denna situation strategin okommenterad.

Nyckeltal 2017 2016 SEB:s totala koldioxidutsläpp, ton 20537 20437 SEB:s totala koldioxidutsläpp, anställd, ton 1,37 1,34

Figur 3 Utdrag från SEB. (SEB, 2017, s. 71).

I utdraget ovanför redovisas resultatindikatorerna G4-EN15, G4-EN16 samt G4-EN17 vilket visar SEB:s totala koldioxidutsläpp från år 2016 och 2017. I tabellen kan läsarna genom att tolka siffrorna läsa att en ökning i utsläppen har skett. Banken har dock valt att inte kommentera denna ökning av utsläpp utan enbart valt att redovisa informationen i form av siffror. Eftersom det inte finns någon förklaring eller utvärdering till ökning av utsläppen kan strategin

okommenterad tillämpas. Total andel av personalomsättning uppdelat på kön, åldersgrupp och land, % 2015 2014 Kvinnor 8,9 10,2 Män 9,6 9,6

Figur 4 Utdrag från Swedbank. (Swedbank, 2015, s. 184).

Utdraget ovan visar på hur Swedbank redovisar GRI:s resultatindikator LA12. Utdraget visar att total andel av personalomsättning uppdelat i kön har minskat från år 2015 i jämförelse med år 2014. Detta är inget som Swedbank har valt att kommentera utan har endast beskrivit detta i siffror vilket tillåter läsaren att göra egna tolkningar kring siffrorna.

51

Climate impact 2019 2018

Fuel and energy consumption - fuel consumption for diesel generators (litres)

25,855 24,835

Figur 5 Utdrag från Nordea. (Nordea, 2019, s. 38).

Utdraget från Nordeas hållbarhetsredovisning visar att bränsleförbrukningen och därmed utsläppen för dieselgeneratorer har ökat från år 2018 till år 2019. Nordea väljer inte att kommentera detta, utan redovisar enbart siffror i en tabell och lämnar utrymme för intressenter att tolka siffrorna. Detta är ett exempel när banken redovisar för resultatindikatorn G4-EN17.

Strategins förekomst inom den miljömässiga dimensionen OK inom miljö Nordea Handelsbanke

n SEB Swedbank 2015 2 0 0 2 2016 0 5 0 5 2017 5 7 2 6 2018 0 7 0 0 2019 4 3 0 4

Tabell 8: Antal gånger strategin Okommenterad förekommer inom den miljömässiga dimensionen

Strategins förekomst inom den sociala dimensionen OK inom social Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 1 0 0 1 2016 1 0 0 0 2017 0 0 0 0

52 OK inom social Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2018 0 0 0 0 2019 2 1 1 0

Tabell 9: Antal gånger strategin Okommenterad förekommer inom den sociala dimensionen.

4.2.5 Angiven fakta

Strategin angiven fakta förekommer inom de båda dimensionerna och används när storbankerna redogör negativ information i ord-format där ingen förklaring eller utvärdering beskriver det negativa avslöjandet. I exemplet nedan

använder Nordea sig av strategin när de presenterar deras LA12 resultatindikator för år 2018.

“39% of all our leaders were women and 61% were men. As we are transforming into the digital age, we also meet new challenges in terms of gender balance. Today 75% of all people working in IT are men and 25% are

women”(Nordea, 2018, s. 23).

I Nordeas hållbarhetsredovisning redovisar de att 39% av alla ledare är kvinnor och 61% är män. Detta är fakta som enbart skrivits utan någon förklaring eller utvärdering. Vidare kommuniceras en fakta ut som innefattar att 75% av arbetarna som jobbar inom IT är män och resterande 25% kvinnor. Även här kommunicerar Nordea ut en fakta utan någon som helst förklaring eller utvärdering och ger därför läsaren ett eget utrymme till att tolka.

Även SEB använder sig av denna strategi där fakta enbart kommuniceras ut, utan någon förklaring eller utvärdering. Detta görs när de presenterar deras EN3 resultatindikator för år 2016.

”För 2016 blev det en liten ökning av den totala energiförbrukningen med cirka 1,4 procent jämfört med den nya baslinjen” (SEB, 2016, s. 24).

SEB beskriver att det skett en ökning i den totala energiförbrukningen. Strategin angiven fakta används på det sätt att fakta om att den totala

53 energiförbrukningen ökat med cirka 1,4%. Det ges dock inte en förklaring eller

utvärdering, utan SEB lämnar utrymme för läsaren själv att tolka fakta som angivits.

”Sjukfrånvaron för medarbetarna på bankens sex hemmamarknader uppgick till 2,7 procent (2,6)” (Handelsbanken, 2019, s. 65).

I ovanstående exempel presenterar Handelsbanken deras LA6 resultatindikator för år 2019 och koncernen förklarar att sjukfrånvaron uppgick till 2,7 procent. I parentes står det 2,6 % vilket förklarar att det år 2018 var en sjukfrånvaro på 2,6%. Sjukfrånvaron har ökat och Handelsbanken har enbart valt att skriva ut detta utan någon förklaring och därför kan strategin angiven fakta tillämpas.

“We did not succeed as well as in the previous year with our objective that both genders should always be represented among the final three candidates when recruiting to managerial positions. We reached 68% in 2017, compared to 76% in 2016.” (Nordea,

2017 s 31).

Ytterligare ett exempel är Nordeas hållbarhetsredovisning för år 2017 då de presenterar negativ information för resultatindikatorn LA1. Nordea skriver att de inte lyckades med att representera båda könen när en rekrytering till de ledande positionerna skedde inom företaget. De har valt att inte ange förklaringar till varför det har skett en minskning från 68% år 2017 i jämförelse med 76 % år 2016. Nordea ger utrymme för läsaren att göra en egen bedömning av den aktuella fakta som redovisats.

54 Strategins förekomst inom den miljömässiga dimensionen

AF inom miljö Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 0 1 2 0 2016 1 0 4 0 2017 0 0 0 0 2018 1 0 0 1 2019 1 2 1 0

Tabell 10: Antal gånger strategin Angiven fakta förekommer inom den miljömässiga dimensionen

Strategins förekomst inom den sociala dimensionen ÅF inom social Nordea Handelsbanke

n SEB Swedbank 2015 4 2 1 0 2016 5 0 0 0 2017 1 0 0 0 2018 3 0 0 0 2019 0 1 0 0

Tabell 11: Antal gånger strategin Angiven fakta förekommer inom den sociala dimensionen

4.2.6 Normalisering

Strategin innefattar att negativ information förklaras genom att normalisera informationen, det vill säga att hänvisa till att det är naturligt eller normalt för hela branschen. Strategin förekommer inom de båda dimensionerna.

“Our people's perception of Nordea’s image has suffered since last year as a natural reflection of the change in public opinion” (Nordea, 2016, s. 16).

55 Strategin normalisering används i Nordeas hållbarhetsredovisning vid

redovisning av deras PR5 resultatindikator genom att förklara att intressenters uppfattning om Nordea minskat. Genom att förklara den negativa

informationen använder Nordea strategin för att förklara att minskningen är naturlig eftersom åsikter ändras. På detta sätt normaliserar de denna negativa information.

”En banks direkta miljöpåverkan är förhållandevis begränsad”

(Handelsbanken, 2016, s. 14).

Exempel på strategin är när Handelsbanken presenterar sin EN15

resultatindikator för år 2016. Handelsbanken använder strategin normalisering genom att förflytta uppmärksamheten från banken i sig. Istället för att skriva “vår” direkta miljöpåverkan är begränsad skriver de att “en banks” direkta miljöpåverkan är liten. De drar då bort fokus från sig själva och använder denna strategi för att normalisera den negativa informationen för hela branschen.

“One of our short-term sustainability goals for 2017 was to establish a

science-based target that places focus on climate action in our entire value chain. In 2017 we therefore evaluated this possibility. However, there is an

absence of established market norms for financial institutions to create science-based targets that include scope 3 emissions, i.e. emissions from downstream activities such as investments and financing” (Nordea, 2018, s.

12)

Strategin normalisering används i Nordeas hållbarhetsredovisning år 2018 vid presentation av deras EN17 resultatindikator. Nordea kommunicerar ut att ett kortsiktigt mål för 2017 inte har uppnåtts på grund av att det finns frånvaro för hela finanssektorn att skapa vetenskapliga baserade mål för utsläpp från nedströmsaktiviteter. Nordea förklarar den negativa informationen om att ett mål inte uppnåtts genom att ”skylla” på att det finns frånvaro av att skapa vetenskapliga mål i hela finanssektorn.

56 Strategins förekomst inom den miljömässiga dimensionen

NO inom miljö Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 0 1 0 0 2016 0 1 0 0 2017 0 0 0 0 2018 1 0 0 0 2019 0 0 0 0

Tabell 12: Antal gånger strategin Normalisering förekommer inom den miljömässiga dimensionen

Strategins förekomst inom den sociala dimensionen NO inom social Nordea Handelsbanke n SEB Swedbank 2015 0 0 0 0 2016 1 1 0 0 2017 0 0 0 0 2018 0 0 0 0 2019 0 0 0 0

Tabell 13: Antal gånger strategin Normalisering förekommer inom den sociala dimensionen

Related documents