• No results found

hade ett tungt drickande var män som hade högre utbildningsnivåer och inga allvarliga hälso- eller funktionsproblem. De som avstår alkohol dog tidigare än de som dricker. Att avstå alkohol och tung användning är förknippad med

Att äldre inte dricker mer bara för att det blir äldre. Belyser att det kan vara kohort skillnader som gör att det ser ut som att äldre dricker mer.

Socialgeogra fi

12/13

Lifecourse transitions,

Att tidigare kohort har haft ett lägre alkoholintag en den kohorten som

40 % av urvalet drack alkohol och 10 % uppvisade ett riskfyllt

17 % hade ett riskfyllt drickande.

Gruppen som uppvisade störst risk att ha ett riskfyllt drickande var män i åldern mellan 60-69 och hög

Drug and Alcohol Review, av depressions. De som oftast hade ett riskfyllt drickande var yngre

341 deltagare Undersöka om det finns någon skillnad i

De som hade utvecklat ett sent alkoholmissbruk ville 32,1 % bara uppnå tillfällig nykterhet jämfört med de som utvecklat det tidigare där 18,2 % ville uppnå samma sak.

10,7 % av de som utvecklat ett sent ville uppnå total nykterhet jämfört med de som utvecklat de tidigare där 31,3 % ville uppnå total

41 deltagare Syftet med studie är att få en uppfattning om var i kontakt med äldre som hade alkoholmissbruk. Dock hade väldigt få någon utbildning inom området och det fanns ingen specialist inom området. En svår fråga för personalen var köp av alkohol till alkoholmissbrukare, riktlinjen som fanns var

Socialt arbete.

13/13

Drugs, 30(3), 227-n/a. missbruksproblem, självbestämmande för äldre. jämfört med de som drack ibland.

De som aldrig dricker hade högre odds för dödlighet än de som drack ibland. Användningen av

föreskrivna mediciner som kan missbrukas var associerad med högre dödlighet hos män men inte hos kvinnor. De hittades ingen

292 deltagare Syftet med studien var att undersöka ett lägre resultat än de nationella riktlinjerna. Det var 33,8 som hade koll på de nationella riktlinjerna för säkert drickande.

288 deltagare Syftet med studien var att undersöka andelen var män. De mest vanliga

Sjukvård samt Psykologi.

13/13

problem drinkers: The

problemen med att dricka var att, bli berusad, spendera för mycket pengar på alkohol, förvirring och glömma bort att äta. Motiven för dricka var att känna sig avslappnad, hantera fysiska problem, känna sig självsäker. Att dricka för att hantera problem ökade risken för

2268 deltagare Syftet med studien var att jämföra 16,1 % ett riskbruk av alkohol när de var 70. Siffran för riskbruk steg till 29,9 % när de som var födda 1930 genomförde studien. De som var födda 1944 genomförde studien hade siffran för riskbruk ökat till 45,3 %. Studien genomfördes även på enbart kvinnor också. 1976 låg siffran på 0,5 %, 1992 steg den till 2 % och år 2000 låg siffran för riskbruk på 9,5 %. Sista mätningen var 2014 till 2016 och då låg siffran för riskbruk hos kvinnor på 24,3 %

Psykiatri och

neurokemi.

10/13

Jämförelse analys. Kvantitativ.

Artikelnamn. 1. Alcohol consumption in very old age and its association with survival: a matter of health and physical function.

2. Alkoholmissbruk och självbestämmande - en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar att arbeta med äldre personer med alkoholproblem

3. Drinking behavior among low‐income older adults: A multimethod approach to estimating alcohol use.

4. Exploring risky drinking and knowledge of safe drinking guidelines in older adults.

5.

Increased alcohol consumption among Swedish 70‐year‐olds 1976 to 2016: Analysis of data from The Gothenburg H70 Birth Cohort Studies, Sweden.

6. Lifecourse transitions, gender and drinking in later life. Ageing and Society

7. Mortality in older adults with frequent alcohol consumption and use of drugs with addiction potential – The Nord Trøndelag Health Study 2006-2008 (HUNT3), Norway, a population-based study

8. Prevalence and sociodemographic factors of risky drinking in Australian older adults.

9. Prevalence of alcohol consumption and pattern of use among the elderly in the WHO European Region.

10. Predictors of binge drinking in elderly Americans.

11. Risky drinking in the older population: A comparison of Florida to the rest of the US 12. Understanding older problem drinkers: The role of drinking to cope

13. What do elderly problem drinkers aim for? Choice of goal for treatment among elderly treatment-seeking alcohol-dependent patients.

Överenstämmelser/

Likheter.

Hälften av forskningen genomfördes i Europa, resterande forskning var i antigen Australien eller USA. I studier om dryckesmönster var urvalen stora allt från 863 personer till en kvartsmiljon. Större delen av den kvantitativa forskningen använda sig utav enkäter som de antingen skickade till deltagarna eller tog över telefonen. De studier som jämförde dryckesmönster analyserade de hur stor del som hade ett riskfylltdrickande och hur stor del som hade måttligt drickande. Samtliga artiklar påvisade att äldre män drack mer än äldre kvinnor. Högre socioekonomiskstatus innebar mer konsumering utav alkohol. Yngre äldre drack mer än ”äldre” äldre. De som drack alkohol hade heller inga allvarliga hälsoproblem.

Fler tal studier påvisade även rökning eller rökning tidigare i livet bidrog till ett riskfyllt drickande. Folkhälsa var de vanligaste yrkesfältet för forskaren. Flertal forskningar hade flera olika yrkesfält.

Motsägelser/

Olikheter.

Det var tre studier som hade ett annat fokus än dryckesmönster. En handlade om den svenska hemtjänsten förutsättningar att arbeta med

människor med alkoholproblematik, en handlade om dödlighet bland äldre som hade ett frekvent drickande. Den sista handlade om vilket resultat äldre ville ha av sin behandling. En kohortstudie var även med som påvisade att äldre inte börjat dricka mer för de är äldre utan att siffran stigit på grund av att de kohorten tagit med sitt dryckesmönster. Tre studier presenterade ett resultat där högre utbildning var associerad till mindre riskfyllt drickande, en studie presenterade att låg utbildning var kopplat till riskfyllt drickande samt att en studie visade att tungt drickande var kopplat till högre utbildning. Det ovanligaste yrkesfältet var sociologi med en forskare. Hur stor del som hade ett riskbruk skilde sig också bland artiklarna. Allt från 9,7 % till 44,8, medelvärdet var på 20,85%

Reflektion. I alla studier som jämförde dryckesmönster drack män mer än kvinnor, vilket inte kändes som någon större överraskning. Män har alltid druckit mer än kvinnor. Något som dock var lite förvånade var att de socioekonomiska faktorerna spelade en stor roll. Att ha en hög socioekonomiskstatus innebar att mer konsumering utav alkohol. Dock påvisade vissa artiklar att klass spelade en roll ifall drickande var måttligt eller riskfyllt. Lägre klass innebär oftare ett riskfyllt drickande även bristen av nätverk bidrog till en större risk för riskfyllt drickande.

Hälso-aspekter och ålder var även de en faktor i konsumering utav alkohol. Det blir svårare att skaffa alkohol om individen lider av någon fysisksjukdom, och i äldre åldrar blir risken större för fysiskfunktionsnedsättning. Analysen av hur många som har ett riskbruk skilde sig mycket beroende på vilket mät instrument som användes. Det går tydligast att se i artikeln Exploring risky drinking and knowledge of safe drinking guidelines in older adults, där de jämför ADUIT-C med Australiens egna riktlinjer för säkert drickande. I deras egna riktlinjer hade nästan 45 % av männen ett riskfyllt drickande i jämförelse med ADUIT-C där siffran låg på 22 %. Det är därför viktigt att kontrollera hur forskaren har valt att mäta konsumering utav alkohol. Några artiklar hade även olika resultat om högutbildning var kopplat till riskfyllt drickande eller inte, vilket känns spännande att analysera mer och undersöka hur de har mätt riskbruk i respektive artikel.

Analystabell kvalitativforskning. 7 artiklar.

18 deltagare Syftet med studien är att analysera berättelser personen. Genom att göra detta fick de känslan av att de möjliggjorde drickandet.

23 deltagare Syftet med studien var att undersöka hur tillgodose god vård till den äldre oavsett vilken problematik som finns. Biståndshandläggaren var tvungna att tänja på gränserna för att kunna hjälpa äldre med alkoholmissbruk. Äldre med alkoholmissbruk ville dock oftast inte ha någon hemtjänst eller ta emot någon missbruksvård, vilket

21 deltagare Syftet med studien var att skapa en bredare

Alcohol use in later life --

Att bygga upp en relation med klienten samt ha god

kommunikation och empati är kärnan i intervention med äldre.

Socialt druckit alkohol hela livet men efter 60 ökade intaget vilket ledde till en problematik.

Reaction drinkers: Individer som hade påbörjat ett problematiskt drickande vid 60 eller övre. Hade tidigare i livet inte alls konsumerat alkohol eller i ett begränsat omfång.

Mänsklig

older adults: a mixed

om äldre och yngre påverkade de äldres erfarenheter. Äldre

exkluderades vi aktiviteter på grund av sina fysiska förutsättningar.

Några äldre kände sig otrygga samt vart utsatta för mobbning samt ålderism i form av språk och attityder. ske vid sociala tillfällen. De äldre berättade även att strukturen inom äldreboendet och normaliserande av att dricka alkohol var en bidragande faktor.

Socialt arbete, psykologi.

12/14

Jämförelse analys. Kvalitativ.

Artikelnamn. 1. Accessibility and suitability of residential alcohol treatment for older adults: a mixed method study.

2. Alcohol use in later life -- older people's perspectives

3. Squalor, chaos and feelings of disgust: care workers talk about older people with alcohol problems.

4. Understanding older adults' attitudes and beliefs about drinking: Perspectives of residents in congregate living.

5. Why do some older adults start drinking excessively late in life? Results from an Interpretative Phenomenological Study.

6. Working with Older People with Alcohol Problems: Insight from Specialist Substance Misuse Professionals and their Service Users.

7. Äldre, alkohol och omsorgsbehov: Biståndshandläggare om arbetet med äldre personer med missbruksproblem.

Överenstämmelser/Likheter Den kvalitativa forskningen om man jämför med den kvantitativa är att den kvalitativa främst tagit plats inom socialt arbete. Alla artiklar förutom en är gjord i Europa. Forskningen har varit i form av intervjuer och fokusgrupper. Urvalet för intervjuerna var relativt lika 11 stycken upp till 23. Fyra stycken av intervjuerna hade fokus eller delfokus på behandlarens bild utav att hjälpa äldre med

alkoholproblematik. De två svenskastudierna handlar delvis eller helt om hemtjänsten. Två av de tre studierna från Storbritannien handlar om missbruksvård även skriva av samma författare. Två stycken av studierna användes sig mix-method där den ena analyserade dagböcker och den andra undersökte om missbrukskliniker i Storbritannien hade någon övre åldersgräns.

Motsägelser/Olikheter Två av artiklarna diskuterar att möjliggöra drickande för äldre. Den ena inom den svenska hemtjänsten och den andra inom äldrevården i USA.

Skillnaden är i Sverige pratar de om hur de möjliggör att en äldre kan fortsätta dricka och den i USA diskuterar hur strukturer inom äldreboendet gör att äldre dricker. Det mest uppenbara som skiljer artiklarna åt är att det har olika fokus inom ämnet äldre och alkohol, allt från missbruksvård till allmän äldrevård eller bara äldre överlag.

Reflektion Alla studier har ett eget fokus på äldre och alkohol, vilket leder till att det är svårt att hitta exakta likheter och olikheter. Men det som är spännande som lyfts fram är livsloppsperspektiv, ålderism inom missbruksvården, självbestämmande men även hur strukturer kan bidra till ökad

alkoholanvändning.

Related documents