Avslutande diskussion

Syften med den här studien var att få utökad kunskap om äldre personers risk- och missbruk av alkohol, utifrån aktuell forskning på området. Detta gjorde vi med hjälp av en rad frågeställningar vilka var; hur beskrivs i aktuell forskning äldre personers risk- och missbruk av alkohol, dess förekomst och variation? Hur teoretiseras och förklaras i aktuell forskning osynliggörandet av äldres alkoholmissbruk? Hur beskrivs risker med missbruk i hög ålder

inom aktuell forskning? Det huvudsakliga resultatet som visas i vår studie är att äldre har ökat sin konsumtion av alkohol samt sin riskkonsumtion av alkohol. Äldre är även en extra utsatt grupp utifrån ageism och brist på perspektiv, äldre tar även mer skada av alkohol utifrån sina biologiska förutsättningar. Det framkommer också att ämnet äldre och alkohol inte är ett prioriterat ämne inom forskningsvärlden. Forskning kring äldre och alkohol är inte ett väl utforskat område vilket tidigare har nämnts i den här litteraturstudien men även i flera av artiklarna som vi analyserat inom vår studie. Äldre och deras alkoholproblematik har legat i skymundan för andra åldersgruppers alkoholkonsumtion. I artiklarna som ligger till grund för den här litteraturstudien skriver forskarna att det behövs mer forskning på området, vilket vi instämmer i. Det behövs framför allt mer forskning kring äldre och alkoholmissbruk där vi har sett ett stor glapp i kunskapsläget. För att bryta den stigmatiseringen som finns kring ämnet krävs det mer forskning. Äldre och alkohol är ett problem som finns i alla delar av världen där befolkningen konsumerar alkohol och ser ut på ungefär samma sätt.

Det är viktigt att samhället börjar lyfta debatten om äldre och alkohol för det är ett växande problem. Om det inte kommer fram mer forskning riskerar vi i framtiden att stå med ett större utbrett problem som saknar adekvata lösningar. Det går att anta att när nästa kohortgrupp blir äldre kommer problemet bli ännu större eftersom framtida generation kommer ha en mer öppen syn på alkohol. Det behövs framför allt mer forskning kring äldre och alkoholmissbruk för att skapa en större förståelse om gruppen så att vården kan utformas på ett bra sätt. Att skapa nya riktlinjer för äldre och alkohol skulle dessutom behövas. Att enbart använda sig av de generella riktlinjerna för alkoholkonsumtion känns inte optimalt för gruppen. Äldre tål mindre alkohol och påverkas mer av alkohol än yngre vilket måste tas i beaktning när nya riktlinjer utformas. Det krävs även att gå igenom de lagar som finns kring äldre. I dagsläget erbjuds det i stort sätt bara äldreomsorg och ingen missbruksvård. Det krävs att de olika instanserna samarbetar då forskningen visar att samarbetet inte utvecklats under en väldigt lång tid. Äldre förtjänar samma förutsättningar som yngre att ta sig ur missbruk. Problemet som är äldre och alkoholmissbruk kan inte längre sopas under mattan.

Referenser

Abramsson, M, Hyden, L-C, & Motel-Klingebiel, A. (2017). Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.

http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/10/Rapport-Vem-%C3%A4r-den-%C3%A4ldre_Webb.pdf

Ahlnér, F., Skoog, I., & Waern, M. (2018). Alkohol och äldre – eftersatt fråga hos våra vanligaste patienter. Läkartidningen, 115(42), 1708.

Andrew, M. K., Fisk, J. D., & Rockwood, K. (2011). Social vulnerability and prefrontal cortical function in elderly people: a report from the Canadian Study of Health and Aging.

International Psychogeriatrics, 23(3), 450–458. https://doi.org/10.1017/S1041610210001195 Arber, S., & Ginn, J. (2003). Gender and ageing: changing roles and relationships. Open University Press.

Benshoff, J., Harrawood, K., & Koch, D. (2003). Substance abuse and the elderly: unique issues and concerns. (Substance Abuse and the Elderly). The Journal of Rehabilitation, 69(2), 43–48.

Booth, A., Sutton, A., & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review (Second edition.). SAGE Publications Ltd

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3.). Liber AB Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2017). Trender i dryckesmönster – befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet CAN rapport 168.

https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-168-trender-i-dryckesmonster.pdf Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (11 november 2020). Faktablad Alkohol. https://www.can.se/fakta/alkohol/

Cox, C., & Pardasani, M. (2017). Aging and Human Rights: a Rights-Based Approach to Social Work with Older Adults. Journal of Human Rights and Social Work, 2(3), 98–106.

https://doi.org/10.1007/s41134-017-0037-0

Dahlberg, L., & Mckee, K. J. (2018). Social exclusion and well-being among older adults in rural and urban areas. Archives of Gerontology and Geriatrics, 79, 176–184.

https://doi.org/10.1016/j.archger.2018.08.007

Folkhälsomyndigheten. (11 november 2020). Riskkonsumtion av alkohol.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/levnadsvanor/alkohol-riskkonsumtion/

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Studentlitteratur

Galvan, J. L., & Galvan, M. (2017). Writing literature reviews : a guide for students of the social and behavioral sciences (Seventh edition.). Routledge

Heikkinen, S., & Krekula, C. (2008). Ålderism - ett fruktbart begrepp? Sociologisk Forskning, 45(2), 18–34.

Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre (första upplagan.). Natur Kultur Akademisk.

Karlsson, L., & Gunnarsson, E. (2018). Hemtjänstpersonals förhållningssätt till äldre personer med alkoholproblem. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 24(1-2), 47–61.

Klausen,S., Engelsen, S., Christiansen, R., & Emiliussen. J. (2020). Elderly Well-Being and Alcohol: A Tricky Cocktail. International Journal of Qualitative Methods, 19.

https://doi.org/10.1177/1609406920931687

Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys.

Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 2-3, 81–94.

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870

Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R., & Jacobsson, K.

(2015). Forskningsmetodik för socialvetare (1. utg.). Natur & kultur Akademisk. Palm, J. (2017). “Man Får Inte Supa Ihjäl Sig Enligt Svensk Lagstiftning!”: Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 26(3), 277–293. https://doi.org/10.1177/145507250902600304

Socialtjänstlag (2001:453). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Socialstyrelsen. (2015). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport 2015. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-2-51.pdf

Socialstyrelsen (2020). Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2020.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf

The International Association of Schools of Social Work (2018). Global social work statement of ethical principles. https://www.iassw-aiets.org/wp-content/downloads/global- social-work-statement-of-ethical-principles-2018/Global-Social-Work-Statement-of-Ethical-Principles-IASSW-27-April-2018-01-English.pdf

World Health Organization. Department of alcohol,drugs and addictive behaviors (2018).

Global status report on alcohol and health 2018.

https://www.who.int/publications/i/item/9789241565639

World Health Organization. (15 december 2020). Ageing and health.

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/ageing-and-health

Bilagor

Bilaga 1 - Fribergs (2017) Granskningsfrågor för kvalitativa respektive