Äldre och deras konsumtion av alkohol – Ett växande problem: En Litteraturstudie

(1)

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project − first cycle

Socialt arbete 15Hp Social Work

Äldre och deras konsumtion av alkohol – Ett växande problem En Litteraturstudie

David Gustafsson Max Hildemar Dahlin

(2)

MITTUNIVERSITETET

Institutionen för psykologi och socialt arbete

Examinator: Majen Espvall, Majen.espvall@miun.se

Handledare: Sofie Ghazanfareeon Karlsson , sofie.karlsson@miun.se

Författare: David Gustafsson, dagu1801@student.miun.se Max Hildemar Dahlin, mada1801@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp

Huvudområde: Socialt arbete Termin, år: HT, 2020

(3)

Abstract

Äldre personer i Sverige har ökat sin alkoholkonsumtion de senaste åren och forskning kring äldres alkoholkonsumtion har legat i skymundan. Forskningen har istället fokuserat på andra åldersgrupper vilket har resulterat i att forskning kring äldre och alkohol är bristfällig. Syftet med den här studien var att genom en fördjupad litteraturstudie få utökad kunskap om äldre personers risk- och missbruk av alkohol utifrån aktuell forskning på området. 20 stycken vetenskapligt granskade artiklar ligger som grund för studien och de presenteras i tre olika temaområden. De teorier som har använts för att analysera det vetenskapliga materialet är intersektionella perspektiv, ålderism och livsloppsperspektiv. Resultatet av studien visar att äldres alkoholkonsumtion samt riskkonsumtionen har ökat samt att det finns brister i vården för äldre med alkoholmissbruk. Forskningen har fokuserat på konsumtionsmönster istället för alkoholmissbruk vilket har lett till att kunskapsläget om äldres alkoholmissbruk är bristfälligt.

Denna studie påvisar att ämnet länge har ignorerats trots att problemet växer. För att motverka problemet behövs det mer utbildning för personal som jobbar med äldre som har

alkoholproblematik samt att utveckla riktlinjer för hälsosamt drickande för äldre.

Nyckelord: Litteraturstudie, alkoholmissbruk, alkoholkonsumtion, äldre

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2. Bakgrund till forskningsfältet... 2

2.1 Definitioner och mätverktyg för alkoholmissbruk/riskbruk/beroende ... 2

2.2 Alkoholkonsumtion i Sverige och Europa ... 3

2.3 Äldre och alkohol, en fatal kombination ... 4

2.4 Social exkludering och social utsatthet ... 5

2.5 Lagstiftning, åldrande och missbruk ... 6

2.6 Självbestämmandeprincipen en förutsättning för missbruk ... 7

2.7 Ålderism, livslopp och intersektionalitet som verktyg för att förstå äldre personers alkoholmissbruk ... 8

3. Metod ... 10

3.1 Design ... 10

3.2 Datainsamling och litteratursök ... 10

3.3 Urvalsprocess ... 13

3.4 Analysmetod ... 14

3.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 15

3.6 Etiska överväganden ... 16

4. Resultat ... 17

4.1 Förekomsten och variation av äldre personers risk- och missbruk ... 17

4.1.1 Dryckesmönster ... 17

4.1.2 Könsskillnader i dryckesmönster ... 19

4.1.3 Socioekonomiska faktorer ... 20

4.1.4 Hälsoaspekter ... 21

4.2 Osynliggörandet av äldres alkoholmissbruk ... 22

4.2.1 En dold problematik ... 22

4.2.2 Självbestämmande eller samhällsansvar ... 23

4.3 Risker med missbruk i hög ålder ... 24

4.3.1 Äldre och alkoholmissbruk ... 25

4.3.2 Missbruksvård för äldre ... 26

5. Diskussion ... 27

5.1 Resultatdiskussion ... 27

5.2 Metoddiskussion ... 33

5.3 Avslutande diskussion ... 33

Referenser ... 35

Bilagor... 37

Bilaga 1 - Fribergs (2017) Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier ... 37

Bilaga 2 – Mätverktyg för beroende/riskbruk/missbruk ... 38

Bilaga 3 - Analystabeller ... 40

(5)

1. Inledning

I Sverige finns idag cirka 2 miljoner medborgare som är över 65 år vilket motsvarar 20 % av Sveriges befolkning. Alkoholkonsumtionen bland äldre personer har ökat under de senaste årtiondena (Socialstyrelsen, 2020). Likaså har riskkonsumtionen av alkohol ökat bland gruppen äldre personer. Folkhälsomyndigheten (2020) visar i sin mätning om alkoholkonsumtionen i Sverige att det skett en 4 % ökning av riskkonsumenter bland äldre personer i Sverige. Mellan åren 2006 och 2020 ökade äldre personers riskkonsumtion av alkohol från 6 % till 10 % (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det visar sig också att andelen alkoholrelaterade dödsfall bland gruppen 65 år och äldre har stigit 45 % från år 1998 tills idag. Den ökade riskkonsumtionen och alkoholdödligheten bland äldre ställer krav på kommuner och regioner om att samarbetet mellan äldrevård och missbruksvård måste fungera (Socialstyrelsen, 2020). Risken för att äldre personer hamnar utanför missbruksvården är dock stor, vilket framgår av Socialstyrelsen (2015), detta då missbruksvården sällan kombineras med insatser från äldrevården. Orsaken till detta beror på bristen av samordnade rutiner mellan äldreomsorgen och missbruks- och beroendeverksamheterna. Det är bara en tredjedel av kommunerna i Sverige som har tydliga rutiner för hur äldrevården ska kombineras med missbruks- och beroendevården (Socialstyrelsen, 2015).

I Karlsson och Gunnarsson (2018) där socionomer inom äldreomsorg och missbruksvården intervjuats beskrivs de äldre av de yrkesverksamma som en grupp som länge stått vid sidan av och osynliggjorts inom missbruksvården och som sällan blir inkluderade i forskningen inom ämnet. Benshoff m.fl. (2003) beskriver osynliggörandet i sin forskning genom att alkoholmissbruk bland den äldre befolkningen är något som inte setts som ett betydande problem och på så sätt inte tagits på allvar. Cox och Paradasani (2017) beskriver även hur vård och omsorg av äldre sällan tar hänsyn till mångfalden som finns inom gruppen äldre och det liv som individen har levt tidigare. Detta har inneburit att få alternativ till vård och omsorg har utformats för att hjälpa den växande och heterogena grupp som är äldre. En “one size fits all” modell leder enligt Benshoff m.fl. (2003) att individen blir åsidosatt vilket leder till exkludering. Detta innebär inte bara bristande kunskaper om gruppen äldre personer med alkoholproblematik bland professionella som möter gruppen – det kan också innebära onödigt mänskligt lidande för de här individerna. Socialarbetare måste ta ansvar för gruppen äldre med alkoholmissbruk så att deras röst blir hörd. IASSW (2018) beskriver i sin etiska agenda för socialt arbete att den som är yrkesverksam inom socialt arbete ska ta hänsyn till och stärka de svaga individerna som finns i samhället. Äldre nämns här och det är viktigt för det sociala

(6)

arbetet att driva frågan om vård och omsorg med ett holistiskt synsätt på den äldre för att utveckla medel som kan hjälpa denna komplexa grupp.

Bristande kunskap och den komplexitet som finns inom området äldre och alkohol gör att vi vill undersöka vilken forskning som finns och vad som behövs utvecklas inom den. För att på ett djupare plan kritiskt kunna tolka och förstå vilka områden som behöver utvecklas använder vi oss av teorier och perspektiv som möjliggör en sådan kritisk granskning och analys av forskningen.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att, genom en fördjupad litteraturstudie, få utökad kunskap om äldre personers risk- och missbruk av alkohol, utifrån aktuell forskning på området.

Följande frågeställningar ligger till grund för analys av den aktuella forskningen på området:

– Hur beskrivs i aktuell forskning äldre personers risk- och missbruk av alkohol, dess förekomst och variation?

– Hur teoretiseras och förklaras i aktuell forskning osynliggörandet av äldres alkoholmissbruk?

– Hur beskrivs risker med missbruk i hög ålder inom aktuell forskning?

2. Bakgrund till forskningsfältet

2.1 Definitioner och mätverktyg för alkoholmissbruk/riskbruk/beroende

I den här studien används begreppen ”yngre äldre" och ”äldre äldre” Det som menas med yngre äldre är personer mellan åldrarna 60 och 75, de som är över 75 räknas som äldre äldre (Abramsson m.fl., 2017). Åldrande kan förklaras genom begreppen kronologiskt åldrande och socialt åldrande. Kronologiskt åldrande är antal år sedan födelsen. Socialt åldrande är attityder, beteende och normer om ålder som individen tilldelar sig själv eller samhället tilldelar individen. Individen kan tillskriva sig själv en ålder genom att man har en självupplevd ålder eller subjektiv ålder. Det är dock ofta så att en individ blir tilldelad ålder utifrån samhällets perspektiv på ålder. Det kan till exempel vara att individen går i pension och blir tilldelad ålder utifrån detta även fast individen själv inte känner sig som äldre (Ginn

& Arber, 2003).

Riskkonsumtion av alkohol går att mäta på olika sätt. Riskkonsumtion i den här studien innebär samma sak som riskbruk. Folkhälsomyndigheten (2020) mäter i sin folkhälsoenkät den via mätverktyget AUDIT-C. Inom AUDIT-C används ett poängsystem för att mäta

(7)

riskbruk av alkohol. För att ett riskbruk ska uppnås krävs det att en kvinna får 3 poäng och män får 4 poäng. Om inte poängen uppnås finns det inget riskbruk. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använder i sin monitormätning av en kombination av två variabler för att mäta riskkonsumtion av alkohol. Det räcker med att alkoholkonsumtionen uppfyller en variabel för att anges som riskkonsumtion. Gränsvärdet för att män ska uppnå en riskkonsumtion är 14 standardglas i veckan eller minst ett tillfälle per månad med intensivkonsumtion. För kvinnor är det 9 standardglas i veckan eller minst ett tillfälle per månad med intensivkonsumtion. Intensivkonsumtion definieras i CANs undersökningar som att ha druckit vid ett tillfälle de senaste 30 dagarna, minst en flaska vin eller motsvarande mängd alkohol av en annan dryck. Intensivkonsumtion definieras som att en gång per månad eller oftare konsumera 6 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle. Ett standardglas definieras som 12 gram alkohol vilket motsvarar 4 centiliter starksprit, 8 centiliter starkvin, 12-15 centiliter bordsvin, 33 centiliter starköl eller 50 centiliter folköl (Folkhälsomyndigheten, 2020).

CAN (2020) använder sig av klassificeringssystem för att definiera beroende. DSM-IV är framtagen av American Psychiatric Association och används oftast inom psykiatrin och forskningen. ICD-10 som används inom hälso- och sjukvården och är framtagen av World health organization (WHO). För att ett beroende ska klassas som ett missbruk enligt ICD-10.

krävs det att personen har fått negativa konsekvenser av sitt beroende som till exempel att bryta mot lagen. I DSM-5 som är den nyaste versionen har beroende och missbruk bytts ut mot substansbrukssyndrom som är en kombination av de sju tidigare kriterierna i DSM-IV för beroende samt de fyra kriterier för missbruk i DSM-IV. Missbruk definieras som när en individ inte längre har kontroll över sitt beroende utan livet styrs av alkoholen. Missbruket påverkar oftast även individens omgivning på ett negativt sätt. Det gör finns inga speciella kriterier för ålder utan de enda skillnaderna som finns görs mellan män och kvinnor.

Socialtjänsten använder sig av AUDIT för att identifiera alkoholproblem (Socialtjänsten, 2017). I bilaga 2 finns alla mätverktyg för riskbruk/missbruk/beroende.

2.2 Alkoholkonsumtion i Sverige och Europa

Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat. Från 2009-2018 skedde det en minskning på 10 %. År 2018 konsumerades 8,83 liter ren alkohol per invånare över 15 år. 3 av 4 personer hade konsumerat alkohol den senaste månaden, vilket är samma som för 10 år sedan. En tydlig skillnad finns mellan könen i den totala alkoholkonsumtionen, men kvinnorna börjar närma sig männen. Riskkonsumtionen för

(8)

den totala populationen i Sverige har minskat. År 2018 hade 14 % av Sveriges befolkning en riskkonsumtion och år 2004 låg siffran på 18 %. Minskningen beror på att gruppen unga män 16-29 har minskat sin riskkonsumtion. Intensivkonsumtion i Sverige har även den minskat under samma år, från 31 % till 27 %. Anledningen är densamma som med riskkonsumtionen att unga män har minskat sin intensivkonsumtion (Folkhälsomyndigheten, 2020).

I Europa dricker 60 % av alla över 15 år alkohol, vilket är den högsta procenten av alla WHO’S regioner. Alkoholmängden per capita i Europa för alla över 15 år ligger på 9,8 liter ren alkohol. Riskkonsumtionen bland hela Europas befolkning ligger 26.4 % och bland de som konsumerar alkohol ligger den på 42,6 % vilket är 197 913 000 personer. I hela världen har 18,2 % människor en riskfylld alkoholkonsumtion vilket motsvarar 993 023 000 personer (WHO, 2018).

2.3 Äldre och alkohol, en fatal kombination

Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har en nedåtgående trend förutom för åldersgruppen, personer 65-84 år. I denna grupp har det skett en ökning av alkoholkonsumtionen med 21 % från 2004 till 2019 (Socialstyrelsen, 2020). Den största procentuella ökningen har skett bland äldre kvinnor där alkoholkonsumtionen har gått upp med 44 %. I en studie från CAN (2017) uppgav 75 % av gruppen 65-84 år att de hade konsumerat alkohol under de 30 senaste dagarna, vilket är en ökning på 8 % från 2002. Äldre är den grupp som dricker mest frekvent. Under en 30 dagarsperiod dricker de genomsnittligen 6,1 dagar. Skillnaden mellan äldre och yngre när det kommer till intensivkonsumtion är stor.

Ungefär hälften av personer mellan 17-29 år har haft en intensiv konsumtion de 30 senaste dagarna, bland äldre personer var det runt 10 % som haft en intensiv konsumtion under samma period men det finns en uppåtgående trend för intensiv konsumtion bland äldre. I alla ålderskategorier sjunker andelen hög konsumtion förutom för äldre, där det inte finns någon märkbar förändring över tid. Andelen äldre som hade en riskkonsumtion 2016 var 15 %, vilket är en ökning på 4 % från 2004 (CAN, 2017). Det har även skett en ökning av äldre personer som vårdas på öppen- eller slutenanstalt för sitt alkoholmissbruk (Socialstyrelsen, 2020). Det är viktigt att påpeka att bara för att personer blir äldre så ökar inte deras alkoholintag. Ökningen kan istället förstås som att den beror på att personer som är äldre idag har tagit med sig sin alkoholkonsumtion in i ålderdomen (Socialstyrelsen, 2020). Jönsson och Harnett (2015) belyser risken för äldre att utveckla riskfylld alkoholkonsumtion för att de genomgått stora förändringar i sina liv som till exempel skilsmässa, förlust av partner,

(9)

påbörjat ny relation. De här faktorerna ökar risken att utveckla en riskfylld alkoholkonsumtion.

Konsumtion av alkohol innebär även en risk för hälsan. Alkohol är en av de främsta orsakerna till en förtidig död. En tredjedel av alla skador som förekommer är när personen är påverkad av alkohol (Folkhälsomyndigheten, 2020). Alkoholrelaterad dödlighet för personer äldre än 65 år ökade med 45 % mellan 1998- 2019 (Socialstyrelsen, 2020). Konsumtion av alkohol ökar även risken för fallolyckor för äldre. Många äldre tar även läkemedel som tillsammans med alkohol kan vara skadligt. Äldre har det även svårare biologiskt att bryta ner alkoholen jämfört med yngre. Äldre tål heller inte alkohol lika bra som yngre på grund av minskad muskelmassa och minskad andel vatten i kroppen (Ahlnér m.fl., 2018). Det finns även andra tillstånd som kan försämras med hög alkoholkonsumtion i hög ålder som till exempel nedsatt kognitiv förmåga, högt blodtryck och benskörhet. Även andra negativa konsekvenser som till exempel sömnsvårigheter, depression och oro kan påverkas av hög alkoholkonsumtion (Ahlnér m.fl., 2018). Trots den övervägande delen negativa aspekterna med alkoholintag i hög ålder finns forskning som pekar på dess positiva inverkan. Klausen m.fl. (2020) visar även att det finns fördelar med att dricka alkohol. Det kan bidra till social samvaro och livsnjutning. Det blir även en balansgång mellan vad som är bäst för individen och hur mycket självbestämmande en individ ska få ha över sitt eget liv.

2.4 Social exkludering och social utsatthet

Social exkludering är en process som begränsar en individs möjligheter att delta i samhället och är sammankopplat med sämre allmänt välmående (Dahlberg & Mckee, 2018). Risken för äldre att bli utsatta för social exkludering ökar på grund av försämrat hälsotillstånd, nedsatt fysisk förmåga, förlust av socialt nätverk, försämrad inkomst och åldersdiskriminering. Inom vissa områden som sociala interaktioner, samhällsengagemang och materiella resurser är risken stor att bli utsatt för social exkludering. Ett intersektionellt perspektiv kan kopplas in i social exkludering. Risken för social exkludering kan öka med vissa faktorer som etnisk minoritet, kön, ekonomi och utbildningsnivå. Även andra aspekter som att inte ha barn, leva ensam, depression samt sämre välmående överlag kan leda till ökad risk för social exkludering bland äldre individer (Dahlberg & Mckee, 2018).

Dahlberg och Mckee (2018) skriver att äldre även kan bli exkluderade ifrån tjänster som finns i samhället som till exempel posten och sociala medier, men även exkludering från hälso-och sjukvård. En stor bidragande faktor till social exkludering för äldre är att de lämnar

(10)

arbetsmarknaden. Arbetsplatsen är starkt kopplad till känsla av tillhörighet för vuxna människor och arbete hjälper även till att bibehålla förmågor. Det är viktigt att finna social tillhörighet vid pensionering. Vikten av att ha gemenskap inom sitt närområde kan ses som den största faktorn till välmående för äldre. Att ta sig ur social exkludering är även svårare för äldre än yngre. Yngre människor kan få ett nytt arbete eller bli rehabiliterade från sin sjukdom, sådana saker är svårare för äldre människor (Dahlberg & Mckee, 2018). Social utsatthet är ett helhets mått för människor sociala förhållande, vilket innehåller flera olika aspekter som till exempel socialt nätverk, bostadssituation, socioekonomisk status, socialt engagemang, autonomi. Att ha en hög social utsatthet ökar risken för dödlighet och kognitiv funktionsnedsättning (Andrew m.fl., 2011).

2.5 Lagstiftning, åldrande och missbruk

Nuvarande lagstiftning gällande äldre med alkoholproblematik är väldigt problematisk då det innebär att individer inte får den hjälp de behöver (Karlsson & Gunnarsson, 2018). I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) (SOL) kap 5 § 4 beskrivs det hur ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)”. Det framgår dock i kap 5 § 9, att; “Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.” De två lagrummen gör vården av äldre med alkoholproblematik besvärlig då de mer eller mindre hamnar i kläm mellan lagrummen. Det ena lagrummet kap 5 § 4 är riktat mot att äldre ska uppnå en skälig levnadsnivå och omsorg.

Det andra lagrummet kap 5 § 9 handlar om vård och tvång då vården ska fullföljas för att uppnå goda levnadsförhållanden. Det blir komplicerat då äldre med missbruksproblematik hamnar mellan två verksamheter med väldigt olika verksamhetsområden. Det finns få dokumenterade samarbeten mellan missbruksvård och äldrevården. Det är bara en tredjedel av Sveriges kommuner som har ett sådant samarbete. Det gör att den äldre missbrukaren ofta får bistånd som är inriktad mot omsorg och inte mot vård vilket gör det svårt att få bukt på problematiken. Vilket leder till att det finns väldigt få alternativ av missbruksvård för den äldre individen (Karlsson & Gunnarsson, 2018).

Palm (2017) pekar på att äldre är en grupp som inte får vård med hjälp av tvångslagstiftningen Lagen om vård av missbrukare (LVM). År 2015 var det 5 % av de som befann sig på öppna och slutna vårdanstalter som var över 60 år (Karlsson & Gunnarsson, 2018). Palm (2017) skriver att det kan förklaras genom att tvångsvården inte är utformad för att passa den äldre

(11)

befolkningen utan att den är formad för att hjälpa unga som har ett ‘’långt liv att leva’’. Det kan förklaras genom bland annat ekonomiska skäl. Det anses inte ekonomiskt hållbart att hjälpa äldre med tvångsvård då det är en dyr insats som hellre används för att hjälpa yngre individer. Det har därför inte utformats några specifika åtgärder eller program för att hjälpa gruppen äldre med missbruksproblematik att bli helt fria från sitt beroende. Kommuner och regioner har istället tagit ansatsen att skapa ett ‘’drägligt liv’’ till den äldre missbrukaren.

Äldre individer som vi hittar inom tvångsvård är där för att få en kort behandling som låter dem ‘’torka upp’’ och inte för att bli helt nyktra. Vad som menas med ett drägligt liv är svårdefinierat, men det handlar om att stötta och se till att individen klarar av tillvaron. Valet att inte rehabilitera äldre med hjälp av tvångsvård anses inte bara ekonomiskt gynnande utan det beror också på att det anses för svårt att helt rehabilitera äldre individer. Vården har inte varit effektiv tidigare och då har andra typer av stöd och insatser utformats för att hjälpa äldre missbrukare, så som till exempel hemtjänst eller lågtröskelboende. Insatserna är till för att stödja och sörja för att individen klarar vardagen. På ett lågtröskelboende är nykterhet inte ett krav. Där går det att hålla koll på individen men total nykterhet är inte nödvändigt och anses för svårt att uppnå (Palm, 2017). Lagstiftningen kring äldre med alkoholmissbruk blir en komplex fråga som grundar sig i etiska och moraliska dilemman om vad som är ett värdigt liv eller goda levnadsförhållanden. Vad individer själva anser vara ett värdigt liv och goda levnadsförhållanden kommer alltid varierar vilket skapar problematik kring begreppen och lagstiftningen då det är svårt att uppnå detta bland alla äldre som har en alkoholproblematik.

2.6 Självbestämmandeprincipen en förutsättning för missbruk

Karlsson och Gunnarsson (2018) förklarar att självbestämmande är ett ledord som genomsyrar både äldrevården och missbruksvården. Socialtjänstlagen kap 5 § 4 gör det möjligt för den äldre missbrukaren att använda äldrevården och hemtjänsten som verktyg för att upprätthålla sitt missbruk. Det ska sörjas för en skälig levnadsnivå där individen lever ett fullvärdigt liv.

Äldre individer som bor i eget boende kan på så sätt neka hjälp och insatser om de så känner för dem ända tills alla rekvisit för LVM har uppnåtts. Så länge som den äldre bor i sin egen bostad kan individen mer eller mindre dricka hur mycket den vill. Hemtjänsten och annan personal som hjälper till i hemmet står helt utan alternativ när det kommer till individens självbestämmande. Det hemtjänsten kan göra är att vända sig till biståndshandläggare som får träffa individen igen för att utvärdera vårdbehovet. Om den äldre fortfarande säger nej till vård och vill ha hemtjänst så kommer ingenting att förändras då självbestämmandet måste respekteras. På så sätt finns det ingen adekvat lösning på problemet som mer eller mindre kan

(12)

fortsätta tills individen avlider. Genom Karlsson och Gunnarssons studie (2018) skapas en förståelse för att självbestämmande måste problematiseras och granskas då principen gör att det möjligt för äldre att fortsätta med sitt alkoholmissbruk. Det är också den principen som gör det möjligt att fortsätta vara de individer vi är, och om självbestämmandet försvinner så kan det finnas risk att vi tappar mer än våra negativa sidor.

2.7 Ålderism, livslopp och intersektionalitet som verktyg för att förstå äldre personers alkoholmissbruk

Heikkinen och Krekula (2008) beskriver hur ålderismen har fått ett allt större utrymme inom forskningen av äldre under det senaste decenniet. Det kan även vara svårt att definiera vad som menas med ålderism men de flesta forskare är överens om att det handlar om maktstrukturer, generaliseringar och förtryck grundat på ålder. Det är personer som är i arbetsför ålder som ofta anses som normen i samhället. I och med att andelen äldre av befolkningen växer i Sverige och övriga världen blir tankar om ålderism och vilka negativa konsekvenser det får för individen allt mer relevanta (Heikkinen & Krekula, 2008). Cox och Pardasani (2017) menar att när människor passerar arbetsför ålder tas rättigheter bort från dem och istället tillfredsställs enbart de behov som normsamhället anser att äldre har vilket grundas i övriga åldersgruppers behov. Äldre personerna känner på så sätt att de förlorar sin relevans när de lämnar sitt arbete. De blir placerade i ett fack i samhället som innefattar personer från pensionsålder till döden där normen i samhället har bestämt vad alla de personerna behöver och har rätt till. Så länge som den här typen av ålderism finns kommer den äldre generationen få sina rättigheter kränkta av det så kallade normsamhället (Cox &

Pardasani, 2017). Heikkinen och Krekula (2008) skriver även att det är normen i samhället som speglar den forskning som utförs. Det kan därför vara intressant att använda sig av ålderism som teoretiskt verktyg för att granska forskningen om äldre med alkoholmissbruk och se vilka antaganden och fördomar som finns.

Krekula m.fl. (2005) beskriver att intersektionalitet används främst i samhället för att belysa maktstrukturer och maktasymmetrier men många forskare har olika förklaringar till vad begreppet och teorin egentligen betyder. Forskningen kring intersektionalitet har ofta kretsat kring etnicitet, kön och klass, och de maktstrukturer som bildas när de här begreppen används tillsammans. Det i sin tur har gjort att ålder inte fått särskilt stort utrymme inom intersektionalitets forskningen. Trots att etnicitet, kön och klass har sin självklara roll inom intersektionella studier är det viktigt att inte glömma bort ålder då det ofta är en grund för diskriminering och maktutövande. Det är givetvis viktigt att ta hänsyn till etnicitet, kön och

(13)

klass också eftersom om vi bara ser till ålder får vi även då en missvisande forskning om den äldre befolkningen. Äldre är en heterogen grupp med blandad problematik precis som övriga befolkningen vilket gör det här perspektivet användbart då betydelsen av kön, etnicitet, sexualitet och klass inte försvinner bara för att vi blir äldre. Problematiken blir istället annorlunda när vi lägger till ålder. Det intersektionella perspektivet gör det möjligt att kunna se hur olika problematik skapar intersektioner och påverkar varandra (Krekula m.fl., 2005).

Att alkohol har en negativ effekt på den äldre individen är något som går att konstatera vid det här laget. Problematiken är dock inte enfaldig, det handlar inte bara om att den äldre individen har svårare att bryta ner alkoholen än en yngre individ. En ökad känslighet kan också bero på att äldre ofta har en mängd mediciner som de tar samtidigt som de dricker alkohol vilket är betydligt mer ovanligt hos yngre personer (Ahlnér m.fl., 2018). Jönson och Harnett (2015) beskriver att det är viktigt att skapa sig en djupare förståelse för att förstå varför en äldre individ har ett alkoholmissbruk. Det kan därför vara av intresse att använda sig av ett livsloppsperspektiv blandat med ett intersektionellt perspektiv för att förstå varför en individ har utvecklat sitt missbruk. Det kan också vara användbart för att förstå sig på gruppen äldre och för att belysa den mångfald som finns inom gruppen och vilka negativa konsekvenser som alkoholen har på gruppen. Livsloppsperspektivet tar hänsyn till kroppsliga och psykologiska utvecklingar i olika sammanhang genom livet. Livsloppsperspektivet ser individens helhet inte bara nutid utan också det som finns bakom i tiden och det som kommer att komma längre fram i livet. Livsloppsperspektivet förklarar alltså att det finns flera olika anledningar till att den äldre individen missbrukar alkohol som inte har med hur situationen ser ut idag. Det kan istället förklaras med hjälp av att se bakåt i tiden till brustna relationer och andra händelser som hjälper till att forma personen som står framför dig idag (Jönson &

Harnett, 2015).

(14)

3. Metod

3.1 Design

I den här studien analyseras tidigare forskning kring äldre och vilka konsekvenser risk - missbruk av alkohol har för äldre personer. En fördjupad litteraturstudies mål är att kritiskt granska forskningen inom det valda problemområdet. Detta är möjligt att genomföra med hjälp av tydliga frågeställningar, som besvaras genom att analysera tidigare forskning med ett strukturerat och systematiskt tillvägagångssätt (Friberg, 2017). Booth (2016) förklarar även att det kan vara bra att göra litteraturstudier för att sammanfatta den forskning som finns inom det område som är av intresse, då det i dagens samhälle skett en informations explosion. Det är även en bra metod att använda sig av för att få svar på effektivitets frågor, metodfrågor samt koncept- och begrepps-frågor (Booth, 2016). Litteraturstudier möjliggör inte bara att hitta forskning som finns inom ett område utan fungerar även för att uppmärksamma om forskningen innehåller skevheter eller bias som går att peka ut och synliggöra med hjälp av olika perspektiv och teorier (Bryman, 2018).

För att hitta aktuell forskning som förklarar problemområdet krävs det att problemområdet inte är för stort och att forskaren har tydliga inklusionskriterier. För att veta om forskningen är aktuell för studien utformas inklusionskriterier utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Inklusionskriterier kan tillexempel vara språk eller publiceringsår och det ska tydligt framgå att den forskning som inkluderats i studien följt de inklusionskriterier som sattes på förhand (Galvan och Galvan, 2017).

3.2 Datainsamling och litteratursök

För att söka fram forskning inom området äldre med alkoholmissbruk eller riskbruk användes olika databasportaler som vi sökte fram genom Mittuniversitetets bibliotek. ProQuest Social Science och ProQuest Social Science Premium Collection användes för sökningarna. Galvan och Galvan (2017) förklarar att det bästa sättet att starta en sökning är genom att använda en databas som kastar ett ‘’stort nät’’ över problemområdet och samlar in mycket forskning.

Databasportalerna ProQuest Social Science och ProQuest Social Science Premium Collection samlar in forskning från sex respektive åtta mindre databaser vilket gjorde att träffbilden blev väldigt stor vid de initiala sökningarna. I ProQuest Social Science ingår databaserna PsycARTICLES, Eric, PsycINFO, PTSDpubs, Sociological Abstracts och Worldwide Political Science Abstracts och alla inkluderades i sökningarna. I ProQuest Social Science Premium Collection ingår databaserna Criminology collection, Education collection,

(15)

International Bibliography of the Social Sciences (IBSS), Library & Information Science Collection, Linguistics Collection, Politics Collection, Social Science Database och Sociology Collection. Till en början användes samtliga databaser för att värdera hur mycket forskning som fanns inom området, se tabellen (Tabell 1). Vid senare artikelsökningar i ProQuest Social Science Premium Collection användes Social Science Database och Sociology Collection.

Denna avgränsning gjordes då de initiala sökningarna visade att de databaserna var mest relevanta för ämnet då de är riktade mot socialt arbete. Galvan och Galvan (2017) anser att en bra strategi är att göra manuella sökningar. Manuella sökningar innebär att använda sig av tidigare forskning för att finna relevant litteratur. De manuella sökningarna användes i referenslistor från relevanta artiklar och i litteraturstudier för att finna ytterligare relevant forskning. Det kan även vara till stor nytta att leta upp tidigare litteraturstudier inom ämnet för att se bredden av den forskning som finns. Det kan också hjälpa till att forma den egna litteraturstudien då det går att hitta klassisk forskning som kan hjälpa till att utforma både bakgrunden och inledningen till den egna studien (Galvan och Galvan, 2017). Ett tiotal artiklar inkluderades i det tredje urvalet, dock var det enbart tre artiklar som inkluderades i vår studie.

Galvan och Galvan (2017) menar att det inte är fel att ta hjälp i sökarbetet. I denna studie användes en workshop med bibliotekarie för att få hjälp att utveckla söksträngar och på så sätt få en bättre träffbild i sökningarna. Under denna workshop så utvecklades två söksträngar, en som riktade sig mot äldre aged OR elder* OR "older people*" OR pensioner* OR “old person*” OR “senior citizen*” OR “older person*”. Samt en som riktade sig mot alkoholkonsumtion och missbruk "alcohol consumption*" OR “drinking behavior*” OR alcoholism* OR drunkenness* OR “alcohol use*” OR “alcohol drinking pattern*” OR

“alcohol abuse*” OR “binge drink*” OR alcohol*. Söksträngarna slogs ihop och det blev en bra startpunkt i sökarbetet. Av tabellen (Tabell 1) nedan framgår att sökningarna var tvungna att ändras när det kom till hur vi sökte på äldre. Till en början blev det mycket träffar som inte hade med ämnet att göra. Istället för att använda hela söksträngen om äldre användes enbart ELDERLY och söksträngen om alkoholkonsumtion och missbruk. Träffbilden minskade markant och det var i stort sätt bara användbar forskning kvar. En annan användbar funktion var att använda avgränsningar i ProQuest. På så sätt gick det att välja att inte söka på titlar på artiklar eller innehållet i fulltext utan istället rikta sökningarna på vad som fanns i abstraktet eller vilka sökord som artikeln hade. Det gjorde att mycket forskning som inte hörde till ämnet exkluderades från sökningarna.

(16)

De sökningar som presenteras i tabellen nedan (Tabell 1) är de som användes för att plocka ut artiklarna som sedan analyserades och användes i resultatet. De två första sökningarna som syns i tabellen är de allra första sökningarna som gjordes och de gjordes för att få en blick över hur mycket forskning som fanns på området vid det tillfället. Där plockades ingen forskning ut då vi fick en mängd träffar som inte hörde till ämnet.

Tabell 1 redovisning av litteratursökningar

Datum Databas Sökord Filter Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

201111 ProQuest

Social Science

aged OR elder* OR "older people*" OR pensioner* OR “old person*” OR

“senior citizen*” OR “older person*”

AND "alcohol consumption*" OR

“drinking behavior*” OR alcoholism*

OR drunkenness* OR “alcohol use*”

OR “alcohol drinking pattern*” OR

“alcohol abuse*” OR “binge drink*”

OR alcohol*

Peer- reviewed , Fulltext

12664 0 0 0

201111 ProQuest

Social Science Premium

aged OR elder* OR "older people*" OR pensioner* OR “old person*” OR

“senior citizen*” OR “older person*”

AND "alcohol consumption*" OR

“drinking behavior*” OR alcoholism*

OR drunkenness* OR “alcohol use*”

OR “alcohol drinking pattern*” OR

“alcohol abuse*” OR “binge drink*”

OR alcohol*

Peer- reviewed , Fulltext

47464 0 0 0

201113 ProQuest

Social Science

(Elderly) AND ("alcohol consumption*" OR "drinking behavior*" OR alcoholism* OR drunkenness* OR "alcohol use*"

OR "alcohol drinking pattern*" OR

"alcohol abuse*" OR "binge drink*" OR alcohol*) AND ("social work*" OR "social service*")

Peer- reviewed , 2015- 2020, Not fulltext

24 5 5 4

201113 ProQuest

15 4 4 3

201113 ProQuest

Social Science

106 24 15 10

(17)

201113 ProQuest Social Science Premium

92 20 10 8

201113 ProQuest

Social Science

noft(Elderly) AND noft("alcohol consumption*" OR "drinking behavior*" OR alcoholism* OR drunkenness* OR "alcohol use*"

"alcohol abuse*" OR "binge drink*" OR alcohol*) AND

la.exact("ENG") AND

pd(20150101-20201231) AND

PEER(yes)

Peer- reviewed , 2015- 2020, Not fulltext, Engelsk text

287 40 15 8

201113 ProQuest

noft(Elderly) AND noft("alcohol consumption*" OR "drinking behavior*" OR alcoholism* OR drunkenness* OR "alcohol use*"

"alcohol abuse*" OR "binge drink*" OR alcohol*) AND

la.exact("ENG") AND

pd(20150101-20201231) AND

PEER(yes)

Peer- reviewed , 2015- 2020, Not fulltext, Engelsk text

161 24 15 7

3.3 Urvalsprocess

Urvalet av artiklar gjordes på ett systematiskt och strukturerat sätt. För att göra urvalet så användes tre steg där titlarna lästes först för att se om de var riktade mot vårt ämne, sedan lästes abstraktet där det gick att se mer ingående vad artiklarna innehöll, i det tredje steget lästes hela artikeln för att se om den innehöll våra inklusionskriterier och knöt an till syftet.

Om titlarna stämde överens så placerades artiklarna i foldrar baserat på vilken sökning som de hittades i. När abstraktet lästes så gick det att välja ut vilka artiklar som skulle analyseras grundat på om de var riktade mot populationen 60 år och uppåt samt att de uppfyllde de andra inklusionskriterierna. Om artiklarna gick vidare till det tredje steget lästes hela artiklarna för att se om inklusionskriterierna fanns med samt om de var relevanta till studiens syfte. Om det visade sig vara så flyttades artikeln till en ny folder där vi sparade allt material som skulle kvalitetsgranskas. Artiklarna granskades med hjälp av Fribergs (2017) granskningsfrågor för kvalitativa och kvantitativa studier. Valet att använda Fribergs (2017) granskningsfrågor togs för att det är en enkel mall att följa. Artiklarna lästes stegvis och genom att använda granskningsfrågorna så gick det att bedöma om artiklarna höll tillräckligt hög kvalitet. Något

(18)

som var viktigt för om studien skulle inkluderas var att det fördes ett etiskt resonemang och att de var utförda på ett etiskt riktigt sätt.

Hela urvalsprocessen var tidskrävande då det fanns en mängd material att gå igenom för att hitta de artiklar som var relevanta till studien. I början av sökningarna hade vi en stor träffbild som kändes något överväldigande. Med hjälp av bibliotekarier fick vi fram sökord och söksträngar som gjorde träffbilden betydligt mindre och hanterbar. När vi dessutom använde oss av funktionen att bara söka i abstrakt blev arbetet betydligt lättare och vi kunde snabbt plocka ut artiklar som vi ansåg användbara i studien.

Som tidigare nämnts ovan pekar Galvan och Galvan (2017) på vikten av tydliga inklusionskriterier för de sökningar som görs. Inklusionskriterier avgränsar ämnet och dess fokus och innebär att sökningarna inte blir alltför breda. I föreliggande studie skapades inklusionskriterier enligt följande: individer 60 år och äldre, vetenskapligt granskade, kvalitativ och kvantitativ forskning samt att forskningen inte skulle vara äldre än från år 2010.

Den internationella avgränsningen i definitionen av äldre 60 år och äldre användes för att inte bli bundna till forskning inom Norden (WHO, 2018). En internationell definition av äldre gjorde att forskning med hög kvalitet från hela världen kunde användas i studien. Viktigt var också att forskningen var kvalitetsgranskad för att få ett tillförlitligt resultat vid analysen av artiklarna. För att skapa en bred bild av ämnet så inkluderades både kvalitativ och kvantitativ forskning. Till en början så avgränsades forskningen till artiklar från år 2015 och framåt. Det framkom dock snabbt att det inte gick att få fram tillräckligt med artiklar till studien så då flyttades avgränsningen till år 2010 och framåt. Den exklusionskriterien som används var att studie var tvungen att uppvisa tillräckligt hög kvalitet utifrån Friberg (2017) granskningsfrågor, se bilaga 1.

3.4 Analysmetod

För att analysera och kontrollera kvaliteten på de valda artiklarna användes en systematisk mall som återfinns i Friberg (2017), se bilaga 1. För att analysera innehållet i de utvalda artiklarna användes en manifest innehållsanalys. En manifest innehållsanalys används till att upptäcka det mest uppenbara i en text (Friberg 2017). Första steget efter att artiklarna var sorterade utifrån ämne var att skapa en överblick av varje enskild artikel. Detta gjordes genom att läsa artiklarna flera gånger och på det viset skapa en större förståelse för sammanhanget och innehållet. Andra steget var att skapa två tabeller, en för kvantitativ forskning och en för kvalitativ. Varje enskild artikel fördes in i respektive tabell, se bilaga 3. Det tredje steget var att jämföra artiklarnas likheter och skillnader. För att få en rättvis bild analyserades

(19)

kvantitativ forskning för sig och kvalitativ forskning för sig. Två tabeller upprättades för att lättare kunna sammanfatta och jämföra artiklarna se bilaga 3. För att kunna analysera kvaliteten i artiklarna skapades ett poängsystem utifrån Fribergs (2017) granskningsfrågor se bilaga 1. Varje fråga är värd en poäng och för att kunna få poäng krävs det att frågan är besvarad på ett adekvat sätt. Några granskningsfrågor går inte att svara ja eller nej på utan ett resonemang måste finnas med, i dessa frågor blir det en bedömning om författaren har fört ett bra resonemang eller inte. Den kvantitativa forskningen kan få max 13 poäng och den kvalitativa forskningen kan få max 14 poäng. För att studien ska anses ha hög kvalitet krävs det minst 10 poäng både inom den kvalitativa forskningen samt den kvantitativa forskningen.

För att få bedömningen medel kvalitet krävdes det 7 till 9 poäng. Om en artikel hade lägre poäng än 7 valdes den bort för att kvalitén ansågs vara för låg. Ungefär 20 artiklar valdes bort i det här steget. I det tredje steget jämfördes alla artiklar inom den kvantitativa forskningen respektive den kvalitativa forskningen, för att kunna belysa vilka likheter och olikheter som finns. Två tabeller upprättades för att smidigt kunna tyda resultatet. För att inte missa någon relevant i artiklarna lästes de ytterligare en gång.

Resultatet utmynnade i att teman valdes utifrån svar kopplat till frågeställningarna i denna studie, vilka var: Hur beskrivs i aktuell forskning äldre personers risk- och missbruk av alkohol, dess förekomst och variation? Hur teoretiseras och förklaras i aktuell forskning osynliggörandet av äldres alkoholmissbruk? Hur beskrivs risker med missbruk i hög ålder inom aktuell forskning? De teman som kom fram till första frågeställningen var, dryckesmönster, könsskillnader i dryckesmönster, socioekonomiska faktorer, hälsoaspekter.

Till den andra frågeställningen var temana, en dold problematik, självbestämmande eller samhällsansvar. Den sista frågeställningen hade temana, äldre och alkoholmissbruk, missbruksvård för äldre. Frågeställningarna gjordes om till rubriker och temana till underrubriker. Detta analysförfarande påminner om den manifesta innehållsanalysen (Graneheim & Lundman, 2004).

3.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Booth (2016) beskriver att en god validitet innebär att studien har studerat det den är avsedd att studera. Syftet för den här studien var att undersöka äldre personers risk- och missbruk av alkohol, utifrån aktuell forskning på området. För att en studie också ska få en hög validitet måste studiens metod också vara avsedd för syftet. Metoden måste vara utformad så att den minimerar partiskhet och orsaksfaktorer (Booth, 2016). Bryman (2018) skriver att det finns två olika variabler för validitet, intern validitet och extern validitet. Intern validitet handlar om

(20)

orsaksfaktorer och med vilken säkerhet slutsatsens kan dra utifrån olika variabler. Resultatet ska ha ett orsakssamband och inte kunna ha påverkats av andra variabel. Extern validitet är om ett resultat från en studie kan vara generaliserbart utöver studien. Resultatet ska kunna appliceras på en generell population för att ha god extern validitet (Bryman, 2018).

Booth (2016) förklarar att alla forskningsresultat kan påverkas av slumpen. Reliabilitet påvisar att studiens resultat är pålitligt och att andra forskare ska kunna genomföra samma studie. För att en studie ska få hög reliabilitet är det viktigt att metoden är väl beskriven och att det som har mätts har skett på att ett stringent sätt för att undvika slumpmässiga fel.

Generaliserbarhet innebär att resultatet i en studie ska kunna genomföras igen och då ge samma resultat eller liknade resultat. Generaliserbarhet handlar också om styrkan i resultatet och om den kan appliceras i verkligheten samt om det går att dra allmänna slutsatser utifrån resultatet (Booth, 2016).

Vi anser att den här studien har god intern validitet eftersom vi har besvarat våra

frågeställningar och hållit oss till syftet. Resultatet vi har i vår studie överensstämmer med verkligheten vilket bidrar till en god intern validitet. Den externa validiteten är låg i vår studie eftersom vi har använt oss av sekundärkällor. Sekundärkällor kan tolkas på olika vis av olika forskare vilket kan leda till att resultatet blir olika beroende på vem som läser

sekundärkällorna (Bryman, 2018). Reliabiliteten anser vi är god i vår studie eftersom vi har använts oss av litteraturstudie som metod, vilket ger tillgång till alla studier vi har använt oss av. Vi har även beskrivit hur vi har gått tillväga med allt från sökning av litteratur till

inklusionskriterier. Generaliserbarheten i vår studie är medel. Vi har analyserat texter från flera olika delar av världen och i olika kontexter. Studierna i sig har även använt olika

metoder för att hitta ett resultat vilket drar ner generaliserbarheten. Vi anser dock att de går att dra vissa generella slutsatser ifrån studien.

3.6 Etiska överväganden

Meeuwisse m.fl. (2015) beskriver att det som forskare är viktigt att ha i åtanke vilka skyldigheter som en själv har mot den grupp som forskningen bedrivs på och vilka friheter som tas när gruppens verklighet studeras. Äldre är en utsatt grupp i samhället vilket kommer göra det extra viktigt att granska den tidigare forskningen och se vilka etiska aspekter som forskarna tagit i åtanke. Något som måste tas hänsyn till i en litteraturstudie och som Friberg (2017) förklarar är att de som deltagit i den tidigare forskningen inte vet att materialet används för att bedriva annan forskning vilket är bekymmersamt. Det är upp till forskarna

(21)

som gjorde ursprungs studien att förklara att innehållet kan användas i annan forskning.

Utifrån den informationen är det upp till individen om den vill deltaga i ursprungs studien.

Meeuwisse m.fl. (2015) beskriver att kunskap är makt. Den som forskar är helt i kontroll över vad som speglas och belyses i forskningen och har därför ett ansvar att utföra sin studie på ett rättvist sätt. Det är etiskt viktigt att inte generalisera och förenkla problem som forskaren hittar i en grupp eller i samhället. Framställningen av ny forskning kan medföra att praktik och behandling ändras. Det finns därför ett ansvar hos forskaren att skapa en rättvis bild som speglar verkligheten och problemen som i det här fallet gruppen äldre med alkoholproblematik har. I vår studie blir det därför viktigt att koppla ansvaret till den bild av äldre med alkoholproblematik som skapats i tidigare forskning då vi inte samlar in ny empiri.

Vi har även ett ansvar för vilken bild av forskningen vi reproducerar och därmed förståelsen av problemet vi producerar genom den egna litteraturstudien (Meeuwisse m.fl., 2015).

4. Resultat

Resultatet har delats in i tre delar utifrån frågeställningarna i uppsatsen. Varje frågeställning har i sin tur delats in i underrubriker för att belysa de olika teman som framkommit genom en innehållsanalys av artiklarna kopplat till våra frågeställningar. Dessa teman har namngett rubrikerna i resultatdelen och är: Förekomsten och variation av äldre personers risk- och missbruk, osynliggörandet av äldres alkoholmissbruk, risker med missbruk i hög ålder.

4.1 Förekomsten och variation av äldre personers risk- och missbruk

I det här avsnittet diskuteras frågeställningen: Hur beskrivs i aktuell forskning äldre personers risk- och missbruk av alkohol, dess förekomst och variation? Denna följs av de teman som är sprungna ur den analys av materialet som beskrivits i metodavsnittet tidigare och fungerar som underrubriker.

4.1.1 Dryckesmönster

Alkoholkonsumtionen har ökat bland äldre i Sverige, mätningar visar att äldre är den enda åldersgruppen som har en uppåtgående trend av sin alkoholkonsumtion. Äldre har börjat konsumera alkohol oftare och en större mängd alkohol vid varje enskilt tillfälle (Folkhälsomyndighetens 2020).Nuevo m.fl. (2015) visar i sin studie som granskar 14 länder inom Europa att det riskfyllda drickandet för äldre ligger på 16,7 %. I de länder där få äldre konsumerade alkohol var även riskkonsumtionen låg. Jämfört med andra länder där en större mängd äldre konsumerade alkohol fanns det fler med en riskfylld alkoholkonsumtion. Ett

(22)

exempel är Turkiet och Ungern. I Turkiet var det 5,8 % av de äldre som drack alkohol och riskkonsumtionen låg på 4,3 %. I Ungern drack 90, 6 % av de äldre alkohol och 77,8 % hade en riskfylld alkoholkonsumtion (Nuevo m.fl., 2015).

Enligt Ward m.fl. (2011) finns fyra olika dryckesmönster. I sin kvalitativa studie från Storbritannien intervjuar de 12 äldre personer om deras dryckesmönster. Det första dryckesmönstret var socialt regelbundet drickande. Dryckesmönstret ansågs av individen bidra till avkoppling och njutning i vardagen med vänner eller respektive. Alkohol sågs då som något trevligt att avnjuta tillsammans med någon annan. Drickandet skedde regelbundet varje dag. Det andra dryckesmönstret, socialt icke regelbundet drickande, hade samma funktion som socialt regelbundet drickande men förekom inte varje dag. Det tredje dryckesmönstret var tungt drickande som sker i ensamhet av olika anledningar. Till exempel att den fysiska förmågan stoppade personen att ta sig ut, eller för att personen skämdes när den drack med andra människor för att den drack mer. Dryckesmönstret tungt ensamt drickande kunde även kopplas till vilket dryckesmönster som personen haft tidigare i livet.

Förändringar i livet som till exempel pensionering kunde även inverka på dryckesmönstret.

Det sista dryckesmönstret är tungt drickande i ett socialt nätverk. I det sociala nätverket har alkoholen en stor betydelse eller är den enda anledning till att nätverket ens existerar.

Dryckesmönstret hade pågått under en längre tid och i studien var det enbart äldre män som hade dryckesmönstret. Tungt drickande i ett socialt nätverk skedde oftast på en bar och baren blev en mötesplats som frodade vänskap mellan personerna och var en stor del av deras liv (Ward m.fl.,2011).

Socialstyrelsen (2020) skriver att äldre inte konsumerar mer alkohol för att de blivit äldre utan att det är kohortskillnader som har gjort att äldres alkoholkonsumtion har ökat. Ahlner m.fl.

(2018) jämför i sin svenska studie fyra stycken kohortgrupper om deras alkoholkonsumtion vid 70 års ålder. Den första kohortgruppen genomförde studien år 1976. Då var det 16,1 % av de äldre männen som hade en riskfylld konsumtion av alkohol. År 2016 låg siffran för män på 45,3 %. För äldre kvinnor låg siffran för en riskfylld alkoholkonsumtion på 0,5 % år 1976 och 2016 låg siffran på 24,3 %. En anledning till den stora ökningen beror på förändringar i alkoholpolitiken. Under studiens gång genomfördes stora förändringar i den svenska lagstiftningen om alkohol och försäljningen av alkohol. Mellan åren 1982 till 2001 hade Systembolaget begränsade öppettider och stängt lördagar och söndagar. År 1995 gick Sverige med i Europeiska Unionen vilket fick konsekvenser för Sveriges alkoholpolitik och alkoholpolicy. Till exempel fick människor ta in en större mängd alkohol från andra länder än

(23)

tidigare, en mer öppen marknad för producenter av alkohol skapades, en minskning av alkoholskatt och lägre priser på alkohol blev följden. Alkoholkonsumtionen hos äldre kan även ha påverkats av att äldre människor lever längre och har ett allmänt bättre hälsotillstånd nu än förr i tiden. Det som Ahlner m.fl. (2018) menar är att alkoholkonsumtionen minskar ifall det finns striktare lagar och regleringar om alkohol och försäljning av alkohol.

Holdsworth m.fl. (2017) genomförde en longitudinell studie för att få en förståelse hur konsumtionen av alkohol ser ut över en längre tid. Studien utfördes i Storbritannien mellan åren 1998 – 2010. Människor som var 45 år och äldre när studien påbörjades hade en nedåtgående trend av både mängden alkoholen de drack och hur ofta de drack alkohol.

Studien belyser att åldrandet i sig inte innebär att individer dricker mer. Ökningen av alkoholkonsumtionen bland äldre i Storbritannien beror på kohortskillnader. Den nya kohorten som blir äldre tog med sitt dryckesmönster som de haft tidigare i livet när de blev äldre (Holdsworth m.fl., 2017).

4.1.2 Könsskillnader i dryckesmönster

Samtliga studier visar att äldre män dricker mer alkohol än äldre kvinnor. Den största riskfaktorn för att ha en riskkonsumtion av alkohol är att vara man (Jiang m.fl., 2020;

McClure m.fl., 2013; Nuevo m.fl., 2015; Parikh m.fl., 2015). Ahlner m.fl., (2018) skriver i sin studie att äldre kvinnor börjar närma sig männen när det kommer till riskkonsumtion. År 1976 var det 0,5 % av äldre kvinnor som hade en riskkonsumtion av alkohol och den siffran hade stigit till 24,3 % år 2016. Parikh m.fl. (2015) skriver i sin amerikanska studie att 14 % av äldre män hade ett riskbruk av alkohol och 3 % av kvinnorna. Jang m.fl. (2020) skriver i en australiensisk studie att äldre män hade tre gånger större risk att ha en riskkonsumtion av alkohol jämfört med äldre kvinnor. Gilson m.fl. (2014) undersökte riskfylld alkoholkonsumtion utifrån Australiensiska riktlinjer och AUDIT-C. Utifrån de Australiensiska riktlinjerna hade 37,7 % av de äldre kvinnorna ett riskfyllt drickande. Av de äldre männen hade 44,8 % ett riskfyllt drickande. På AUDIT-C låg siffran för äldre kvinnor på 6,6 % och männen låg på 21,6 %. Studien undersökte även om de äldre hade koll på hur mycket alkohol som rekommenderas att dricka enligt riktlinjerna. De äldre kvinnorna som hade ett riskbruk hade ingen koll på riktlinjerna. De äldre kvinnorna som hade koll på riktlinjerna hade ingen riskfylld alkoholkonsumtion. För de äldre männen var det 33,3 % som inte hade koll på riktlinjerna och hade ett riskfyllt drickande. För de äldre männen som hade koll på riktlinjerna var det 40 % som höll sig inom riktlinjerna.

(24)

För att belysa komplexiteten av äldre och alkohol och hur den förändras ur ett livsloppsperspektiv genomför Holdsworth m.fl. (2017) en longitudinell studie. Äldre kvinnor konsumerar mer alkohol när de har en partner och männen drack mindre mängd alkohol i partnerskap. Hur ofta äldre män drack påverkades inte av partnerskap. En förklaring är att när alkohol konsumeras med en partner delas ofta alkoholen, det kan till exempel handla om en flaska vin. Partnerskapet påverkade inte hur ofta äldre män drack alkohol utan bara hur mycket. För kvinnor minskade även alkoholkonsumtion då de förlorade sin partner genom antingen skilsmässa eller att partnern avled. För äldre män kunde inte samma korrelation ses.

Det var även en skillnad på hur alkoholkonsumtionen förändrades efter pensionering. För äldre kvinnor minskade den totala veckokonsumtionen av alkohol efter pensionering. Bland äldre män fanns det ingen korrelation mellan ökning av alkoholkonsumtion och pensionering.

Om män började konsumera mer alkohol vid pensioneringen kunde det förklaras utifrån socioekonomiska faktorer. Pensioneringen i sig bidrog inte till en ökad alkoholkonsumtion (Holdsworth m.fl., 2017).

4.1.3 Socioekonomiska faktorer

Ett flertal studier diskuterar hur socioekonomiska faktorer påverkar risken för äldre individer att ha en riskfylld alkoholkonsumtion. Studierna belyser olika faktorer som till exempel, utbildningsnivå, ekonomi, klass, hälsonivå och socialt nätverk.

Jiang m.fl. (2020) undersöker i sin studie hur socioekonomiska faktorer påverkar riskfyllt drickande av alkohol för äldre människor. Äldre människor med högre socioekonomisk status har större tendenser att utöva ett riskfyllt drickande. 31 % av de som hade ett riskfyllt drickande av alkohol hade också en god ekonomi. För de som hade en sämre ekonomi var det 22 % som hade ett riskfyllt drickande. Nuevo m.fl. (2015) skriver i sin europeiska studie att en hög socioekonomisk status bidrar till ett riskfyllt drickande hos människor över 60 år.

Detta samband gick att se i nästan samtliga 14 länder som studien utfördes i, oberoende ekonomisk utveckling i landet. Agahi m.fl. (2018) skriver i sin svenska studie att de som hade lägre utbildning och samtidigt hälsoproblem i större utsträckning hade ett hälsosamt drickande. De som hade ett tungt drickande hade i större utsträckning en högre utbildningsnivå och inga påtagliga hälsoproblem.

Clapp m.fl. (2014) förklarar i en amerikansk studie att utbildningsnivåer påverkar dryckesmönster. De med en utbildning efter high school konsumerade mer alkohol och de som avstod alkohol hade lägre utbildningsnivå. Riskkonsumtion var också högre hos de med högre utbildningsnivå. McClure m.fl. (2013) fann att yngre äldre som hade en högre

(25)

utbildningsnivå och ingen anställning löpte störst risk att utöva ett riskfyllt drickande. Parikh m.fl. (2015) utförde en studie där syftet var att undersöka hur många gånger under de 30 senaste dagarna personer över 60 år har haft en intensivkonsumtion. Författarna hittar istället att yngre äldre med en lägre inkomst och ingen utbildning efter high school oftare haft en intensivkonsumtion under en 30 dagarsperiod. Parikh m.fl, (2015) skriver att de som ofta hade en intensivkonsumtion var ensamstående eller änkling/änka.

I tre kvantitativa studier ifrån USA och Australien, undersöktes rökning i samband med alkoholkonsumtion. Att vara rökare eller ha tidigare rökt i sitt liv bidrog till en ökad risk för en riskfylld alkoholkonsumtion. Det är en oroande statistik eftersom båda har negativ effekt på kroppen och den negativa effekten stärks när båda sakerna används (Jiang m.fl., 2020;

McClure m.fl., 2013; Parikh m.fl., 2015).

I ett flertal studier påvisades att ålder är en faktor för att ha ett riskfyllt drickande. En förklaring är att det allmänna hälsotillståndet oftare är sämre hos gruppen äldre äldre. De flesta som hade en riskfylld alkoholkonsumtion var yngre äldre i åldrarna 60 - 69 år (Jiang m.fl., 2020; McClure m.fl., 2013; Jiang m.fl., 2020; Parkih m.fl., 2015).

4.1.4 Hälsoaspekter

Toleransen av alkohol minskar för personer i högre ålder. Alkohol påverkar äldre negativt genom att öka risken för fall, ha en inverkan på deras mediciner och ökar risken för andra sjukdomar (Agahi m.fl., 2016).

Agahi m.fl. (2016) undersöker hur dödligheten ser ut bland äldre som konsumerar alkohol.

För de som hade låg- eller måttlig alkoholkonsumtion var varje extra konsumerad alkoholenhet inte associerad med högre dödlighet. För de som hade en riskfylld alkoholkonsumtion var varje extra alkoholenhet förknippad med högre dödlighet. Agahi, m.fl.

(2016) skriver att de som hade en riskfylld alkoholkonsumtion i större utsträckning inte hade några fysiska besvär eller allvarliga sjukdomar. Tevik m.fl. (2019) beskriver i sin norska studie att det inte fanns någon korrelation mellan frekvent drickande och dödlighet. Det som kunde tydas av studien var att de som aldrig drack alkohol hade högre risk för dödlighet.

Parikh m.fl. (2015) analyserar i sin studie om hur en riskfylld alkoholkonsumtion bidrar till ångest eller depression hos äldre samt om hur bakomliggande sjukdomar påverkar en riskfylld alkoholkonsumtion. För äldre män bidrog det inte till depression eller ångest. Men det visade sig att för äldre kvinnor blev det riskfyllda drickandet en bidragande faktor till ångest och depression. Studien visade att de som hade en riskfylld alkoholkonsumtion däremot inte led av några kransärtarssjukdomar. Det kan bero på att äldre människor med