Antal kommuner
Att det är en nedgång på byggmarknaden framhålls dock även i större kommu- ner.
En annan aspekt som påverkar antalet ärenden som kräver kontrollansvarig är kommunernas tolkning av i vilka ärenden det behövs och inte, något vi åter- kommer till i avsnitt 4.3.
Det framkom att det hos många kommuner är svårt att ta fram en siffra på antal ärenden som kräver kontrollansvarig (de som hamnat under ”Ej svar/vet ej” i tabell 1). Vissa kommuner säger att deras diariesystem inte är sökbart på denna punkt, utan att en korrekt siffra skulle kräva att de gick igenom alla ärenden ett och ett. Andra kommuner hade inte tid att ta reda på siffran, och kunde heller inte skicka frågan vidare till en administratör. Det fanns även kommuner som lovade att återkomma med ett korrekt antal, men som sedan inte hörde av sig (trots påtryckningar från oss).
Hur många av de som anlitas är certifierade?
Det är stor skillnad mellan kommunerna när det gäller hur många av dagens an- litade kontrollansvariga som är certifierade (figur 2).
Flest kommuner (25 av 77) svarar att det är över 75 % av de kontrollansvariga som anlitas som är certifierade. I den här kategorin återfinner vi många små kommuner jämnt fördelade över landet, där det kan röra sig om att det finns en eller ett fåtal certifierade kontrollansvariga i kommunen eller grannkommunen, som i princip tar på sig de uppdrag som finns.
Vi har två som är certifierade och det är de som används. Övertorneå, liten kommun
I de stora kommunerna är de vanligaste svaren att över 75 % av anlitade kon- trollansvariga är certifierade – men det är nästan lika många stora kommuner som inte kan besvara frågan. En knapp femtedel av de stora kommunerna svarar att det är färre än 25 % av de kontrollansvariga som är certifierade. Att det är svårt för de större kommunerna att svara på hur stor andel av de kontrollansva- riga som är certifierade hör troligtvis samman med att det inte förs statistik på det, och att en enskild anställd på en stor kommun inte själv har en totalbild över de kontrollansvariga som anlitas.
Figur 3. Andel av anlitade kontrollansvariga som är certifierade. Staplarna representerar antal kommuner.
9 Trivector Information
Lägst andel certifierade kontrollansvariga är det i de mellanstora kommunerna. Två av tre mellanstora kommuner svarar att färre än hälften av de kontrollan- svariga är certifierade. Dessa kommuner är spridda över landet, med undantag för region norr där enbart någon enstaka kommun svarat att mindre än 25 % av de kontrollansvariga som anlitas är certifierade.
Vissa kommuner framhåller svårigheten i att besvara denna fråga, då de succes- sivt under året ställt allt hårdare krav på certifiering. Således är flera av de kommuner som hamnat i kategorin ”Vet ej” sådana som svarat att det är en ökande andel som är certifierade, men att de inte kan göra en uppskattning av nuläget. Övriga i kategorin ”Vet ej” är kommuner som inte har någon uppfatt- ning om hur många som är certifierade.
4.2 De kontrollansvariga
Kommunernas uppfattning är att de flesta certifierade kontrollansvariga som an- litas, arbetar deltid med uppdrag som kontrollansvarig. Här nämns bland annat att det kan röra sig om konsulter som även har andra uppgifter inom byggbran- schen, eller om personer som pensionerat sig och arbetar som kontrollansvarig som ”extraknäck”. Det framkommer inga tydliga skillnader mellan större och mindre kommuner – det finns både små och stora kommuner som anger att det anlitas kontrollansvariga som enbart arbetar som kontrollansvariga. Möjligtvis är det något fler större kommuner som anger att de tror att de kontrollansvariga arbetar som det på heltid.
Många arbetar på heltid, har eget företag som kontrollan- svariga. Andra har några mindre objekt också, men det är många som kör det enbart.
Norrköping, stor kommun Nästan alla har nog andra uppdrag än att vara kontrollan- svariga. De har nog någon annan roll i byggprocessen också.
Göteborg, stor kommun
Ålder och kön
Det står klart att de kontrollansvariga som anlitas är en skara äldre herrar. Ingen kommun anger att det är vanligt med kvinnliga kontrollansvariga, men i vissa kommuner förekommer det någon enstaka kvinna.
Åldersmässigt är det ovanligt med kontrollansvariga som är under 40 år, men det förekommer. I många kommuner sträcker sig åldrarna ända upp till över 70 år, i form av personer som pensionerat sig men som fortsätter att arbeta med uppdrag som kontrollansvarig vid sidan av pensionärsskapet. Möjligtvis skiljer sig ålderfördelningen åt beroende på om de kontrollansvariga är certifierade el- ler inte, vilket Lindesberg berättar:
De som är kvalitetsansvariga och går på dispens de är äldre och många är pensionärer. Medan de som är certifierade är yngre.
Verksamhetsområde
Det är inte vanligt att kontrollansvariga som anlitas kommer långväga ifrån. Många kommuner får in kontrollansvariga från närliggande kommuner, vilket i vissa ytstora kommuner kan innebära att de kontrollansvariga får åka långt. Det framkommer också att större projekt ofta har med sig egna kontrollansvariga, vilka kan komma från andra håll i landet. Det är oftast dessa kommunerna rela- terar till om de nämner att de har kontrollansvariga som kommer långväga ifrån. Det visade sig även finnas specialfall i kommuner som gränsar till andra länder:
Vi har de flesta inom 10 mil. Men vi har att göra med norska också eftersom vi har en av våra grannkommuner i Norge. De är certifierade enligt norska systemet och det jämställs ju med det svenska.
Åre, liten kommun
4.3 Kommunernas tolkning av när kontrollansvarig
behövs
Generellt gör kommunerna bedömningen av när en kontrollansvarig behövs från fall till fall, baserat på det som finns föreskrivet i PBL och PBF. Det finns kommuner som i enklare ärenden har krav på kontrollplan, men inte på konroll- ansvarig. Andra kommuner menar däremot att om det krävs en kontrollplan, så krävs också en kontrollansvarig.
Många kommuner har generella tolkningar där de nämner att bland annat föl- jande fall oftast inte kräver kontrollansvarig:
enklare komplementbyggnader (t.ex. förråd) enklare garage/carport
enkla balkonger installation av eldstad altaner och inglasning byte av fönster
mindre tillbyggnader (mindre än 10 m2
i vissa kommuner, upp till mindre än 50 m2 i andra kommuner – men utan våtutrymmen etc.) Några kommuner anger att de kräver kontrollansvarig när det är ändringar i den bärande konstruktionen eller när det är viktigt ur säkerhetssynpunkt (exempelvis brandskydd). Kommunerna framhåller dock att dessa tolkningar är beroende av det aktuella objektet – det kan exempelvis vara väldigt små tillbyggnader som kräver kontrollansvarig för att de innehåller vatteninstallationer eller dylikt, och större tillbyggnader som inte är komplicerade som inte kräver det.
Vissa kommuner gör också skillnad på vad det som byggs ska användas till, ex- empelvis om det är fritidshus eller bostadshus. Där är kraven lägre gällande fri- tidshusen. Här sticker dock exempelvis Åre, med sin höga andel fritidshus, ut och säger att de inte gör åtskillnad på fritidshus och andra hus, eftersom fritids- husen i deras kommun ofta har standard motsvarande ett vanligt bostadshus.
11 Trivector Information
Om det är 10 m2 med bara maskinutrymmen och jacuzzibad, då kräver vi kontrollansvarig. Men 10 m2 farstu, då klarar man sig utan.
Åre, liten kommun
Flera kommuner nämner även att kravet beror till viss del på byggherren – är det en för kommunen okänd byggherre eller en byggherre kommunen har dålig erfarenhet av, kräver de en kontrollansvarig. Kommunerna bedömer om bygg- herren verkar ha ”koll på läget”. En annan kommun tror att denna bedömnings- grund kan vara en av skillnaderna mellan stora och små kommuner:
Det är erfarenhet av byggaren, vi har fint samarbete med byggarna i kommunen. Sen bedömer vi från fall till fall, men det skiljer sig nog från större kommuner som inte har kän- nedom om byggarna på det sättet.
Hultsfred, liten kommun
Någon kommun nämner även att större entreprenörer har mycket kunskap, egenkontroll och program som de jobbar utifrån, vilket gör att kraven om att ha en kontrollansvarig sänks. Ett fåtal kommuner nämner också en ekonomisk gräns – byggen över 400 000 kr kräver en kontrollansvarig. Detta kopplas till en försäkringsfråga.
I ett tiotal av de intervjuade kommunerna finns skriftliga policies, typfallslistor eller riktlinjer kring bedömningen av när en kontrollansvarig ska krävas och inte. De dokument kommunerna som hade möjlighet att översända återfinns i bilaga 3. Det finns även ett flertal kommuner som håller på att ta fram riktlinjer. Ett antal kommuner framhåller dock att det är omöjligt att ta fram några gene- rella riktlinjer, eftersom det beror på varje unikt ärendes komplexitet etc. Flera kommuner lyfter fram önskemål om att Boverket ska vara tydligare med vad som gäller kring i vilka fall en kontrollansvarig ska krävas och inte. Någon kommun funderar på om det krävs tillsyn, eftersom många kommuner verkar göra som de vill. Det finns även exempel på små kommuner där det inte är så många större projekt, som upplevt att det inte känns accepterat av byggherrarna att begära kontrollansvarig. Frågan verkar diskuteras flitigt i flera kommuner. Det finns även kommuner som nämner att kraven på att ha en kontrollansvarig var högre förr, men att kraven nu sänkts när det gäller enklare ärenden. En av anledningarna är att det inte finns kontrollansvariga att tillgå, vilket gör att en- klare projekt kan godkännas utan kontrollansvarig. Ribban för det som definie- ras som ett enkelt ärende har alltså höjts så att fler ärenden kan godkännas utan kontrollansvarig.
(…) vi har lagt ribban lite högre. Vi har flyttat upp nivån lite och begär inte KA i en del enklare ärenden.
Uddevalla, stor kommun
Vidare lyfter en kommun i Skåne problematiken kring krav på kontrollansvarig kopplat till krav på samråd:
Ställer man krav på KA måste man också ha samråd. Blir det för enkla grejer vill man inte kalla till samråd. (…) Man borde ge byggnadsnämnden möjlighet att kräva KA för en- klare grejer, men utan samråd. Till exempel bärande kon-
struktioner skulle jag gärna ha en KA på som följer upp pro- jektet, men då måste vi kalla till samråd. För en ganska en- kel åtgärd.
Lomma, liten kommun
4.4 Kommunernas tillämpning av övergångsbestäm-
melserna
Om det finns särskilda skäl får kommunerna med hjälp av övergångsbestäm- melserna utse personer som inte är certifierade att ta uppdrag som kontrollan- svarig (10 kap. 10 § PBL). De flesta av kommunerna använder sig av över- gångsbestämmelserna. Det är dock inte vem som helst som godtas – kommu- nerna har lite olika krav vad gäller vilka som får godkännas och inte. Några av de grunder som framkommer i intervjuerna är:
Personer som tidigare arbetat som kvalitetsansvariga Personer som är godkända enligt ”det gamla systemet”
Personer som är certifierade/godkända enligt det gamla systemet men har gått en kurs i nya PBL
Personer som är lokalt godkända
– Personer som tidigare godkänts i andra kommuner – Personer som tidigare godkänts i den egna kommunen
Personen ska ha varit verksam som kvalitetsansvarig/kontrollansvarig Personen ska ha en oberoende ställning
… i vissa kommuner finns även restriktioner kring att de som godkänns utan certifiering ska ha erfarenhet av liknande projekt eller enbart får godkännas för enklare projekt.
Vissa kommuner kan väldigt tydligt redogöra för vilka kriterier som gäller för att godkänna den som inte är certifierad, medan andra kommuner verkar göra en friare bedömning. I små kommuner spelar det återigen roll hur väl kommunen känner till den kontrollansvarige.
Vi är en liten kommun och känner till de flesta. De vi känner till och som varit kvalitetsansvariga innan godkänner vi, men inga okända som inte är certifierade.
Värnamo, mellanstor kommun
Några kommuner reflekterar över att det kan vara svårt att få certifierade kon- trollansvariga till mindre projekt, och att personer som inte är certifierade därför godkänns. En mindre kommun i Norrbotten menar att exempelvis gruvorna har certifierade kontrollansvariga, men att det är svårt för privatpersoner att få tag på personer som är certifierade. En mindre kommun i region mälardalen menar att det är svårt att få tag på certifierade kontrollansvariga som vill ta uppdrag i skärgården.
Någon kommun lyfter även problemet att de som själva inte kan bestämma ex- akt vilka som får godkännas – är det ”särskilda skäl” till att icke-certifierade personer får anlitas, så måste kommunen tillåta den kontrollansvarige som an- getts om byggherren framhåller att det inte gått att få tag på en certifierad kon- trollansvarig. I övrigt är kommunernas syn på vad som utgör ”särskilda skäl”
13 Trivector Information
ofta att det inte går att få tag på någon certifierad kontrollansvarig inom rimligt avstånd.
Vissa kommuner har successivt under året ställt högre krav på att den kontroll- ansvarige ska vara certifierad. Detta verkar främst vara de kommuner som har gott om certifierade kontrollansvariga. Det finns även ett tiotal kommuner som inte använder sig av övergångsbestämmelserna alls, utan som enbart godkänner certifierade kontrollansvariga.
De som varit kvalitetsansvariga har ganska fort certifierat sig efter att den nya lagen trädde i kraft. Vi använder oss sällan av kvalitetsansvariga. Vi har inte fått in några det senaste halvåret.
Åmål, liten kommun
4.5 Fler kontrollansvariga behövs
De flesta kommuner anger att fler certifierade kontrollansvariga behövs. I figur 4 har kommunerna delats in efter hur många fler certifierade kontrollansvariga de anser behövs. De kommuner som inte kunnat svara hamnar i kategorin ”Vet ej”.
Figur 4. Kommunernas svar på frågan huruvida fler certifierade kontroll- ansvariga behövs i kommunen. Staplarna representerar antal kommuner.
Kommunerna som inte behöver fler
Det är en brokig skara kommuner som svarat att inga fler certifierade kontroll- ansvariga behövs. I denna grupp återfinns både större kommuner som Nacka, Umeå och Jönköping, mellanstora kommuner som Hudiksvall, Västervik och Motala och mindre kommuner som Övertorneå, Munkfors och Olofström. Kommunerna är även spridda över landet.
Kommunerna som behöver några till
De kommuner som anger att de behöver ett fåtal certifierade kontrollansvariga till är främst små och mellanstora kommuner. Det rör sig både om kommuner som redan idag har ett antal certifierade kontrollansvariga men anser att det be-
0 10 20 30
Nej Ja, några Ja, flera Vet ej