Behövs fler certifierade kontrollansvariga i din kommun?
4.6 Arbetet med att få fler certifierade kontrollansva riga
De flesta kommuner anser inte att de gjort några större ansträngningar för att få fler certifierade kontrollansvariga. Dock säger majoriteten att de uppmanat per- soner i kommunen som tidigare arbetat som kvalitetsansvariga, att certifiera sig. Detta har oftast skett muntligen. Bland annat har det lyfts i samband med de kurser i nya PBL som många kommuner hållit eller varit inblandade i, men det finns även kommuner som informerat om kontrollansvariga på mässor och på byggutbildningar i kommunen.
Kommunerna har uppmanat till certifiering vid tillfällen då de i andra ärenden varit i kontakt med personer de anser lämpliga. Det är även vanligt att kommu- nerna i så fall även informerat om vilka kurser och utbildningar som finns. Det finns även ett fåtal kommuner som gjort utskick till exempelvis dem som tidi- gare var kvalitetsansvariga eller lokalt godkända.
Vi skickade ut förslag på kurser till dem vi kände till, det är en liten kommun så vi känner ju till dem. (…) Vi har varit ganska aktiva så att vi inte ska stå utan.
Borgholm, liten kommun När den nya lagstiftningen kom förra året gick jag ut med en skrivelse till dem som figurerade som kontrollansvariga med jämna mellan rum i kommunen och därefter så har låt säga 30-40 % av dem certifierat sig.
Trosa, liten kommun
Vad gäller utbildning anger flera kommuner att de bidragit till att få fler att cer- tifiera sig genom att upplåta lokaler för utbildning samt tentamen.
I några kommuner har arbetet med att få fler certifierade kontrollansvariga be- drivits tillsammans med andra. Ett exempel är en kommun som överlåtit frågan sin näringslivsutvecklare då de anser att det är en näringslivsfråga. En annan kommun som är inne på samma linje satte genom näringslivsavdelningen ut en annons, som enligt kommunen gjorde att flera ”nappade” och bestämde sig för att certifiera sig.
Vissa kommuner lyfter också att de genom att ställa hårdare krav på certifiering fått fler att certifiera sig. Några kommuner nämner också att de i arbetet med att
få fler certifierade kontrollansvariga har informerat via kommunens webbplats, genom att visa vilka utbildningar som finns på området.
Vad beror det på att inte fler certifierar sig?
Flera kommuner som uppmanat de verksamma inom kommunen att certifiera sig tycker inte att deras ansträngningar gjort någon nytta. En av anledningarna är att de som tidigare arbetat som kvalitets- eller kontrollansvariga befinner sig i det övre åldersspannet (se även avsnitt 4.2) och därför inte vill gå vidare.
Jag har uppmanat dem som tidigare har varit lokalt god- kända eller de som tidigare varit aktiva, men tyvärr är reakt- ionen jag fått att de ska lägga av. De är alla uppe i den ål- dern att de känner att detta var dödsstöden. De har inte ork eller lust att igenom själva certifieringsprocessen.
Simrishamn, liten kommun
En kommun framhåller att det finns väldigt mycket kunskap hos den äldre gene- rationen, och föreslår att de äldre skulle kunna få ersättning för att ta med någon yngre ut så kunskapen förs vidare samtidigt som intresset kanske väcks hos de yngre.
En annan anledning som kommunerna tror ligger bakom är att det är krångligt – dels ställs höga krav på tidigare erfarenhet och kompetens för att få certifiera sig, dels har kommunerna uppfattat att de som idag arbetar som kontrollansva- riga tycker att det är mycket formalia med externa godkännanden och papper att fylla i. Vad gäller kompetenskraven menar vissa kommuner att många av de som tidigare godkändes faktiskt inte har rätt kompetens, och att de därför inte kan eller vill certifiera sig.
Det var enklare att vara kvalitetsansvarig. Tidigare trodde nog många att man kunde tjäna lite snabba pengar på det. Nu ska man ha en mer preciserad bakgrund inom branschen osv. Man klarar inte certifieringskraven.
Gotland, stor kommun
Det finns även kommuner som tror att höga kurskostnader och det stora ansva- ret avskräcker. Ett antal kommuner nämner att de hört kontrollansvariga disku- tera ett fall där en kontrollansvarig åkt på skadestånd på en miljon kronor. Detta verkar ha spridit sig, då kommuner som hört detta finns i landets alla delar. Just kostnaden för att certifiera sig diskuterar kommunerna ur olika perspektiv. Dels tror kommunerna att de kontrollansvariga inte alltid ser den ekonomiska vinsten – kanske upplevs kontrollansvaret som ett otacksamt jobb som byggher- ren inte vill betala för, samtidigt som det på flera håll upplevs att det är en ned- gång på byggmarkanden vilket gör det osäkert om det kommer att finnas jobb.
Man ser nog inte detta som något man vill betala för inom branschen. Möjligheterna att ta ut ersättning för det är be- gränsade.
Ragunda, liten kommun
Som egenföretagande kontrollansvarig måste man enligt några kommuner också betala dyra avgifter till försäkringsbolagen. Det kan även vara svårt att motivera
17 Trivector Information
certifieringskostnaderna med anledning av att de i dagsläget faktiskt får jobb även utan certifikatet. Vissa kommuner tror också att de kontrollansvariga inte förstått att det faktiskt finns ett krav eller att de inte tror att det behövs fler. En annan anledning många kommuner tror ligger bakom att de som tidigare va- rit verksamma inte vill certifiera sig, är att man inte längre får vara kontrollan- svarig för sina egna byggen. En grund som lyfts är återigen ekonomi – om nå- gon person inom företaget kan vara kontrollansvarig slipper man lägga ut stora pengar på det. Någon kommun föreslår att byggföretagen skulle kunna vara kontrollansvariga åt varandra, men de flesta kommunerna som berör detta tror inte att en sådan lösning skulle vara lämplig med tanke på att det ofta rör sig om konkurrerande företag.
Många har varit entreprenörer, de känner sig inte manade att vara KA för andra entreprenörer. Nya aktörer måste komma in.
Gislaved, mellanstor kommun
Några kommuner för resonemang kring viljan att ta ut sin certifiering med koppling till certifikatets giltighet. Uppfattningen är att certifikatet gäller i nå- got/några år, och att den kontrollansvarige därför tycker att det är onödigt att begära ut certifikatet innan det är absolut nödvändigt. Anledningen är alltså att den kontrollansvarige då kan vänta längre innan certifikatet måste förnyas. Vissa kommuner svarar även att en anledning till att de kontrollansvariga inte certifierar sig kan vara övergångsperioden, vilken gjort att de kontrollansvariga tänker att de kan avvakta tills det är absolut nödvändigt – i ännu större utsträck- ning när de har kännedom om att övergångsperioden kan förlängas ytterligare. Man vill helt enkelt inte lägga tid och pengar på att certifiera sig om det inte be- hövs. Mer om detta i avsnitt 4.7.
Vad behöver göras för att få fler att certifiera sig?
Kommunerna har en relativt samstämmig på syn på vad som behöver göras för att få fler certifierade kontrollansvariga. Huvudåtgärden är information om att det finns ett behov och att kontrollansvariga har en framtid, men även om yrket i sig. Kommunerna har olika tankar om hur informationen ska sändas ut – vissa kommuner föreslår annonsering, andra föreslår information på byggutbildningar eller information via branschorganisationer.
Flera kommuner lyfter också skärpta krav som en väg för att få fler att certifiera sig. Om lagen tydligt säger att inget annat än certifierade kontrollansvariga till- låts, kommer det automatiskt uppstå ett behov. Det krävs dock fortfarande in- formation för att förebygga att det blir ett glapp mellan skärpta lagkrav och an- tal personer som certifierar sig.
Det råder delade meningar om vem som ska stå för insatserna för att få fler att certifiera sig. Många kommuner menar att det är ett delat ansvar mellan nation- ell nivå (oftast Boverket) och kommunerna – exempelvis att Boverket ger en ram för arbetet och att kommunerna hjälper till att verkställa det.
Det vore bra med en landsomfattande kampanj där man hjälps åt, både Boverket och kommunerna. Det finns ju en marknad, det gäller att folk får upp ögonen för det.
Det kommer även förslag om att Boverket kan sprida information via sina kana- ler och då nämns bland annat nyhetsbrev och webbplatsen NyPBL. En kommun ger Boverket beröm för de insatser som gjorts hittills:
Jag tycker att Boverket har gjort sitt. De har ju verkligen marknadsfört det här.
Hammarö, liten kommun
Det finns även enstaka kommuner som tydligt tar ställning och menar att de inte aktivt verkat för att få fler certifierade kontrollansvariga, då de inte anser att det är kommunernas uppgift.
Några kommuner uppfattar att de satsningar som hittills gjorts för att få fler att certifiera sig ofta gått till fel grupp – nämligen de äldre herrar som tidigare varit aktiva. För att skapa hållbarhet i yrkeskåren behöver en yngre grupp rekryteras. Dock reflekterar vissa kommuner över problematiken i att de kontrollansvariga inte bara ska bestå av äldre, samtidigt som det krävs lång branscherfarenhet. Vad gäller utbildning nämner flera kommuner att det är viktigt att kurserna blir lättillgängliga, vilket flera kommuner gjort sitt för att underlätta genom att se till att kurser hålls i kommunen eller dess närhet. Några kommuner anser också att utbildningarna bör ses över– vissa kommuner riktar kritik mot certifieringsorg- anen av anledningar som att de inte hinner utfärda certifikat snabbt nog samt att de är för noggranna med vissa uppgifter och blanketter. Det finns också kom- muner som anser att utbildningen skulle kunna förbättras så att de som certifie- ras blir bättre på att upprätta kontrollplaner och dylikt. Kvaliteten på de certifie- rade kontrollansvariga varierar mycket, enligt vissa kommuner.