Förord
1. Sammanfattning 3
2. Bakgrund 4
2.1 Fler måste certifieras 4
3. Metod 5
3.1 Urval 5
3.2 Genomförande 5
3.3 Analys och rapport 6
4. Behovet av certifierade kontrollansvariga 7
4.1 Ärenden som kräver kontrollansvarig 7
4.2 De kontrollansvariga 9
4.3 Kommunernas tolkning av när kontrollansvarig behövs 10
4.4 Kommunernas tillämpning av övergångsbestämmelserna 12
4.5 Fler kontrollansvariga behövs 13
4.6 Arbetet med att få fler certifierade kontrollansvariga 15
4.7 Konsekvenser av att inte ha tillräckligt många certifierade kontrollansvariga 18
4.8 Information på kommunernas webbplats 20
4.9 Boverkets register över kontrollansvariga 21
4.10 Det nya systemet välkomnas 22
5. Slutsats och diskussion 23
Bilaga 1) Frågeguide
Bilaga 2) Urval av kommuner, samt indelning efter region och storlek Bilaga 3) Insamlade policys/riktlinjer från kommunerna
3 Trivector Information
1.
Sammanfattning
Det behövs en kontrollansvarig vid de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder. Om det inte finns en kontrollansvarig kan byggnadsnämnden i flertalet fall inte bevilja lov. Enligt plan- och bygglagen måste den kontrollansvarige vara certifie- rad.
Det finns idag ungefär 2 400 certifierade kontrollansvariga. Det är osäkert hur många kontrollansvariga som behövs men en uppskattning är att behovet kan uppgå till cirka 4000 – 8 000 personer.
Med syfte att få en bild av läget i Sveriges kommuner gav Boverket i uppdrag till Trivector Information att genomföra en kvalitativ intervjustudie bestående av tele- fonintervjuer med cirka 80 kommuner.
Resultaten av studien visar att många kommuner redan idag främst använder sig av certifierade kontrollansvariga. Det finns dock ett underskott och fler med certifie- ring behövs. Många kommuner utnyttjar idag övergångsbestämmelserna och låter personer som inte är certifierade användas i vissa fall. De flesta kommunerna upp- lever att det i en situation av brist på kontrollansvariga skulle bli problem i form av byggstopp och att fler ärenden måste godkännas utan kontrollansvarig, men det är inte övervägande många kommuner som upplever att det är ett stort problem som kommer att bli aktuellt. En grund till detta kan vara att övergångsperioden kan förlängas ytterligare.
Sammanfattningsvis är det många kommuner som inte känner oro över brist på certifierade kontrollansvariga eftersom det finns möjlighet att låna in från andra kommuner. När kraven om certifiering skärps kommer de som certifieras att kunna ta jobb på nära håll och det kommer således bli svårare att låna in kontrollansvariga av andra kommuner. Detta skulle kunna leda till en bristsituation även i de kom- muner som inte anser att det är eller kommer att bli brist.
2.
Bakgrund
En kontrollansvarig (KA) anlitas av en byggherre vid de flesta byggnads-, riv- nings-, och markarbeten och hjälper byggherren att se till så att bygglagstift- ningens krav uppfylls.
Enligt Plan- och bygglagen (10 kap. 9 § PBL) måste den kontrollansvariga vara certifierad. Det finns dock en övergångsperiod till den 1 januari 2013. Över- gångsbestämmelsen innebär att personer som inte är certifierade enligt det nya systemet kan anlitas om det finns särskilda skäl. Regeringen föreslår även i prop. 2012/13:28 att övergångsperioden förlängs i sex månader, men att möjlig- heten att anlita en person som inte är certifierad då ska begränsas till fall där det finns synnerliga skäl, vilket innebär hårdare krav än de som gäller idag.
2.1 Fler måste certifieras
Hittills har 2 400 personer certifierat sig1. För att det inte ska bli byggstopp krävs att fler personer certifierar sig. För att bli certifierad krävs teknisk utbild- ning, erfarenhet av praktiskt arbete inom byggområdet och lämplighet för upp- giften. En person som saknar formell teoretisk utbildning men har lång praktisk erfarenhet har också möjlighet att bli certifierad. Certifiering utfärdas av sär- skilda företag.
5 Trivector Information
3.
Metod
Till grund för studien ligger kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts via telefon och utgått ifrån en frågeguide framtagen av Boverket (bilaga 1). Frå- gorna berör bland annat behov av kontrollansvariga, i vilken utsträckning över- gångsbestämmelserna gällande kontrollansvariga används och vad som behöver göras för att få fler certifierade kontrollansvariga.
Den kvalitativa metoden har gett utrymme för intervjupersonernas resonemang kring frågorna. Frågorna hade inga fasta svarsalternativ och enbart ett fåtal frå- gor kunde besvaras med ja eller nej.
3.1 Urval
Urvalet består av 80 kommuner som Boverket valt ut. Kommunerna valdes utifrån att erhålla en representativ spridning över landet vad gäl- ler exempelvis storlek, typ av ort och geogra- fisk plats (figur 1).
Då vissa av kommunerna var mycket svåra att nå ersattes två av kommunerna: Färgelanda och Svalöv byttes ut mot Åmål och Östra Gö- inge. Tre kommuner (Båstad, Skövde och Bot- kyrka) kunde inte besvara frågorna under in- tervjuperioden. Detta berodde främst på tids- brist hos den person som kommunen själv valt ut som lämplig att besvara frågorna.
Totalt har 77 kommuner intervjuats.
3.2 Genomförande
De 80 kommunerna kontaktades via växel. Intervjuaren bad då om att bli kopp- lad till någon som arbetade med lov och anmälan, vilket ofta var en byggnadsin- spektör eller motsvarande. Oftast kopplades intervjuaren till chefen för ansvarig enhet, som därefter själv fick besvara frågorna alternativt hänvisa till en annan person på enheten. I vissa fall kunde inte en person besvara samtliga frågor och intervjuaren blev hänvisad till någon annan inom organisationen, exempelvis en administratör.
Oftast krävdes flera uppringningsförsök innan rätt person/-er nåddes. Ett tiotal uppringningsförsök gjordes bland kommuner som inte besvarat frågorna. Nya
Figur 1. Kommuner som deltog i undersökningen.
försök att ringa via växeln gjordes för att få en försäkran om att ingen annan person än den intervjuaren först hänvisats till kunde svara på frågorna. Det var svårast att få svar i kommuner där hänvisning gjordes till byggchef eller mot- svarande, vilka ofta är mycket upptagna.
Vissa av frågorna var svåra för kommunerna att besvara utan sökning i diarium eller dylikt. I mindre kommuner var detta sällan ett problem eftersom de har en god överblick över de byggprojekt som pågår. I de större kommunerna e- postades efter intervjun de frågor som krävde efterforskningar, i de fall inter- vjupersonen inte hänvisade till en administratör.
3.3 Analys och rapport
Intervjusvaren skrevs in i en mall som gav överblick över kommunernas svar. I samband med analysen delades kommunerna in i kategorier avseende be- folkningsmängd, vilket gör att kommunerna kan hänvisas till som liten (under 20 000 invånare), mel- lan (20 000 till 50 000 invånare) eller stor (mer än 50 000 invånare)2, se figur 1. Med denna indelning ger urvalet efter bortfall totalt 32 små kommuner, 27 mellanstora kommuner och 18 större kommuner. Kommunerna delades även in efter region (figur 2). Med regionsindelningen ger urvalet efter bortfall 22 kommuner i region syd, 16 kommuner i region väst, 18 i region mälardalen, 14 i region mitt och 7 i reg- ion norr.
2
Indelningen är baserad på SKL:s kommungruppsindelning 1999-2004
(http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning/aldre_indelning)
Figur 2. Regionindelning. Denna kommer att användas framöver i rapporten.
7 Trivector Information
Tabell 1. Antal ärenden i kommunerna som kräver kontrollansvarig.
4.
Behovet av certifierade kontrollansvariga
I det här kapitlet beskrivs utifrån intervjuerna hur det ser ut i kommunerna när det gäller användning och behov av kontrollansvariga. Hur många ärenden per år kräver en kontrollansvarig? Hur många av de kontrollansvariga är certifie- rade? Var drar kommunerna gränser för när en kontrollansvarig behövs och inte? Vad anser kommunerna bör göras för att få fler certifierade kontrollansva- riga? Svaren på dessa frågor, och många fler, ges i detta kapitel.
4.1 Ärenden som kräver kon-
trollansvarig
Hur många ärenden i kommunerna som kräver kontrollansvarig varierar (tabell 1). Av de kommuner som intervjuats har ungefär en fem- tedel mellan 101 och 400 ärenden som kräver kontrollansvarig per år. De kommuner som har färre än 50 ärenden är främst små kommuner, utspridda över landet. De som har fler än 400 ärenden som kräver kontrollansvarig är främst stora kommuner, men även kommuner där det pågår mycket byggarbeten. Exempel på små kommuner som ändå har många ärenden som kräver kontrollansvarig är kommuner med många fritidshus eller turism.
Att vårt behov är stort trots att kommunen är liten beror på skidan- läggningarna och turistbyggnation- en där.
Härjedalen, liten kommun Antalet ärenden som kräver kontrollansvarig verkar bero mycket på situationen i den aktu- ella kommunen – i många små kommuner är det mycket liten aktivitet på byggmarknaden:
Det är inte så många byggnationer, det är bara små kompletterings- åtgärder. Folk bygger inte nytt, man får en villa för 200 000. Det är lite stopp i Hofors.
Hofors, liten kommun
Antal ärenden Kommun 0-50 ärenden Östra Göinge Övertorneå Lessebo Torsås Ragunda Ovanåker Hofors Avesta Åmål Ludvika Degerfors Fagersta Karlskoga Sorsele Munkfors Lindesberg Kramfors 51-100 ärenden Eksjö Hylte Borlänge Olofström Östhammar Ånge Bengtsfors Lycksele Mariestad Hammarö 101-400 ärenden Örkelljunga Sjöbo Kristianstad Simrishamn Kiruna Gällivare Hultsfred Borgholm Gislaved Jönköping Värnamo Åre Varberg Härjedalen Karlshamn Alingsås Sundsvall Motala Lidköping Gävle 401-1000 ärenden Malmö Lomma Borås Trosa Ljungby Umeå Norrköping Sollentuna Piteå Fler än 1000 ärenden Stockholm Göteborg Ej svar/ vet ej Ekerö Hudiksvall Orsa Gotland Uddevalla Västerås Värmdö Eskilstuna Ulricehamn Västervik Tyresö Tjörn Nacka Mjölby Karlsborg Katrineholm Huddinge Enköping Arvika
0 10 20 30
Under 25 % 25-50 % 51-75 % Över 75 % Vet ej