Andelen som gillar och ogillar de olika attributen

Som vi tidigare nämnt gör Random parameter- modellen det möjligt att ta hänsyn till skillnader i individernas värderingar som inte framgår av tillgängliga uppgifter om dem (icke-observerbar heterogenitet i individernas preferenser). Genom att anta att samtliga attribut utom kostnadsattributet är normalfördelade antar vi också att betalningsviljan är normalfördelad bland respondenterna. Detta gör det i sin tur

möjligt att räkna ut andelen respondenter som gillar respektive ogillar ett attribut genom att tillämpa ”Bayes sats” för att räkna ut individspecifik betalningsviljor (se Train, 2003 för en utförligare diskussion).

De individspecifika betalningsviljorna används sedan för att räkna ut andelen individer med positiv respektive negativ betalningsvilja. Ett annat alternativ är att använda parametervärdet och dess standardavvikelse för att räkna ut sannolikheten att parametern är större respektive mindre än noll. Andelen individer med positiv respektive negativ betalningsvilja för de olika attributen visas i tabell 7.

Tabell 7: Andelen som har positiv betalningsvilja för de olika attributen. I parantes anges den genomsnittliga betalningsviljan för populationen

Av tabell 7 ser vi att en stor majoritet har positiv betalningsvilja för attributen för miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård. Även för målen Levande sjöar och vattendrag och Frisk luft har majoriteten av respondenterna positiv betalningsvilja för samtliga attribut.

Ser vi sedan till de attribut där den genomsnittliga betalningsviljan är negativ visar det sig att andelen som har positiv betalningsvilja för dessa attribut varierar mellan 20 och 54 %. Det innebär att även för attributen med en genomsnittlig negativ betalningsvilja vill en ganska stor del av de svarande satsa på åtgärder som förbättrar miljökvaliteten för attributen.

Det vill säga, att även om vi inte kan säga att allmänheten i Sverige i genom- snitt vill satsa mer på att förbättra situationen för till exempel kulturvärden, finns det individer som vill. Detta intryck förstärks av figurerna 2-7, som visar fördel- ningen av individspecifik betalningsvilja för kulturvärden för de olika miljö- kvalitetsmålen.

Andelen respondenter med positiv betalningsvilja

Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlings- landskap Myllrande våtmarker Frisk luft Hav i balans och levande kust och skärgård Djur och växter 64 % (10,89) 87 % (1,39) 70 % (1,05) 61 % (2,80) 93 % (0,07) 87 % (19,78) Människans hälsa och fritid 97 % (19,81) 33 % (-1,54) 29 % (-1,30) 79 % (0,87) 63 % (0,18) - Kulturvärden 53 % (1,32) 35 % (-1,55) 20 % (-1,79) 54 % (-0,38) 100 % (1,13) 100 % (0,74) Utsläpp av olja och kemikalier 100 % (12.97) Uttag och återväxt av fisk 97 % (7,88)

Figur 6: Kulturvärden för miljökvalitetsmålet Frisk luft

6 Diskussion

Den här studien visar tydligt att människors betalningsvilja är högst för att avlägsna eller minska hoten mot akut eller starkt hotade djur- och växtarter för samtliga de sex miljökvalitetsmål som ingick i studien.

När attributet för människans hälsa och fritid definieras som åtgärder som ska förbättra människan möjligheter till rekreation, såsom i miljökvalitetsmålen om skog, våtmarker och jordbruk, är betalningsviljan ingen eller mycket låg (insignifikant) för alla dessa miljökvalitetsmål.

Däremot är människor beredda att betala för förbättringar som påverkar deras hälsa (såsom i miljökvalitetsmålen Frisk luft och Levande sjöar och vattendrag). Respondenterna – och folk i allmänhet – har alltså större intresse (starkare preferenser) för hälsa än för rekreation när det gäller hur människan påverkas av miljökvalitetsmålen.

Betalningsviljan för kulturvärden är inte signifikant skild från noll för något miljökvalitetsmål utom för havsmålet. Uppenbarligen är kulturvärden det som människor värderar lägst i studien. En möjlig förklaring är att de inte ser kulturvärden som en lika självklar del av miljö som djur och växter.

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård skiljer sig starkt från de andra målen som ingick i studien. Det finns betalningsvilja för samtliga attribut som beskriver detta miljökvalitetsmål. Det kan tolkas som att svenska folket har särskilt starka preferenser för just hav, kust och skärgård.

Sammanfattningsvis kan vi säga att djur och växter rangordnas högst, följt av hur människans hälsa påverkas av miljökvalitetsmålen. Minst värderar man kultur- värden. Bland själva miljökvalitetsmålen rangordnas havsmålet som sagt högst, men också målet om sjöar och vattendrag och luftmålet är högt prioriterade, medan miljömålet för våtmark är lägst prioriterat.

En svaghet av studien är att svarfrekvensen är låg (34 %). En möjlig orsak till det är att klar majoritet av respondenterna inte hade hört talas om miljömålen innan de fick enkäten. Vidare, har vi i viss mån själva fått skapa attributen och förenkla de delmål som olika miljökvalitetsmålen har för att kunna använda dem som attribut. Miljömålen är ofta vagt formulerande, en del av dem är överlappande medan en del andra är så omfattande att det inte är möjligt att ta med hela inne- hållet i värderingen av målet. För omfattande valsituationer gör att individer tröttnar och börjar använda olika beslutstekniker som gör att resultaten av en sådan studie blir mindre pålitliga. Samtidigt måste läsaren av denna rapport vara med- veten om att respondenternas preferenser mäts endast för de attribut som ingår i undersökningen och för inget annat. Huruvida attributen sedan ger en mer eller mindre uttömmande beskrivning av miljökvalitetsmålen lämnar vi öppet för diskussion. (För beskrivningen av attributen har vi utgått från de Facto 2006). Styrkan av en Choice Experiment studie är att man får betalningsviljan för enskilda attribut, dvs. för enskilda delar av varje miljökvalitetsmål. Detta gör att studien tydligt visar att hotade djur och växtarter är det som individer uppskattar mest inom ett miljömål, medan kulturvärden är lägre värderade. Vidare så är inte ökade

rekreationsmöjligheter viktiga för allmänheten men miljöförbättringar som påverkar direkt människans hälsa är högt prioriterade . Tänk dock på att denna studie inte uppskattar den totala betalningsviljan för ett enskilt miljömål utan betalningsviljorna ska tolkas för varje enskild attribut.