utformningen av enkät och experimentell design
5.3. Marginell betalningsvilja för miljökvalitetsmålen
Från parametrarna i random parameter-modellen kan man räkna fram olika mått för att undersöka hur miljöattributen påverkar hushållens välfärd. Ett sådant mått är den marginella betalningsviljan (MWTP)13. Marginell betalningsvilja uttrycker vad
man är beredd att betala för en marginell förändring av nivån på ett visst attribut Med andra ord kan den marginella betalningsviljan ge en uppfattning om hur viktiga de olika attributen upplevs i förhållande till varandra.
Man kan också räkna ut betalningsviljan för att gå från dagens nivå för ett attribut till den allra högsta nivån av förbättring (MWTP max-min). Detta kan underlätta jämförelsen av marginell betalningsviljan mellan och inom de sex miljö- kvalitetsmålen.
Såväl MWTP som MWTP (max-min) presenteras i tabell 3. Observera att skillnaden mellan måtten är att det första rör en marginell förändring, exempelvis en minskning med en enda akut hotad djur- eller växtart. Det andra måttet avser en förändring från grundnivån (ingen ytterligare åtgärd) till den högsta nivån av för- bättring.
Betalningsviljan för den största förbättringen räknas ut genom att man multi- plicerar värdet på den största förändringen med den marginella betalningsviljan. Vi sammanfattar resultaten från tabell 3 i avsnitten 5.3.1. till 5.4. I jämförelsen i avsnitt 5.4 riktar vi in oss på betalningsviljan för den högsta nivån av förbättringar.
Utgångsläget, dvs. dagens situation, skiljer sig naturligtvis åt mellan de sex miljökvalitetsmålen. Till exempel finns det 40 hotade arter i sjöar och vattendrag, medan ca 350 hotade arter lever i skogen. På grund av skillnader i utgångslägen har den högsta nivån av förbättringar formulerats olika för de olika miljökvalitesmålen. Därför kan en jämförelse av den högsta nivå av förbättringar mellan målen vara ett bättre mått än den marginella betalningsviljan per art. Exempelvis så innebär 20 färre hotade arter i sjöar och vattendrag en procentuellt större förbättring inom ramen för målet Levande sjöar och vattendrag än 20 färre hotade arter inom ramen för målet Levande skogar. Sådana olika relationer gör jämförelser mellan marginell betalningsvilja för olika alternativ mer svårtolkade.
13 Hushållens marginella betalningsvilja räknas ut som en kvot med parametern framför attributet i fråga
Tabell 3. Den marginella medelbetalningsviljan och betalningsviljan för den största förbätt- ringen för respektive miljökvalitetsmål. Antalet kronor per år och hushåll under fem år, p-värden inom parantes.
Sjö Skog Jordbruk Våtmark Luft Hav
Djur och växter
MWTP MWTP (max-min) 10,89 (0,0008) 326,71 (0,008) 1,39 (0,000) 390,43 (0,000) 1,05 (0,0000) 418,67 (0,0000) 2,80 (0,0261) 196,27 (0,0261) 0,07 (0,0000) 970,64 (0,0000) 19,78 (0,0000) 593,26 (0,0000)
Människans hälsa och fritid
MWTP MWTP (max-min) 19,81 (0,000) 237,76 (0.000) -1,54 (0,2905) -61,62 (0,2905) -1,30 (0,2924) -52,14 (0,2924) 0,87 (0,4528) 34,92 (0,4528) 0,18 (0,0000) 736,12 (0,0000) Kulturvärden MWTP MWTP (max-min) 1,32 (0,4089) 66,10 (0,4089) -1,55 (0,2040) -93,28 (0,2040) -1,79 (0,1580) -89,70 (0,1580) -0,38 (0,7408) -30,90 (0,7408) 1,13 (0,3257) 67,67 (0,3257) 0,74 (0,0000) 442,72 (0,0000)
Utsläpp av olja och kemikalier
MWTP MWTP (max-min) 12,97 (0,0000) 518,88 (0,0000)
Uttag och återväxt av fisk
MWTP MWTP (max-min) 7,88 (0,0000) 551,90 (0,0000)
5.3.1 Levande sjöar och vattendrag
Den marginella betalningsviljan (MWTP) är i genomsnitt 10,89 kronor för ett upphört hot för en akut eller starkt hotad art som lever i sjöar eller vattendrag.
Den marginella medelbetalningsviljan för attributet Människans hälsa och fritid är cirka 20 kronor för en procentenhets ökning av antalet sjöar som är tjänliga för bad.
Däremot förefaller respondenterna inte vara särskilt intresserade av en ökad satsning på kulturvärdena. Där är MWTP insignifikant, dvs. den marginella medel- betalningsviljan är inte signifikant skild från noll.
Betalningsviljan för den största förbättringen är omkring 300 kronor för 30 färre starkt eller akut hotade djur- och växtarter, och omkring 200 kronor för en ökning med 12 procentenheter av antalet tjänliga badvatten, alltså attributet Människans hälsa och fritid. Betalningsviljan för kulturvärden är som sagt inte statistiskt skild från noll.
5.3.2 Levande skogar
Den marginella betalningsviljan för attributet Djur och växter är 1,39 kronor per hotad art och år. Däremot är den marginella medelbetalningsviljan för attributet Människans hälsa och fritid, liksom för attributet Kulturvärden icke signifikanta.
Betalningsviljan för den största förbättringen för attributet Djur och växter är omkring 400 kronor, något som skulle upphäva hotet för 280 starkt eller akut hotade djur- och växtarter. Någon betalningsvilja för de två övriga attributen ser det inte ut att finnas, eftersom den marginella betalningsviljan inte är signifikant skild från noll.
5.3.3 Ett rikt odlingslandskap
Den marginella medelbetalningsviljan för varje akut eller starkt hotad art inom odlingslandskapet där hotet upphör är drygt en krona.
Sambandet mellan jordbrukslandskapet och människans hälsa och fritid eller betydelsen av dess kulturvärden ser inte ut att upplevas lika starkt som hotet mot djur och växter. Den marginella betalningsviljan för dessa båda attribut är insignifikant.
Att anpassa odlingslandskapet mer för människans rekreation och på åtgärds- program för att bevara kulturvärden värderas alltså lägre än förbättringar för djur och växter. Respondenterna vill bara satsa på åtgärder som förbättrar på djurens och växternas levnadsvillkor.
Betalningsviljan för den största förbättringen för attributet Djur och växter är omkring 400 kronor, dvs. för att hotet för 400 starkt eller akut hotade djur och växter ska upphöra. Några satsningar utöver dagens är man alltså inte beredd att betala något för när det gäller attributen Människans hälsa och fritid och Kultur- värden.
5.3.4 Myllrande våtmarker
Den marginella betalningsviljan är 2,80 kronor per år och hotad art som lever på de olika typerna av våtmarker. Att satsa pengar på åtgärder som skulle öka
människans möjligheter att använda våtmarker för rekreation finns det ingen signifikant betalningsvilja för. Samma sak gäller för ökat skydd för de kulturvärden som finns i våtmarker. Uppenbarligen är det också här förbättringar av djurs levnadsvillkor som respondenterna värderar högst och är beredda att satsa resurser på. Betalningsviljan för den största förbättringen är omkring 200 kronor för att hotet ska upphöra för 70 djur- och växtarter som nu är akut eller starkt hotade.
5.3.5 Frisk luft
Den marginella medelbetalningsviljan för att minska antalet försurade sjöar med en är 7 öre. Att slippa ett förtida dödsfall per år på grund av luftföroreningar värderas till 18 öre. Betalningsviljan för att förbättra läget för värdefulla byggnader och föremål som förstörs av avgaser och andra luftoföreningar är insignifikant.
Betalningsviljan för den största förbättringen för sjöar och vattendrag är omkring 1 000 kronor för 14 000 färre försurade sjöar som påverkar livsvillkoren för djur och växter. För människans hälsa och fritid innebär den högsta nivån av förbättringar att antalet förtida dödfall reduceras med 4 000. Betalningsviljan för detta är omkring 700 kronor. Betalningsviljan för kulturvärden är inte signifikant skild från noll.
5.3.6 Hav i balans och levande kust och skärgård
Den marginella betalningsviljan för att minska antalet starkt eller akut hotade djur- arter är nästan 20 kronor per år och art. Motsvarande betalningsvilja för en procent- enhets ökning av flygövervakning till havs för att upptäcka och undvika illegalt spill av olja och kemikalier är cirka 13 kronor per år.
För att öka mängden torsk i haven med en procentenhet är den marginella medelbetalningsviljan knappt 8 kronor per år. Motsvarande betalningsvilja för att en procent av nuvarande antal fiskare ska kunna behålla sitt arbete i stället för att förlora det är 0,74 kronor.
När det gäller den största förbättringen för varje attribut är betalningsviljan omkring 600 kronor för upphört hot för 30 starkt eller akut hotade djur- och växt- arter, omkring 400 kronor för kulturvärden som innebär att 600 färre yrkesfiskare behöver upphöra med sin verksamhet. För att öka övervakningen på haven med 40 procentenheter är betalningsviljan omkring 500 kronor. Betalningsviljan för en ökning av torskbestånden med 70 procentenheter är också omkring 500 kronor.